Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | 24 mars, 2008
Konstens porträtt

En stor opinionsbildare

Jag befann mig i Indien när jag strax före jul fick budskapet att Björn Fremer gått bort. Det kändes vemodigt, främst för att han var en god vän (som dessutom ...

Av: Bertil Falk | 30 januari, 2014
Övriga porträtt

Utklädd till livet . Intervju med Little Annie

Som sextonåring i New Yorks förort ville hon bli artist – och började klä sig som en. "Du ser ut som om du borde stå på scen", sa någon. Hon ...

Av: Frida Sandström | 23 juli, 2013
Musikens porträtt

Vilken napp är din napp?

Om vi kunde se all den strålning som omgärdar oss, skulle vi märka att det dominerande inslaget i vår miljö stammar från mobiltelefoner. Inte nog med att man måste lyssna ...

Av: Carl Abrahamsson | 20 februari, 2011
Carl Abrahamsson

den nya religionen



Stefan WhildeSätt dina ungar i förskola så fort som möjligt och märker du av minsta krämpa på dina föräldrar; in med dem på ålderdomshem. Här har vi inte tid med några åtaganden, karriär på jämlika grunder och ekonomiskt oberoende samt jakten på meningslösa akademiska titlar står högt i tak.

En vän invandrade till Sverige på 1980-talet. Det första hon la märke till var den utbredda depressionen. Många svenskar sprang till vårdcentraler eller terapeuter för att få tröst i sin miserabla tillvaro. Själv kom hon från ett land som stått under förtryck i evigheter, men där fanns inte en enda psykolog. Människor umgicks istället, ofta över generationsgränserna, och försökte göra vardagen till fest med små medel.

I media hör och läser man att det ordineras mer antidepressiva medel till svenska barn och ungdomar än någonsin tidigare, detta trots varningar från läkare världen över att psykofarmaka kan leda till självmord eller en fördjupning av sjukdomstillståndet.

Ångesten kryper längre ner i åldrarna medan våra äldre käkar kattmat och vimsar omkring på underbemannade institutioner för bortglömda. Räck upp handen alla som tror att barndepressioner och institutionalisering av ettåringar hör ihop! Räkna sedan in bristen på kontakt mellan ungar och åldringar så är bilden klar – symtomen har fått en orsak.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

För en tid sedan skrev jag på annan plats om de stora religionernas syn på människan. Jag tog upp läget i dagens Iran samt hur det har sett ut i Sverige genom tiderna. Lagom till skolavslutningen i juni brukar debatten blossa upp som ett brev på posten: Är det klokt att låta svenska skolbarn sjunga ”Den blomstertid nu kommer”? Tony Johansson, socialdemokrat och kolumnist i Skånskan, ville i sin kolumn för ett par år sedan driva ut religiösa ceremonier ur skolans offentliga lokaler. I sak håller jag med Tony, barn ska få en chans att växa upp till oberoende individer för att själva kunna välja tro och inriktning i livet.

Tony skrev att han inte hade något emot om folk trodde på gud, men: ”Den vetenskapliga rationaliteten måste alltid ha större tyngd än religiös mystik.”

Vad Tony inte har insett är att den moderna vetenskapen har blivit en religion. Tänk bara så många som utan att reflektera en sekund accepterar läkarens recept trots att mediciner ger biverkningar. Och tänk på alla dem som duktigt tuggar i sig matematiska dogmer, grumligt framtagen statistik eller nya rön inom fysik och biologi som imorgon förkastas för nya rön.

I Sverige har vetenskapsreligionen fallit över oss som ett skynke. Vi är ofta blint övertygade om de kliniska och snabba lösningarnas potential och vi har omhuldats av ett Socialdemokratiskt folkhem genom hela 1900-talet, ändå mår våra barn och äldre sämre än på de flesta andra håll i världen. Detta satt i relation till materiell standard och förutsättningar inom miljö etcetera.

En sommarpsalm kvarten innan barnen springer ut på ängarna för att flyga drake och röja runt bland humlor och fästingar gör nog varken till eller från.

Hur vänder man då den här utförsbacken som till och med statistiken skvallrar om? Det finns hundratals ingredienser i receptet och några av dem är enkla att tillaga redan idag: Jobba mindre, stressa mindre, lämna in medicinerna på Apoteket, umgås mer med barnen och låt barnen umgås mer med äldre generationer på ett naturligt sätt. Det är en god början.

Stefan Whilde

Ur arkivet

view_module reorder

Vilket språk talar Gud? — om bibelns väg till Sverige

Fader war i himiriki hælecht hauis thit namn. til kom os thit rike. warde thin wili hær i iordhriki swa sum han warder i himiriki. wart daglict brød gif os ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 11 mars, 2013

En skånsk europé. Om Göran Lundstedt

Göran Lundstedt är en gedigen litteraturvetare som valt att ställa sig utanför universitetet och bli kritiker och essäist. Han riktar sig inte mot den akademiska sfären utan mot ett marknadsanpassat ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 20 december, 2010

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2011

Mastodon - på jakt efter herravälde

Heavy metal med dess otaliga subgenrer är en av de konstformer som nått bred publik och samtidigt delvis kunnat vara relativt svårtillgänglig. Inom kommersiell pop, r´n´b, hip hop och rock ...

Av: Mattias Segerlund | Musikens porträtt | 24 januari, 2012

Ellen Thesleff foto Public Domain Wikipedia

Kulturkrönika, tidig vår 2016

Björn Gustavsson fortsätter att tycka. Nu om Ellen Thesleff med flera

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 28 mars, 2016

I nationalskaldens kristallkula

Förr höll de sig i skymundanskrev anonyma brevkom med anonyma tillropanonyma uppringningarföretog anonyma överfallnu törs de kasta maskernanu har de namn och ansiktengoda danska namnfrostiga danska ansiktennu har de upptäckt ...

Av: Nancy Westman | Övriga porträtt | 07 november, 2010

Målarprinsen i arbete (omkring 1905).  Foto: Emil Eiks

Prins Eugen och folkbildningsfrågorna i början av 1900-talet

Övertygad antinazist, liberal demokratianhängare och folkbildare - Mats Myrstener ger oss en inblick i målarprinsen Eugens liv och verk.

Av: Mats Myrstener | Essäer om konst | 09 december, 2017

De döda författarnas skog

Jag slår av motorn, stiger ur bilen och lyssnar till den stora stillheten i de döda författarnas skog, hör vinden prassla i cedrar och kastanjer, ser den svepa vidare i ...

Av: Johan Werkmäster | Essäer om litteratur & böcker | 21 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.