James Joyce, två dikter

James Joyces debutbok var diktsamlingen Chamber Music,1907. Den sålde inte särskilt bra, men kritiker som Ezra Pound och W.B.Yeats uppskattade några dikter i den, och flera av dikterna tonsattes senare. Dikterna ...

Av: James Joyce | 22 oktober, 2014
Kulturreportage

Halldór Laxness

Halldór Laxness vibrationer

Halldór Laxness (1902-1998) var en komplex isländsk författare och människa. Som människa uppvisade han en svängning från socialistisk övertygelse till en mer neutral politisk ställning. Som författare berikade han hela ...

Av: Carsten Palmer Schale | 29 maj, 2017
Litteraturens porträtt

"Minsta möjliga lidande är det bästa"

Ett samtal med Michael Bowen Michael Bowen har levt och arbetat under alla de stora formativa perioderna i det sena amerikanska 1900-talets historia: Beatkulturens öppensinnade inre och yttre reslust, Hippie-erans fredspatos ...

Av: Carl Abrahamsson | 11 april, 2010
Konstens porträtt

Knulla döden!

Funderingar kring Diamanda Galás vokala konst. Om det är möjligt att författa en kommentar över döden är det också möjligt att skriva om Diamanda Galás. Min text vill inte informera eller ...

Av: Guido Zeccola | 21 februari, 2010
Essäer om musik

den nya religionen



Stefan WhildeSätt dina ungar i förskola så fort som möjligt och märker du av minsta krämpa på dina föräldrar; in med dem på ålderdomshem. Här har vi inte tid med några åtaganden, karriär på jämlika grunder och ekonomiskt oberoende samt jakten på meningslösa akademiska titlar står högt i tak.

En vän invandrade till Sverige på 1980-talet. Det första hon la märke till var den utbredda depressionen. Många svenskar sprang till vårdcentraler eller terapeuter för att få tröst i sin miserabla tillvaro. Själv kom hon från ett land som stått under förtryck i evigheter, men där fanns inte en enda psykolog. Människor umgicks istället, ofta över generationsgränserna, och försökte göra vardagen till fest med små medel.

I media hör och läser man att det ordineras mer antidepressiva medel till svenska barn och ungdomar än någonsin tidigare, detta trots varningar från läkare världen över att psykofarmaka kan leda till självmord eller en fördjupning av sjukdomstillståndet.

Ångesten kryper längre ner i åldrarna medan våra äldre käkar kattmat och vimsar omkring på underbemannade institutioner för bortglömda. Räck upp handen alla som tror att barndepressioner och institutionalisering av ettåringar hör ihop! Räkna sedan in bristen på kontakt mellan ungar och åldringar så är bilden klar – symtomen har fått en orsak.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

För en tid sedan skrev jag på annan plats om de stora religionernas syn på människan. Jag tog upp läget i dagens Iran samt hur det har sett ut i Sverige genom tiderna. Lagom till skolavslutningen i juni brukar debatten blossa upp som ett brev på posten: Är det klokt att låta svenska skolbarn sjunga ”Den blomstertid nu kommer”? Tony Johansson, socialdemokrat och kolumnist i Skånskan, ville i sin kolumn för ett par år sedan driva ut religiösa ceremonier ur skolans offentliga lokaler. I sak håller jag med Tony, barn ska få en chans att växa upp till oberoende individer för att själva kunna välja tro och inriktning i livet.

Tony skrev att han inte hade något emot om folk trodde på gud, men: ”Den vetenskapliga rationaliteten måste alltid ha större tyngd än religiös mystik.”

Vad Tony inte har insett är att den moderna vetenskapen har blivit en religion. Tänk bara så många som utan att reflektera en sekund accepterar läkarens recept trots att mediciner ger biverkningar. Och tänk på alla dem som duktigt tuggar i sig matematiska dogmer, grumligt framtagen statistik eller nya rön inom fysik och biologi som imorgon förkastas för nya rön.

I Sverige har vetenskapsreligionen fallit över oss som ett skynke. Vi är ofta blint övertygade om de kliniska och snabba lösningarnas potential och vi har omhuldats av ett Socialdemokratiskt folkhem genom hela 1900-talet, ändå mår våra barn och äldre sämre än på de flesta andra håll i världen. Detta satt i relation till materiell standard och förutsättningar inom miljö etcetera.

En sommarpsalm kvarten innan barnen springer ut på ängarna för att flyga drake och röja runt bland humlor och fästingar gör nog varken till eller från.

Hur vänder man då den här utförsbacken som till och med statistiken skvallrar om? Det finns hundratals ingredienser i receptet och några av dem är enkla att tillaga redan idag: Jobba mindre, stressa mindre, lämna in medicinerna på Apoteket, umgås mer med barnen och låt barnen umgås mer med äldre generationer på ett naturligt sätt. Det är en god början.

Stefan Whilde

Ur arkivet

view_module reorder
Johannes Vermeers  

Med karta och GPS genom konsten

Minns du krysset på den hemmagjorda skattkartan som var starten på barndomens äventyr? Eller när du tog fram kartboken ur bokhyllan och följde floder och bergskedjor till exotiska städer? Idag ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 27 december, 2017

”Gud slickar sina testiklar” Anteckningar till Noréns ”Ingen”

Det handlar om döden. Den annalkande. Det tillstånd som kommer att äga fullt tillträde till din kropp i en icke alltför avlägsen framtid. Döden. Denna kvalité. Inte i betydelsen något ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 27 mars, 2014

Aki Onda: Musik skapad av minnen

Den japanske ljudkonstnären var nyligen på besök i Stockhom för att uppträda på konstscenen Weld. Tidningen Kulturens Dev Karnal Fridén var där och passade då också på att prata lite ...

Av: Dev Karnal Fridén | Musikens porträtt | 23 juni, 2010

Noemi Scéci, Krizstina Tóth, Anna Jókai, Ágnes Judit Kiss  Foto: Linda Johansson

Kvinnliga författare från Ungern kämpar vidare under Bokmässans invigningsdag

Balassi-institutets ledare lämnade alla invigningen efter att blivit hårt kritiserade av kända författare, bland andra författarinnan Masha Gessen, vilka öppet kritiserade det statligt finansierade kulturinstitutet och bokmässans samarbete.

Av: Linda Johansson | Essäer om litteratur & böcker | 30 september, 2015

Kan teatern dra nytta av höstens filmdebatt? Teatersåret 2009

I samband med Stockholms Filmfestival i november anno 2009 vaknade för en gång skull ett debattsuget Sverige till liv. Kanske minns ingen lika tydligt festivalfilmerna som den debatt med fokus ...

Av: Anna Nyman | Kulturreportage | 25 december, 2009

Lin Fengmians uggla är egentligen en uv

Den kinesiska uven av konstnären Lin Fengmian (1963) förefaller så sorgsen. Kanske för att den kom till Sverige, förvärvad mer eller mindre direkt av familjen Ramel, och blev kallad uggla ...

Av: Birgitta Milits | Konstens porträtt | 07 december, 2013

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 7

 Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 16 juli, 2013

Om blicken från WM-Data

Ibland när jag blickar på något kan jag snarare, eller mer än det jag ser, föras vidare av detta tillstånd jag bevittnar mot ett annat. Idag är det emot vad ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 20 juli, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.