William Butler Yeats Hur visdomen kommer med tiden

Till Jonathan Swifts excentriska drag hörde hans försök att bestämma sitt eget eftermäle. Den långa dikten Verser vid dr. Swifts död, som skrevs c. 1731, och publicerades 1739, handlar om vad ...

Av: William Butler Yeats | 18 juli, 2013
Utopiska geografier

Einar Askestad. Mor och far

Einar Askestad är ombedd att skriva några rader om sig själv, vilket kunde tyckas vara den enklaste saken i världen att göra. Gör författare någonting annat? Kanske är denna frågeställning ...

Av: Einar Askestad | 17 mars, 2014
Utopiska geografier

Calle Flognman. Tre dikter

Ja, egentligen Carl Johan Flognman. Efter ett kort och slumpmässigt sammanträffande på en buss med poeten Jonas Örtemark kom jag efter många år av tvekan på att både jag vågar ...

Av: Calle Flognman. | 08 december, 2014
Utopiska geografier

Jenny Berggren. Noveller

Jenny Berggren: Böcker har haft en stor plats i mitt liv, i dem har jag förflyttat mig till andra världar och känslor. Skrivandet för mig är och har varit en ...

Av: Jenny Berggren | 15 april, 2013
Utopiska geografier

Porträtt om politik & samhälle

Samisk fotograf fokuserar på Ryssland

same.jpg
Foto: Andreas Sarri.

Intresset för ryska samer förde Andreas Sarri till Kola­halvön. Efter fyra resor, en utställning och en fotobok tar den samiske fotografen paus från kameran.

 

Det startade med att Andreas Sarri läste om skoltsamerna som lever i Norge, Finland och Ryssland. Han hade avslutat en ettårig fotokurs, haft sin första egna utställning och drömde om ett större fotoprojekt. Skoltsamerna gjorde honom nyfiken. I ansökan till Sametinget ”tog han i lite grann” och när han fick alla pengarna han sökt om var det bara att sätta igång.

Prostitution är lögn och postmodernismen är depression

Kajsa Ekis  Ekman. Foto: Sara AppelgrenKajsa Ekis Ekman är skribent, författare och essäist. Nyligen har hon givit ut en bok Varat och varan (Leopard förlag) som har väckt uppmärksamhet i både dagspressen och teven. Reportageessän handlar om någonting politikerna tar upp ganska ofta i Sverige: prostitution och surrogatmödraskap.
Vi har träffat Kajsa Ekis Ekman för en intervju.


Varat och Varan. Du skriver att den prostituerade kroppen fragmenteras och delas av samhället bara för att kunna utnyttja den. Menar du att kroppen slutar vara kropp när denna säljs - låt oss säga, på tjänstens altare?

- Jag utgår från en syn på människan som en helhet. Det vill säga, att kroppen och själen är två ord för samma sak. Om inte identiska, så lever ändå kroppen och själen i ett samspel, och allt som händer kroppen händer också själen. Det här låter inte så uppseendeväckande och de flesta skulle nog hålla med. Men i prostitutionen tvingas vi dela upp oss i två delar: en kännande del som hålls utanför prostitutionen och en död del som säljs, som inte får känna därför att det skulle bli för smärtsamt. De som försvarar prostitution talar också om kroppen som en ägodel, som jaget kan sälja utan att påverkas, och det är denna dualism som jag vänder mig emot.

Sång för Chico Mendes

Image
Chico Mendés
Först trodde jag att jag kämpade
för att rädda gummiträd,
därefter trodde jag att jag kämpade
för att rädda Amazonas regnskog.
Nu inser jag att jag kämpar
för mänskligheten."
- Chico Mendes

På kvällen den 22 december 1988 sköts den facklige ledaren och Miljöaktivisten Chico Mendes ihjäl utanför sitt hem i den Amazoniska delstaten Acre, Brasilien. Han hade just fyllt 44 år. Till dags dato har mordet ännu inte klarats upp, och bland de illegala skogsbolag, storgodsägare och plantageägare som haft intresse av Chico Mendes död har inte mer än misstänkts för delaktighet.

Statens jord åt industrins sysslolösa folk

ImageLilian O. Montmar sökte källmaterial för en dokumentation av Sveriges inhemska kolonisation år 1922 och stötte då på följande artikel i Eskilstunakuriren daterad den 16 mars 1922. En parallell till dagens situation, månne?

Kraftåtgärder påkallas för att lösa den ekonomiska krisen. Stor debatt i andrakammaren.

Vid andra kammarens sammanträde på onsdagen den 15 mars 1922 framställde herr Månsson i Hagaström (vs) till statsministern följande interpellation: "Är regeringen villig att, innan landets tillgångar och möjligheter att bringa offer till understöd till de arbetslösa blir alltför mycket medtagna och de sysslolösas arbetsförmåga och arbetshåg blivit undergrävd, vidtaga skyndsamma åtgärder i syfte att till jordbruket återföra de yngre övertaliga industriarbetarna till jordbruket? Om så är, vilka åtgärder i detta syfte är då att förvänta på regeringens initiativ?"

Orientalism och myt hos María Zambrano – om annan kunskap

TEMA ÖST-VÄST

Image
Maria Zambrano (1904–1991). Foto: Multiforo

Den spanska filosofen María Zambrano – skriver Karolina Enquist Källgren – erbjuder ett alternativt tänkande, som strävar efter att lösa upp motsättningarna mellan Orient och Occident. Sedan Edward Said publicerade sin bok Orientalism 1978 har diskussionen om Europas eller Västerlandets förhållande till Orienten blivit akademiskt allmängods. I första hand har man tagit fasta på slutsatsen att föreställningen om Orienten inte är något annat än en föreställning som inte motsvaras av något i verkligheten existerande. Samtidigt har man understrukit att denna föreställning, som till sitt innehåll är exotiserande och oftast negativ, har bidragit till att skapa det positiva innehåll som föreställningen om Europa har. Vi har så att säga skapat orienten som den fiende eller barbar mot vilken vi kan se oss själva som befriare och civiliserande. Saids egen genomgång av europeiska resenärers och författares litterära produktion understryker gång på gång européernas negativa identifikation mot Orienten.

En del av den efterföljande kritik som riktar sig mot Said härrör ur glidningen mellan Orienten som å ena sidan representation utan verklig motsvarighet och å andra sidan föreställning som producerar kunskap och sanning. Är Orienten enbart en falsk bild som vi använder för en förenklad förståelse eller ett raster genom vilket vi förstår och därmed konstruerar vår omvärld och våra relationer till den? Saids understrykande av européernas stereotypa föreställningar tycks leda honom till slutsatsen att föreställningen om Orienten i grunden är en falsk representation som omöjligt kan motsvaras av något verkligt. Frågan uppstår då om det därmed räcker med att avslöja de falska föreställningarna och visa på de verkliga förhållandena (och därmed anta att det skulle finnas några verkliga förhållanden) för att förändra en kolonial förtrycksrelation?

Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land

TEMA VÄSTERBOTTEN Image

”Om inga åtgärder vidtas kommer Sveriges befolkning snart att bestå av barn, kvinnor och åldringar samt av svaga och oföretagsamma personer och i värsta fall av främlingar.” – År 1900 hade var femte svensk utvandrat. Oroliga prognos­makare tolkade samhällsutvecklingen i Sverige utifrån rena rashygieniska aspekter.Vi är bjudna på kaffe och kakor hemma hos svärmor Lisa Olofsson i servicelägenheten i Vilhelmina. Medan hon med oseende ögon riktar blicken mot brodern, Nils Andersson, och med darrande hand famlar efter kaffekoppen, konstaterar hon:
–Förutom vårt föräldrahem återstår i Mötingselberg bara fyra byggnader. De utdikade myrarna har försumpats. Där växer bara torv och enstaka björkar nu. Alla odlingar på fast mark är i det närmaste igenväxta. Ingen kan ana att 70 personer levde här för en generation sedan. Vår boplats finns kvar tack vare vår driftige pappa, Per Albin Andersson, som lyckades med konststycket att friköpa kolonatet med både jord och skog, medan andra kolonister blev svikna av myndigheterna.

Dissidenten från Tornedalen

pohjanen.jpg
 ”Jag är för handel och mot kapitalism,
för kommunitet och mot kommunism”,
säger Bengt Pohjanen. Foto: Ulla Montan

Dissidenten från Tornedalen

Samtal med Bengt Pohjanen

På Växjö flygplats en torsdagsmorgon slår Tidningen Kulturens Mikael Löwegren sig ner tillsammans med Bengt Pohjanen, som är på väg hem till Haparanda och Tornedalen efter en författarafton. De pratar om politik, religion, poesi. Och om Tornedalen.

Han ser ut som en 1968 års man där han sitter med kaffekoppen framför sig: manchesterkavaj, skäggig och med långt hår i svans. Men mer fel kan man knappast ha.

– Nej, jag är en evigt svuren fiende till dem och deras politiska korrekthet. Det var inte frihet kommunisterna i Sverige demonstrerade för, utan för en diktatur − som vi alla som vuxit upp i de röda byarna visste skulle följa. Det var några få som hade makt över tankarna hos många.

Malin Vulcano – Ingens tussilago

malinvulcano.jpg
Foto:  Carl Abrahamsson

Malin Vulcano – Ingens tussilago

Malin Vulcano gör musik, tavlor och är skådespelerska i grunden. Hon har också gjort en film, Tänk!, och skrivit och framfört tre performance-monologer. Hennes uttrycksbehov tar sig många former i en dynamisk bukett av starka känslor. Men, som hon själv uttrycker det, hon är ”ingens tussilago”.

I december släpper Malin Vulcano skivan Whiplash ’n scars. Med avstamp i mollstämd electronica bjuder hon på låtar som reflekterar hennes liv på ett avskalat sätt.

– Finns det skivor längre egentligen? frågar Malin Vulcano retoriskt då vi ses i ett höstruggigt Stockholm.

Ur arkivet

view_module reorder

Ångest och frihet hack i häl på Kierkegaard och Giddens

Sprit Fixt av Hebriana Alainentalo I modern poesi, sägs det, är ordet "ångest" bannlyst. När det gäller övrig skönlitteratur är det desto mer gångbart, men även där under förutsättning att ämnet ...

Av: Roberth Ericsson | Agora - filosofiska essäer | 17 juli, 2010

Om utforskningen av våre liv

Våre personlige prosjekt og forbindtligheter er rotfestet i fortellerkategorien. Å være menneske er å ha et liv å leve og et liv å føre; og veien inn til hva det er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 26 Maj, 2009

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

Julius Evola - från dadaismen till traditionen

Julius Evola - från dadaismen till traditionen   Tidningen Kulturens Bo I Cavefors porträtterar Julius Evola, esoterisk författare och dadaavantgardist, fortfarande á part i det dekadenta Europa.

Av: Bo Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 21 december, 2006

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

En av Omnipresenz avatarer ute i folkvimlet

På vernissage med en avatar

I takt med att verkligheten digitaliseras händer såklart samma sak inom konsten, och dessa parallella museer görs alltmer tillgängliga för allmänheten. Kanske kommer vi i framtiden inte behöva resa för ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 15 mars, 2015

Dr Krabba 5

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 04 november, 2011

Sarojini Naidu – poet och hjältinna i den indiska frihetskampen

”Söker du skydd eller stöd, kom till oss! Jag ger, till hela världen, friheten i detta Indien, som aldrig dog i det förflutna, skall vara oförstört i framtiden och kommer ...

Av: Annakarin Svedberg | Litteraturens porträtt | 27 augusti, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.