Tankar runt viktiga filosofiska steg under det senaste århundradet Del II

Medvetandets intentionalitet: Husserl Intentionalitetsteorin gav Husserl ett instrument att kritisera psykologismen. Intentionalitetsteorin hävdar att det psykiska endast finns i kraft av objekt med visst innehåll som det är riktat mot. Psykologismen ...

Av: Carsten Schale | 27 januari, 2012
Agora - filosofiska essäer

Mannen som avslöjade Heideggers villfarelse. Om Nicolai Hartmann

I våra dagar är Nicolai Hartmann helt bortglömd. När han dog 1950 vid 68 års ålder, ansågs han vara en av samtidens viktigaste filosofer vid sidan av Martin Heidegger. Men ...

Av: Bo Gustavsson | 04 januari, 2015
Agora - filosofiska essäer

dr Krabba

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | 03 oktober, 2011
Kulturen strippar

Rasjonalitet

Innledning Konsepsjonen om rasjonalitet er om alt som lar seg begrunne i kraft av menneskets fornuft. Opplysningsfilosofen Immanuel Kant mente at mennesket oppnådde viten og kunnskap om seg selv og verden ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 Maj, 2014
Agora - filosofiska essäer

Porträtt om politik & samhälle

Samisk fotograf fokuserar på Ryssland

same.jpg
Foto: Andreas Sarri.

Intresset för ryska samer förde Andreas Sarri till Kola­halvön. Efter fyra resor, en utställning och en fotobok tar den samiske fotografen paus från kameran.

 

Det startade med att Andreas Sarri läste om skoltsamerna som lever i Norge, Finland och Ryssland. Han hade avslutat en ettårig fotokurs, haft sin första egna utställning och drömde om ett större fotoprojekt. Skoltsamerna gjorde honom nyfiken. I ansökan till Sametinget ”tog han i lite grann” och när han fick alla pengarna han sökt om var det bara att sätta igång.

Prostitution är lögn och postmodernismen är depression

Kajsa Ekis  Ekman. Foto: Sara AppelgrenKajsa Ekis Ekman är skribent, författare och essäist. Nyligen har hon givit ut en bok Varat och varan (Leopard förlag) som har väckt uppmärksamhet i både dagspressen och teven. Reportageessän handlar om någonting politikerna tar upp ganska ofta i Sverige: prostitution och surrogatmödraskap.
Vi har träffat Kajsa Ekis Ekman för en intervju.


Varat och Varan. Du skriver att den prostituerade kroppen fragmenteras och delas av samhället bara för att kunna utnyttja den. Menar du att kroppen slutar vara kropp när denna säljs - låt oss säga, på tjänstens altare?

- Jag utgår från en syn på människan som en helhet. Det vill säga, att kroppen och själen är två ord för samma sak. Om inte identiska, så lever ändå kroppen och själen i ett samspel, och allt som händer kroppen händer också själen. Det här låter inte så uppseendeväckande och de flesta skulle nog hålla med. Men i prostitutionen tvingas vi dela upp oss i två delar: en kännande del som hålls utanför prostitutionen och en död del som säljs, som inte får känna därför att det skulle bli för smärtsamt. De som försvarar prostitution talar också om kroppen som en ägodel, som jaget kan sälja utan att påverkas, och det är denna dualism som jag vänder mig emot.

Sång för Chico Mendes

Image
Chico Mendés
Först trodde jag att jag kämpade
för att rädda gummiträd,
därefter trodde jag att jag kämpade
för att rädda Amazonas regnskog.
Nu inser jag att jag kämpar
för mänskligheten."
- Chico Mendes

På kvällen den 22 december 1988 sköts den facklige ledaren och Miljöaktivisten Chico Mendes ihjäl utanför sitt hem i den Amazoniska delstaten Acre, Brasilien. Han hade just fyllt 44 år. Till dags dato har mordet ännu inte klarats upp, och bland de illegala skogsbolag, storgodsägare och plantageägare som haft intresse av Chico Mendes död har inte mer än misstänkts för delaktighet.

Statens jord åt industrins sysslolösa folk

ImageLilian O. Montmar sökte källmaterial för en dokumentation av Sveriges inhemska kolonisation år 1922 och stötte då på följande artikel i Eskilstunakuriren daterad den 16 mars 1922. En parallell till dagens situation, månne?

Kraftåtgärder påkallas för att lösa den ekonomiska krisen. Stor debatt i andrakammaren.

Vid andra kammarens sammanträde på onsdagen den 15 mars 1922 framställde herr Månsson i Hagaström (vs) till statsministern följande interpellation: "Är regeringen villig att, innan landets tillgångar och möjligheter att bringa offer till understöd till de arbetslösa blir alltför mycket medtagna och de sysslolösas arbetsförmåga och arbetshåg blivit undergrävd, vidtaga skyndsamma åtgärder i syfte att till jordbruket återföra de yngre övertaliga industriarbetarna till jordbruket? Om så är, vilka åtgärder i detta syfte är då att förvänta på regeringens initiativ?"

Orientalism och myt hos María Zambrano – om annan kunskap

TEMA ÖST-VÄST

Image
Maria Zambrano (1904–1991). Foto: Multiforo

Den spanska filosofen María Zambrano – skriver Karolina Enquist Källgren – erbjuder ett alternativt tänkande, som strävar efter att lösa upp motsättningarna mellan Orient och Occident. Sedan Edward Said publicerade sin bok Orientalism 1978 har diskussionen om Europas eller Västerlandets förhållande till Orienten blivit akademiskt allmängods. I första hand har man tagit fasta på slutsatsen att föreställningen om Orienten inte är något annat än en föreställning som inte motsvaras av något i verkligheten existerande. Samtidigt har man understrukit att denna föreställning, som till sitt innehåll är exotiserande och oftast negativ, har bidragit till att skapa det positiva innehåll som föreställningen om Europa har. Vi har så att säga skapat orienten som den fiende eller barbar mot vilken vi kan se oss själva som befriare och civiliserande. Saids egen genomgång av europeiska resenärers och författares litterära produktion understryker gång på gång européernas negativa identifikation mot Orienten.

En del av den efterföljande kritik som riktar sig mot Said härrör ur glidningen mellan Orienten som å ena sidan representation utan verklig motsvarighet och å andra sidan föreställning som producerar kunskap och sanning. Är Orienten enbart en falsk bild som vi använder för en förenklad förståelse eller ett raster genom vilket vi förstår och därmed konstruerar vår omvärld och våra relationer till den? Saids understrykande av européernas stereotypa föreställningar tycks leda honom till slutsatsen att föreställningen om Orienten i grunden är en falsk representation som omöjligt kan motsvaras av något verkligt. Frågan uppstår då om det därmed räcker med att avslöja de falska föreställningarna och visa på de verkliga förhållandena (och därmed anta att det skulle finnas några verkliga förhållanden) för att förändra en kolonial förtrycksrelation?

Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land

TEMA VÄSTERBOTTEN Image

”Om inga åtgärder vidtas kommer Sveriges befolkning snart att bestå av barn, kvinnor och åldringar samt av svaga och oföretagsamma personer och i värsta fall av främlingar.” – År 1900 hade var femte svensk utvandrat. Oroliga prognos­makare tolkade samhällsutvecklingen i Sverige utifrån rena rashygieniska aspekter.Vi är bjudna på kaffe och kakor hemma hos svärmor Lisa Olofsson i servicelägenheten i Vilhelmina. Medan hon med oseende ögon riktar blicken mot brodern, Nils Andersson, och med darrande hand famlar efter kaffekoppen, konstaterar hon:
–Förutom vårt föräldrahem återstår i Mötingselberg bara fyra byggnader. De utdikade myrarna har försumpats. Där växer bara torv och enstaka björkar nu. Alla odlingar på fast mark är i det närmaste igenväxta. Ingen kan ana att 70 personer levde här för en generation sedan. Vår boplats finns kvar tack vare vår driftige pappa, Per Albin Andersson, som lyckades med konststycket att friköpa kolonatet med både jord och skog, medan andra kolonister blev svikna av myndigheterna.

Dissidenten från Tornedalen

pohjanen.jpg
 ”Jag är för handel och mot kapitalism,
för kommunitet och mot kommunism”,
säger Bengt Pohjanen. Foto: Ulla Montan

Dissidenten från Tornedalen

Samtal med Bengt Pohjanen

På Växjö flygplats en torsdagsmorgon slår Tidningen Kulturens Mikael Löwegren sig ner tillsammans med Bengt Pohjanen, som är på väg hem till Haparanda och Tornedalen efter en författarafton. De pratar om politik, religion, poesi. Och om Tornedalen.

Han ser ut som en 1968 års man där han sitter med kaffekoppen framför sig: manchesterkavaj, skäggig och med långt hår i svans. Men mer fel kan man knappast ha.

– Nej, jag är en evigt svuren fiende till dem och deras politiska korrekthet. Det var inte frihet kommunisterna i Sverige demonstrerade för, utan för en diktatur − som vi alla som vuxit upp i de röda byarna visste skulle följa. Det var några få som hade makt över tankarna hos många.

Malin Vulcano – Ingens tussilago

malinvulcano.jpg
Foto:  Carl Abrahamsson

Malin Vulcano – Ingens tussilago

Malin Vulcano gör musik, tavlor och är skådespelerska i grunden. Hon har också gjort en film, Tänk!, och skrivit och framfört tre performance-monologer. Hennes uttrycksbehov tar sig många former i en dynamisk bukett av starka känslor. Men, som hon själv uttrycker det, hon är ”ingens tussilago”.

I december släpper Malin Vulcano skivan Whiplash ’n scars. Med avstamp i mollstämd electronica bjuder hon på låtar som reflekterar hennes liv på ett avskalat sätt.

– Finns det skivor längre egentligen? frågar Malin Vulcano retoriskt då vi ses i ett höstruggigt Stockholm.

Ur arkivet

view_module reorder
Ioana Nicolaie. Foto Mircea Cărtărescu

Den kvinnliga kroppens erfarenhet träder in i litteraturen – intervju med den rumänska…

Jag är tung, genomskinlig, med geometriska parker som växer under arkader. Jag trycker stenar mot bröstet, jag tycker jag är en damm av sprucken marmor. I nionde månaden är jag ...

Av: Maria Monciu | Litteraturens porträtt | 15 december, 2014

Prins Eugen – Ett levande konstnärskap

Det allmänna fenomenet svenskt monumentalmåleri blir partikulärt genom en orientering av prins Eugens konstnärliga praktik. Likt många andra svenska konstnärer kring förra sekelskiftet var prins Eugen en konstnär som ägnade ...

Av: Allan Persson | Konstens porträtt | 22 januari, 2013

Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | Utopiska geografier | 14 februari, 2015

Krokodilen äter små barn, vet du

Mamman rycker tag i dotterns jackärm och mumlar något ohörbart nära hennes öra. Vad det ohörbara än innebar så har flickan tårar i ögonen när hon tittar bort med ledsen ...

Av: Jessica Johansson | Gästkrönikör | 21 mars, 2012

Heteronormens paradis

Den 8 april 2006 gjorde sig den jamaicanska dagstidningenSunday Herald's skyldig till hets mot folkgrupp med löpsedeln:"No homos!" Uppmaningen följdes upp av en ingående artikel i vilken dåvarande oppositionsledaren Bruce Golding ...

Av: Klas Lundström | Reportage om politik & samhälle | 17 februari, 2010

Poesi i poetik och praktik

Det råder oftast en förvirring kring begreppet poetik och det blir i det dagliga användandet till en brokig blandning av metodik, estetik, poetik därtill uppblandat med en politisk hållning. Sammantaget ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 21 december, 2016

Hobbiten, en oväntad resa bort, och hem igen

J.R.R. Tolkiens bok ”Hobbiten – Bort och hem igen”fångar essensen av drömmen om ett mysigt hem med ensjungande tekittel. Vissa romankaraktärer åker runt hela jorden för att komma hem. Andra ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 06 december, 2012

Från Friskatorpet: Berättaren, berättelsen

Jag är den som berättar. Ger en röst åt det som ingen har. Jag är den som bevittnar. Ser det ingen annan ser. Denna plats, denna tid. Vad som strömmar ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 07 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.