Veckan från hyllan. Vecka 13, 2012

Han var mannen som gav opportunismen i världshistorien ett ansikte. Hånad av Tom Lehrer i de oförglömliga sångraderna ”Once the rockets are up, who cares where they come down? /That's ...

Av: Gregor Flakierski | 24 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

Claude Simon - ordorgiernas mästare

Intrigen är inget och berättandet allt i Claude Simons vindlande textmassor. Det är textsjok som befinner sig bortom de gängse intrigvestibulerna och det vanliga a till ö harvandet i den ...

Av: Benny Holmberg | 19 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Böcker som har påverkat mig av Robert Louis Stevenson

Tidskriften British Weekly gjorde 1887 en rundfråga till ett antal kända brittiska författare, bland dem William Gladstone, John Ruskin, H. Rider Haggard och Robert Louis Stevenson. Frågan var vilka böcker ...

Av: Robert Louis Stevenson | 21 april, 2013
Kulturreportage

Farväl

Resbloss forsande medDet köttliknande Kärleksspåret på sidan av(Aldrig deklineras en ny himmelJorden har ett blott ännu brandblåttsår)Du där duÄggulaglad bakom gallretDär du bakar ökenbrödAv coniugalis idiomVid varmastoften korgas ...

Av: Guido Zeccola | 04 oktober, 2010
Utopiska geografier

Herbert Tingsten. Foto: Wikipedia

Tingsten omläst



Författaren Anders Björnsson om Herbert Tingsten – en liberal utan kompromisser, en av Sveriges mest debattvilliga och obarmhärtiga ledarskribenter genom tiderna.



Tingsten och Hedenius. Foto: Wikipedia

Tingsten och Hedenius. Foto: Wikipedia

 

Det är mycket trist att de Tingstenska analyserna – liksom historikern Alf W. Johanssons översiktsverk Den nazistiska utmaningen – inte har åberopats i svensk debatt under senare år.
Herbert Tingsten. Foto: Wikipedia

Herbert Tingsten. Foto: Wikipedia

Det är märkligt att i den heta diskussion om nyfascism som bröt ut strax före jul, och som sedan dess har falnat, inga referenser gjordes till de vetenskapliga undersökningar som genom åren har gjorts av framstående svenska akademiker och tänkare. Jag tänker till exempel på Herbert Tingstens klassiska studie Nazismens och fascismens idéer. Den nationella diktaturen. Den gavs ut 1936 och har kommit ut också i senare upplagor.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hos Tingsten står det klart, närmast som en självklarhet, att såväl den tyska nationalsocialismen som den italienska fascismen och den österrikiska så kallade austrofascismen var extremt nationalistiska rörelser. Men nationalismen var ingalunda det primära inslaget i deras program. Det var inte det som tillvann dem röster. Andra partier hade med mer eller mindre framgång konkurrerat om nationellt sinnade medborgarens gunst. Ultranationalism är inte heller någon viktig analysparameter i Tingstens bok.

Den kan inte vara det, därför att nationalism inte har varit något som utmärkt fascistiska partier och rörelser från andra. Den politiska huvudkraften bakom 1800-talets nationella strider var liberaler. Under mellankrigstiden, de ”nazistiska decennierna”, gjorde socialdemokratiska arbetarpartier allt vad de kunde för att framträda som nationella partier, i tävlan med bondepartier och konservativa partier, och frågan är om de inte också vann den tävlan. Bolsjevikerna med sin ”proletära internationalism” var hotet mot fosterländskheten par préférence.

När oskolade publicister alltså har försökt göra ultranationalism till kärnan i en fascismdefinition – och därför också velat se nutidens Sverigedemokrater som just ”nyfascister” – har de inte det minsta stöd i Tingstens genomgångar. Vad denne märklige, och idag något underskattade statsvetare, såg som det typiska för mellankrigstiden antidemokratiska rörelser av högerkaraktär var framförallt en antiintellektualism, en vitalism och aktivism, ett förnekande av de sociala och ekonomiska faktorernas betydelse i folkgemenskapen, en irrationalism i det politiska budskapet (ett slags anything goes), som allt står i den bjärtaste kontrast till upplysningstänkandet, moderniteten, det reflekterade beslutsfattandet.För Hitler och Mussolini var alltid ledarskapet överordnat staten och rörelsen endast ett instrument för ledarskapet.

Det är mycket trist att de Tingstenska analyserna – liksom historikern Alf W. Johanssons översiktsverk Den nazistiska utmaningen – inte har åberopats i svensk debatt under senare år. Nyss blev det ju ingen debatt, bara några riposter, med en onödig artikel av statsministern, och med händelserna på den parisiska satirtidningsredaktionen upphörde man alls att bekymra sig om dessa ting. (De dyker säkert upp igen.)

För Tingsten var alltså nazism och fascism entydigt reaktionära tankeskapelser, egentligen ett utflöde av romantiken och av nietzscheansk maktvilja. Ideologiskt anfäktade skribenter har velat placera dessa strömningar i samma fålla som deras huvudfiender: arbetarrörelse, socialism, kommunism. Uttyds inte NSDAP Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet? Nassar skulle alltså vara vänster, inte höger. Tingsten tar mycket lätt på detta slags retorik. Nazisterna kapade ordet socialism, menar han, därför att det hade en så positiv klang i den tidens politiska diskussion. Men i teori och praktik använde de beteckningen för att diskreditera socialistiska ambitioner:

 

Herbert Tingstens gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Foto:Wikipedia

”Nationalismen ställde sig avvisande till vad man i vanligt språkbruk kallar socialistisk ordning – förstatligande av produktionsmedlen och egendomsutjämning”, skriver Tingsten. De godtog kapitalismen, trivdes hyfsat med systemet, belönades av enskilda magnater. Nazisternas fiktionaliserade verkligheten, menar Tingsten. De var sin tids mest fingerfärdiga manipulatörer, mest drivna demagoger. Ordet ”socialism” passade dem perfekt för att dölja vad de höll på med. Tingsten fortsätter:

”Många rörelser och regimer har mer eller mindre systematiskt sökt profitera av den prestige, begreppet socialism erhållit inom breda folklager. Det mest egenartade exemplet är kanske slavägarväldet i de amerikanska sydstaterna, som av uppfinningsrika teoretiker betecknats som den enda ’sanna’ socialismen.”

Att Josef Stalin gjorde vad han kunde för att gå dessa teoretiker till mötes med sin slavlägerekonomi (som för ekonomins totala prestation och för den sedermera krigsinsatsen, utan vilken naziherraväldet inte hade kunnat betvingats, var tämligen obetydlig) är en annan historia, och den frågan tacklar Tingsten egentligen inte som statsvetare utan först senare som heltidspublicist.

När dagsländorna har avträtt från scenen, lönar det sig att ägna sig åt omläsning. Tingstens värde består, oavsett vad man anser om hans ursinniga kampanjer i det kalla krigets kölvatten.

Anders Björnsson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

En höstig kärleksförklaring

Jag och min kille är ute på promenad i en Stockholmsförort, såsom vi ofta är. Så köper vi en kaffe och sätter oss ute, i en trappa, för att dricka ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 30 augusti, 2011

Böcker som har påverkat mig av Robert Louis Stevenson

Tidskriften British Weekly gjorde 1887 en rundfråga till ett antal kända brittiska författare, bland dem William Gladstone, John Ruskin, H. Rider Haggard och Robert Louis Stevenson. Frågan var vilka böcker ...

Av: Robert Louis Stevenson | Kulturreportage | 21 april, 2013

Stig Larsson: Umeå var mardrömmen

TEMA VÄSTERBOTTEN Stig Larsson. Foto: Gustaf Andersson. Regissören och författaren Stig Larsson lämnade Umeå för över trettio år sedan. För Tidningen Kulturen berättar han nu sin Västerbottenshistoria. – Värstingarna på Grubbeskolan kallade ...

Av: Gustaf Andersson | Litteraturens porträtt | 04 februari, 2008

Den europeiska tomheten

”Den civiliserade människans väsen är feghet.”(Joseph Roth, Die Flucht ohne Ende)  År 1927 utgav Joseph Roth (1894–1939) sin vändpunktsroman, den som markerar brottet mellan hans mogna ungdoms vänsterradikalism och hans alltför ...

Av: Anders Björnsson | Litteraturens porträtt | 16 Maj, 2013

Åverkan på en bok

Omslaget är skogsgrönt och har vissa skavanker, som förmodligen kommer från slitage. Bokens höjd är 185 mm, bredd 100 mm och tjockleken mäts till 15 mm. Om man slår upp ...

Av: Henrik Johansson | Essäer om litteratur & böcker | 10 juni, 2012

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Strindberg får oväntat besök

I ”Ockulta dagboken” antecknar Strindberg den 3 december 1900: ”På morgonen berättade jungfrun att ’herr Sgs son sökte i går (Söndag)’. Jag blef vettskrämd och grubblade öfver hvad som händt ...

Av: Göran Lundstedt | Essäer om litteratur & böcker | 25 juni, 2012

 Anne-Marie och Maria Jönsson, omgivna av pilkonsthantverk. Foto Belinda Graham.

Skånejul 2017 - En riktigt God Grön Jul!

Snön ligger vit på taken och endast tomten är vaken ... Julen känns aldrig mer nära och mer genuin än när man är på en riktigt bra julmässa, där det vackra ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 25 november, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.