Niklas Aurgrunn Ögonblick av skräckslagen nåd

Niklas Aurgrunn (tidigare Erixon), född 1962, debuterade i Grupp 84 (W&W) och har vid sidan av otaliga helt misslyckade projekt, en handfull romaner och barnböcker på eget förlag och nåt ...

Av: Niklas Aurgrunn | 10 juni, 2013
Utopiska geografier

Kallets konstruktion

Fotograf: Hans Fredrik Asbjørnsen Kallets konstruktion Fiktions- och verklighetsbegreppet har varit flitigt debatterat i samband med höstens romanutgivning. Hanne Ørstavik, en av Norges främsta författare i den yngre generationen säger bestämt: ...

Av: Theres K Agdler | 05 november, 2007
Litteraturens porträtt

3. Väster

 Å på den ena sidan. Men det är bara om man kommer nerifrån det enskilt liggande lilla bostadsområdet som kallar sig by. Om man fortsätter, om man vandrar bland fåren ...

Av: Väster | 31 december, 2011
Lund har allt utom vatten

Carl von Linné och bildningen

TEMA BILDNING För Carl von Linné utgjorde bildning, forskning och religiösa föreställningar en helhet. Det tycks bli allt svårare att förstå Linné och hans tid. Den populärvetenskapliga litteraturen vill gärna framställa ...

Av: Mikael Mogren | 10 april, 2008
Gästkrönikör

100 år av Hannah Arendt



100 år av Hannah Arendt

Under året som var inträffade ett av dessa jubileum som egentligen är pseudohändelser, men som ändå ger en hälsosam anledning att minnas folk och händelser som har haft betydelse för hur vi lever och tänker. Det var i oktober det var 100 år sedan en av 1900-talets största politiska tänkare föddes: Hannah Arendt.

arendt1Arendt var tysk judinna, elev till Martin Heidegger och Karl Jaspers, och skriver in sig i filosofins fenomenologiska skola. Hon flydde undan nazismen, först till Paris och sedan till USA, under andra världskriget, och det är i detta senare land hon skriver sina mest betydelsefulla verk: triptyken "Totalitarismernas uppkomst" och "Om revolutionen". Ingen av dem är tyvärr översatta till svenska, även om en del verk förtjänstfullt översatts av bokförlaget Daidalos. De finns emellertid tillgängliga på engelska.

Det är svårt att bestämma sig för vad som är hennes största egenskap, hennes genomskådande intelligens eller hennes andes frihet. Arendt svingar sig ständigt vigt i idéernas värld och kontrasterar dem oupphörligen med den förevarande konkreta verkligheten. Hon är aldrig förutsägbar, och avkräver, sida efter sida, sina läsare svar, ståndpunkter och fortsatt begrundande. Få skrivande människor har så systematiskt ifrågasatt de förutfattade meningar som vi vanliga dödliga rör oss med, när vi ska försöka beskriva den politiska situationen runt omkring oss.

Hannah Arendt är den första att samla nazismens och stalinismens ogärningar under samma epitet: totalitarismer. Det kan förefalla trivialt idag, men i decennieskiftet mellan 1940 och 50-tal var det ett intellektuellt och självständigt kraftprov, och kanske är det så att Arendt inte fick det erkännande hon var berättigad till på grund av att hon skrev i en tid som inte var redo för hennes tankar. Det berodde säkert också på att hon var en centraleuropeisk kvinna, som inte alltid hade så lätt att framföra sina åsikter i den maskulint dominerande och utilitaristiska anglosaxiska värld hon flytt till. "Jag förstår inte riktigt vad damen menar", hävdade den brittiske filosofen Isaiah Berlin. Och sin vänskap med Gerhard Scholem förlorade hon genom sitt motstånd mot tillkomsten av staten Isreal.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Liksom många av hennes generationskamrater blev hennes tema av naturliga skäl "ondskan", som det föll på hennes lott, som tysk judinna, att uppleva med särskild intensitet. I "Totalitarismens ursprung" beskriver hon hur antisemitismen och kolonialismen leder fram till 1900-talets totalitära samhällen: Tyskland och Sovjetunionen. Kanske även Maos Kina kommer att inkorporeras i listan när vi så småningom förfogar över mer källmaterial , medan andra folkmord, som det turkiska på armenier, Rwandas och Ugandas helveten, samt Pol Pots Kambodja, ställs i blixtbelysning av hennes teorier.

Hennes koppling av totalitarismerna och koncentrationslägrens framväxt har en kväljande klarsyn, liksom hennes beskrivning av hur det sociala kontaktnätet systematiskt bryts ned i totalitära samhällen och den enskilda människan atomiseras tills dess den enda möjliga tillhörigheten blir partiet och staten, och uppgår i "massan", eller den brutaliserade horden.

I "Om revolutionen" behandlas insiktsfullt de franska, ryska och amerikanska omvälvningarna, med en särskild eloge till den sistnämnda. Tillfrågad om vilken historisk person hon helst skulle ha vilja ha som kavaljer vid ett "dinner-party" svarade hon: "Jefferson".

Hon bekände sig alltid till judiskheten som en självklar del av sin identitet, men vägrade avhända sig det grekiskt-latinska arvet, och dogmatiska socialister torde ha en del att lära av hennes okonventionella uppfattningar om vänsterns idévärld.

Hannah Arendts författarskap ger alltid "food for thought", och utgör ett nödvändigt korrektiv till de "idées reçues" som växer som svampar ur jorden i den massmediala värld som är mer intresserad av att sälja lösnummer genom att tillfredställa sina läsare med åsikter som de redan har än att bidra till uppfordrande insikter.

Kanske hundraårsminnet av hennes födelse kan bli en anledning att läsa henne, och kanske till och med få något svenskt förlag att översätta hennes centrala verk.

Anders Forsberg

Ur arkivet

view_module reorder

Patricia Petibon – ett porträtt

« En av de stora njutningar som teatern kan erbjuda dig är att när ridån gar upp på scenen upptäcka en artist som genom sin blotta uppenbarelse omedelbart gör dig på ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 19 augusti, 2014

Emmakrönika XVIII, Kaikkein

"Mitä kirjailijat... yrittävät tehdä? Se kaikkein tuntematon yrittää jopa luoda universumin varsinainen nainen dokumentissa, josta tai missä hän on elänyt, mistä (joskus mihin) muut haluaisivat elää." / vet inte mer ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 28 maj, 2009

Carl R. Westerling – Det halva fotografiet

Jag föds under det sista året av det glada åttiotalet i en förort sydost om Stockholm. Men växer upp och går i skolan gör jag nere i Södermanland, ständigt omfamnad ...

Av: Carl R. Westerling | Utopiska geografier | 10 september, 2012

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 6

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 13 juli, 2013

Det underbara. Aragon, Breton och begäret

Ett av alla upptänkliga sätt att närma sig surrealismen är att studera dess teoretikers och utövares syn på sexualitet och begär, menar Tidningen Kulturens Roberth Ericsson. Åtskilligt kunde naturligtvis sägas ...

Av: Roberth Ericsson | Essäer om konst | 30 juni, 2010

Ett subjektivt försök till ett ifrågasättande av det kända

Föreställningen Farfar var Samuraj (och dödade massa amerikaner) hade sin urpremiär på Pusterviksteatern i Göteborg den 4 april. Skådespelaren David Fukamachi Regnfors kör i föreställningen en enmansshow, på utsidan till ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 19 april, 2011

Om utforskningen av våre liv

Våre personlige prosjekt og forbindtligheter er rotfestet i fortellerkategorien. Å være menneske er å ha et liv å leve og et liv å føre; og veien inn til hva det er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 26 maj, 2009

Aleister Crowley

Från djävulen till Buddha

Det goda rykte buddhismen har i våra dagar har den inte alltid åtnjutit. Länge sågs den som full av vidskepelse och många påstod att den var ateistisk. Numera ses ...

Av: Gustaf Redemo | Agora - filosofiska essäer | 28 oktober, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.