Dostojevskij i fängelse. Foto: Wkipedia

Fjodor Dostojevskij - den karnevaliska formens mästare

Jag är tillbaka med min femte essä om Dostojevskijs litterära universum och denna gång med utgångspunkt på det framväxande polyfona – genom den ”sokratiska dialogen” – i Dostojevskijs poetik och ...

Av: Göran af Gröning | 27 november, 2015
Essäer om litteratur & böcker

ABBA de museala. En perverterad musik?

Thank you for the music. ABBA-musiken. Är det musik? Är det inte bara enkel sörja? Är det verkligen tonhöjd och tondjup? Är ABBA The music story, inte bara en vulgär ...

Av: Benny Holmberg | 27 juni, 2013
Kulturreportage

Balustrad

Små gummor Rostiga grönsaker fladdrar i vinden. Träden såsar sig ännu i nedan. En fågel, ett skepp, ett uppochnervänt strandparaply. Promenadvägen mot slottet är kantad med minnen som ingen vågar ...

Av: Hans Hallerfors | 27 september, 2008
Utopiska geografier

 Rafael Filosofskolan i Aten. Bild Wikigeeks

Mellan Skylla och Karybdis

”Det bästa hos kristendomen är ett liv värdigt Kristus. Där det finns skall vi inte vara så snara till att misstänka människor för irrlära.” (Ur Johan Huizinga: ”Erasmus”)

Av: Thomas Notini | 16 maj, 2017
Essäer om religionen

Essäer om samhället

Machiavellis republikanska ideal

Machiavellis
republikanska ideal

Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex århundraden sedan.

Varför Machiavelli? Det finns minst två viktiga skäl. Det ena är att kasta ljus över hans politiska filosofi, i synnerhet hans syn på republikanskt styre, vilket är föga allmänt känt. Det andra är att revidera det vittspridda ryktet om hans plädering för omoral, cynism och hänsynslöshet i realpolitiken. Det är en ödets ironi att den övertygade republikanen har fått sig tilldelat ett sådant rykte som drabbar honom än idag (se exempelvis DN, 22 mars 2007).

Queerspel

 bully
Scen ur spelet Bully.
Queerspel

Efter att spelet Bully (recenserat i Kulturen 2006-12-08) kommit ut dröjde det inte länge förrän man på forumet gaygamer.net (en site för "boys who like boys who like joysticks") applåderade utvecklaren Rockstars nya spel, då spelare upptäckt att  Jimmy, protagonisten i Bully kunde flörta och hångla med sina manliga vänner.

Advokaten Jack Thompson, som driver ett enmanskorståg mot spelindustrin, såg det som ett utmärkt tillfälle att tala om det moraliska förfallet inom spelindustrin, medan den stora publiken mottog nyheten med jämnmod. Dock är det få utvecklare som är villiga att diskutera frågan om HBT-teman i spel. Det finns en stark lägga-locket-på-mentalitet i industrin på grund av en rädsla för att HBT-teman ska väcka starka negativa åsikter bland fans, de som inte uppskattar HBT-teman är ofta högljudda i sin avsmak.

Goebbels - den intelligente fanatikern

 goebbels1
Goebbels bland gymnasiekamrater 1916.
Goebbels
- den intelligente fanatikern

Kejsardömet står i full blomning när Paul Joseph Goebbels föds 1897 i småstaden Rheydt strax nordväst om Köln. Efter segern över Frankrike drygt tjugo år tidigare har Tyskland utvecklats till en europeisk stormakt med världsomspännande koloniala ambitioner.

Goebbels föds och växer upp i fattigdom. Fadern avancerar visserligen från arbetare till manschettproletär, men barndomens skolor och universitetsstudierna finansieras genom föräldrarnas stora uppoffringar och med hjälp av katolska kyrkans stipendiefonder. Joseph Goebbels är klassens ljus inte endast i naturvetenskapliga ämnen utan också i latin och grekiska. Han funderar på att efter skolan studera teologi, men i tonåren börjar han läsa Ibsen och Strindberg vars naturalistiska samhällskritik av det borgerliga samhället väcker hans intresse för socialpolitiska frågor. 1919/1920 följer Goebbels vid universitetet i Heidelberg Goethe-biografen, Stefan George-lärjungen och professorn Friedrich Gundolfs föreläsningar. 1921 doktorerar Goebbels, med Max von Waldberg som handledare, med en analys av Wilhelm von Schütz som dramatiker, Ein Beitrag zur Geschichte des Dramas der Romantischen Schule.

Goebbels karriär som Tredje Rikets främste dogmatiker och propagandist kan inte förstås utan kännedom om uppväxtens fattigdom och hans fysiska handikapp; trots att föräldrarna anlitar de bästa specialister kan sjukdomen i Joseph Goebbels högra ben inte hävas och han förblir klumpfotad.

Carl Schmitts antiliberala partisaner

schmittCarl Schmitts antiliberala partisaner

Den rättshistoriska tidskriften Jur commune karakteriserade Heinrich Meiers bok Carl Schmitt, Leo Strauss und Der Begreiff des Politischen som "...une travail du grande qualité". Meier var 95, när han publicerade Die Lehre Carl Schmitts. Vier Kapitel zur Unterscheidung Politischer Theologie und Politischer Philosophie (Verlag J.B.Metzler, Stuttgart 1994), professor vid Carl Friedrich von Siemens Stiftung i München. Meiers bok föranleder följande reflektioner.

Moralisk upprördhet bör inte förväxlas med politisk filosofi, anser Carl Schmitt. Meier tar honom på orden. Däremot är det tveksamt om Meier till fullo inser att Schmitts kritik av humanistisk moralism inte innebär att denne även tar avstånd från moral. Det förhåller sig nämligen tvärtom. Vad Schmitt avskyr är en värld som reducerats till en amoklöpande maskin utan mål och mening, ett sig självförverkligande monstrum, ett skickligt iscensatt skådespel, intressant men utan grandezza, utan mål och utan avsikter. Livet i en sådan värld, med sönderstrilad tradition, hackad och finmald, med förlorad kunskap och heder, den är fantasilös, tråkig; den sociala gemenskapen består i ett sådant samhälle av ett oändligt antal ändlösa samtal utan innehåll, talanglösa och i avsaknad av dolda meddelanden och förtrollande visioner. Sekulariseringen, förnekandet av sanning och tro, tilltagande gudlöshet, oförmågan att tro på Gud - kort sagt, människans hybris leder henne visserligen till industriteknologiska framsteg, funktionalism och förutsebar framtid i form av ålderdom och död, men teknikernas och vetenskapsmännens aggressiva självöverskattning är följden av det evolutionära credo där människan "biologiskt och av naturen är ett på alla sätt svagt och hjälplöst väsen". Med hjälp av teknik och vetenskap försöker människan skapa en värld där hon är "den starkaste, ja den enda varelsen", menar Schmitt. Detta manifesteras framför allt genom försöken till "Selbsterrettung" och "Selbsterlösung".

Luce Irigaray och kvinnan som inte finns än

Luce Irigaray
och kvinnan som inte finns än

 luce
Luce Irigaray lever i Frankrike, Italien
och USA idag. Foto: Bologna

Queerinriktade feminister talar ofta om att vi lever i ett samhälle där normerna föreskriver två kön. Det är denna uppdelning vi måste motarbeta för att nå frihet; genom att motsätta oss, parodiera och driva med rollerna kan vi upplösa dem. Det finns dock alternativa teoribildningar. Kajsa Ekis Ekman skriver om filosofen och psykoanalytikern Luce Irigaray som menar att normen bara föreskriver ett kön.

Franska teoretiker kan ofta vara givande för att de har en förmåga att förbrylla en. Luce Irigaray är en sådan, och hon menar att normen inte alls föreskriver två kön. Det är vad den vill att man ska tro. Problemet med patriarkatet är att det bara erkänner ett kön, säger Irigaray. Kvinnan är inte ens definierad som ett kön, utan som mannens negation. Det rör sig inte om någon utvecklad konstruktion alls, snarare en slarvig samling av massa tvärtom. För vad betyder "hon" annat än "icke-han"?

Mellan det hopplösa i att försöka personifiera en negation och den ihärdiga kampen för att bli man befinner sig kvinnan idag. Därför är både kärlek och jämlikhet omöjliga, eftersom kvinnan helt enkelt inte finns än. Vi bör alltså, innan kampen för jämlikhet, skapa ett kvinnligt subjekt.

Kroppen i det posthumana samhället

Kroppen i det posthumana samhället

bild03Tidningen Kulturens chefredaktör Guido Zeccola inleder en kort artikelserie om kroppens betydelse i våra samhällen.

Kroppen är smickrad, tränad, ibland plågad (av oss) i tron på dennes onödighet och på den totala övertygelsen om sin icke återuppståndelse. Vi konstruerar vår kropp för att den ska likna våra ideal. Som Nietzsche skrev: "den bästa vishet är inte så vis som visheten i din kropp." - På det viset skrev Nietzsche slutordet på själens historia som Platon och monoteismen förverkligade.

Förfallets natur

Förfallets natur

 pieter_bruegel
 Fallande änglar, Pieter Bruegel den unge.
Leif V Erixell, redaktör för serie Prometheus på bokförlaget h:ström - Text & Kultur, diskuterar det samhälleliga förfallets natur.

Den mest typiska associationen när man nämner ordet förfall är förmodligen Romarriket: dess uppgång, det successiva sönderfallet och till slut dess försvinnande in i historiens töcken. En stark konkurrent till den mentala arketypen för förfall är också de bibliska städerna Sodom och Gomorra, vilka sägs ska ha förfallit så starkt i synd att en vredgad Gud lät förstöra dem ca 1.900 f.kr

Begreppet förfall är inte alldeles lätt att hantera. Inte minst gäller detta den standard av icke-förfall som impliceras som måttstock för att kunna säga att något "fallit". Går det till exempel med någon grad av säkerhet hävda att en sådan standard är universell eller rör vi oss med nödvändighet med helt godtyckliga, och därmed också relativa måttstockar, när vi säger att något förfallit?

Ur arkivet

view_module reorder

En fotnot av hat. Om Carl David af Wirsén

Ingen som har läst August Strindbergs "Det nya riket" kan glömma det sublimt elaka kapitel, vari han ger sig på jakt efter de sanna "Idealisterna". Han finner dem inte i skattelängderna ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 augusti, 2010

En världsmästare i fotografering ger tips och råd!

-Vad är det som gör att så många av oss håller på med naturfotografering? Den frågan ställer sig Brutus Östling, som på Bokmässan 2013 håller en uppskattad workshop om Konsten ...

Av: Belinda Graham | Övriga porträtt | 22 oktober, 2013

Författare om författare

Skönlitterära Sällskapet Stockholm Nord är en hyvens sammanslutning som nyss kommit med den skrift som är nummer 14 i sällskapets ordning men nummer 127 i Svenska Humanistiska Förbundets skriftserie. Se ...

Av: Bertil Falk | Kulturreportage | 08 december, 2012

Problemet med Grekland eller Greklands problem

Visst är Grekland korrupt och ineffektivt. Det låter hemskt svepande att säga så men det är sant. De 320 miljarder dollar som landet fått i stöd från EU de senaste ...

Av: Pierre Gilly | Essäer om samhället | 12 maj, 2010

Evolution och längtan. Om Abraham Maslows behovstrappa

Vad har en längtan efter något mer för betydelse i ett vårt moderna svenska samhälle där vi allting har men ändå känner att något substantiellt saknas? Det den här artikeln syftar ...

Av: Henrik Friman | Essäer om samhället | 05 augusti, 2010

Är Prigogines teori bara ”rök och speglar”, en omodern ingång till det som…

Ja, så resonerar en mycket aktiv tänkare, Libb Thims, en amerikansk elektrokemisk ingenjör, född 1975, som presenterar sig som ”thermodynamicist, Goethean philosopher, and hmolscience /…/ paradigm change initiator”. Det är en synnerligen verksam man, hans ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 15 februari, 2013

Cigarreter på vita duken

Cigaretter är filmens mest använda rekvisita. Fortfarande, trots att till och med James Bond slutade röka. Jim Jarmusch gjorde tre kortfilmer och en långfilm med den gemensamma titelnCoffee and Cigarettes. Långfilmen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 augusti, 2013

Alopecia Gallery alias Gordon B. Isnors ansikte. Ljudverket

Konstmuseet på åsnans rygg

Konstnärer söker i större utsträckning efter att finna alternativa rum. Mathias guidar oss runt där utställningsrummen blir till själva konstverket. Hela vägen från dåtid till nutid.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 12 juni, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.