Partiale decomposizione del filosofo. Bild: Gioia Futura

Filosofi og ideologi

Noen yrker framstilles for oss som særdeles farlige, og som forlanger særskilte egenskaper av den enkelte rolleinnehaver. Eksempler på dette er arbeid som brannslukker, politi, soldat eller flyger. ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 mars, 2015
Agora - filosofiska essäer

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | 13 maj, 2017
Gästkrönikör

Sidenvägen

Bukharajudar i Sidenvägens knutpunkt

Den vida legendariska handelsvägen på land, Sidenvägen, sträckte sig från Nanking till Konstantinopel med otaliga förgreningar, så vem vet hur lång den sammanlagda sträckan var, men ett par år tog ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 16 oktober, 2015
Resereportage

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 1 av 4)

Som flanör och vandrare ser jag världen ur ett krasst drömsperspektiv. Jag noterar omgivningarna, men lever i dikten. Jag njuter dofterna, men katalogiserar dem systematiskt för att frysa tiden i ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2017
Stefan Whilde

Landet som är vårt land är sig inte längre likt



altLandet som är vårt land har förändrats, och förändrats i grunden. Jag tror det började med Kjell-Olof Feldt, en gång finansminister vid Ingvar Carlssons sida. Minns ni hur han allvarligt stod och manade till återhållsamhet och sparsamhet, och det var inte till landets kapitalstarka grupper han vände sig. Det var folket - alltså vi - som var tvungna att "dra åt svångremmen", vilken var hans stående metafor för att hårt och obevekligt genomdriva ett sparande som hade ett enda mål: Att få Sveriges finanser i den ordning som EU då krävde för ett medlemskap.

Därefter har förändringarna - jag skulle väl säga försämringarna - genomförts i ett högt tempo, oavsett vilken färg regeringen som för stunden suttit på taburetterna påstått sig ha.

Idag har vi vant oss. Vi ser tiggare, hemlösa, sinneförvirrat sjuka människor varje dag i alla städer. Det som en gång blev som en chock när vi åkte utomlands på semester - ett helt skikt av människor, utstötta, onödiggjorda, fattiga bortom en gräns som det då var svårt att ens föreställa sig - har nu blivit vår vardag. Vi har vant oss. Vi ser dem knappt längre.

Landet som är vårt land är sig inte längre likt.

Ord som klasskillnader måste dammas av, hur motvilliga många än är till den typen av terminologi. Sverige har åter, som det var före trettiotalet, blivit ett land där det spelar stor roll under vilka ekonomiska villkor man föds till detta liv. Fattig familj, sämre förutsättningar, sämre möjligheter, sämre skolgång. Statistiken är entydig. Det är alltså inte längre en fråga för politiska tyckare och åsiktsmakare. Det är nedslående realiteter, här och nu.

Vi lever i en växande illusion. Valfrihet är lösenordet som ska försona folket med förändringarna - som jag alltså envist fortsätter att kalla försämringar. Vem, ja, jag bara frågar, känner att deras reella frihet har ökat, gett deras liv ett större och meningsfullare innehåll, bara för att det idag är möjligt att välja mellan en outredbar härva av elleverantörer, telefonoperatörer, internetbanker, kabelbolag, bredbandsentreprenörer, postutdelare, järnvägslinjer, privatläkare?

Det är en valfrihet av samma värde som möjligheten att få välja avrättningsmetod - bila, giljotin eller elektrifierad stol. Såsom en gång i tiden då den svenska adeln faktiskt hade rätten att få välja att bli halshuggen med svärd. En rättighet med minst sagt tvivelaktigt värde.

Det som döljs bakom ordet valfrihet är ett sammanbrott av infrastrukturen. Sverige var länge ett förebildligt land, ett föregångsland, vad gäller de samhälleliga institutionerna och att de fungerade snudd på friktionsfritt. Det var också en evigt ringlande radda besök från många andra länder jorden runt som ville lära hur televerket, postverket, vägverket var organiserade och hur dessa inrättningar kunde fungera så problemfritt. Idag är den svenska infrastrukturen enbart ett dåligt skämt i andra länder.

De ålderspensionärer jag pratar med, berättar om ett vardagsliv nära existensminimum. De måste vända på varje krona, tänka igenom och planera varje inköp. Deras ålderdom har förvandlats från att ha varit tänkt som en lugn och behaglig tid, en sorts belöning för livslångt slit, till en kamp för tillvaron, för ren överlevnad. För många innebär dagen då de fyller sextiofem att hela deras liv förändras - rent ekonomiskt. De går från att ha en hyfsad och ombonad tillvaro till ett liv nära fattigdomen.

Landet som är vårt land är sig inte längre likt.
Ibland tycks den tid som är vår samtid präglas av en uppsättning elitistiska värderingar som sedan länge borde ruttnat bort. Är det återigen socialdarwinismen - denna förvrängda och grovt misshandlade form av Darwins teorier - och dess stålhårda och obarmhärtiga mantra om den starkes överlevnad som styr våra tankar och värderingar?

Är egoism en egenskap att uppmuntra? Är okänslighet inför andras lidande värd att belönas och hyllas? Ska vi prisa strebern för hans vassa armbågar och utomordentliga förmåga att kliva på dem som står i vägen för hans framfart?

Valet är över nu, fyra år kvar till nästa. Tiden för floskler, tomma löften, utspel och spel för galleriet är förbi - för denna gång. Men hur jag än vrider och vänder på problemet med vad som händer och har hänt med Sverige, så inbillar jag mig att de flesta av dessa frågor ligger en bra bit bortom den snäva partipolitikens gränser. Humanitet, medkänsla, viljan att hjälpa sin nästa, bistå den arme som hamnat i nöd - det är allt en bärande del av vår västerländska kultur. Det är vårt kulturella arv, det som i grunden gör oss mänskliga.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den italienske renässansfilosofen Giovanni Pico della Mirandola sammanfattade det redan 1488 i sin skrift "Tal om människans värdighet". Där beskriver Pico della Mirandola hur Gud, efter att ha fullbordat skapelsen, fann att alla egenskaper redan var använda. Men där stod människan, krönet på hans verk. Vad han då gav människan var det fria valet. Människan kan välja vad hon vill vara, en ängels like eller såsom ett bökande svin. Humanism och anständighet eller leva efter djungelns lag? Det valet är fortfarande vårt.

Crister Enander
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Bild: Hebriana Alainentalo

Ur arkivet

view_module reorder

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Drömmen om det gudomliga inom science fiction

Inget kan vara mer felaktigt än påståendet att science fiction-litteratur enbart handlar om maskiner och rymden. Redan från början när begreppet science fiction under den första hälften av 1900-talet myntades ...

Av: Alexander Sanchez | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2011

Bild Guido Zeccola

Din Kropp är mitt Land

En dikt av Guido Zeccola

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 19 november, 2016

Francis Scott Key Fitzgerald efter 70 år

Den 21 december 2010 är det sjuttio år sedan jazzålderns författare F. Scott Fitzgerald avled.  Därmed blir hans verk enligt gällande svensk lag fritt för publicering av vem det vara ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2010

Litterär liklogistik

Monsunregnet hade upphört och himmelens slussar var stängda. Morgonen var het och stilla. Vattnet hade sjunkit ner i markerna och en kväljande lukt steg ur landskapet. Avdunstningar från djurkadaver, hushållssopor ...

Av: Benny Holmberg | Essäer | 28 oktober, 2012

Första stenen är kastad i Estland

   Första stenen är kastad i Estland I Östeuropa har religiösa och nationalistiska rörelser gjort livet surt för den icke-heterosexuella befolkningen. Våld och uttalanden från stater om det icke-naturliga i homosexualitet är inget ...

Av: Kristofer Andersson | Reportage om politik & samhälle | 29 september, 2006

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Agape og Eros

Liv, fortelling og melodrama Å ha et liv å leve er å leve i fortelling. Fortellinger har forteller, som er den som har en historie å fortelle. Historier har hendelsesforløp, og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.