Paracelsus, en legend i folkmun

En knapp timmes promenad utanför Einsiedeln ligger ett typiskt schweiziskt hus med snedtak, det ligger i utkanten av en liten by, eller snarare är det bara en klunga med några få ...

Av: Crister Enander | 30 mars, 2009
Litteraturens porträtt

Speldjävulen eller underklassens Las Vegas

Enligt Statens Folkhälsoinstituts siffror spelade sjuttio procent av Sveriges befolkning om pengar under år 2008. Crister Enander om spelfeber, bingo, nätpoker och lotter. Nu har det hunnit gå rätt många år ...

Av: Crister Enander | 28 september, 2012
Essäer om samhället

Författarens vardag och litteraturens överlevnad

”Nej, för all del, käre unge man, tänk ej på att ge ut från trycket Edra dikter. Ni skulle endast bli utskrattad, så omogna äro de i alla afseenden – ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2015
Stefan Whilde

Jag lever hellre med tre kvinnor

Jag har mött en och annan kvinna i mitt liv. Mor svepte in mig i flera lager nankin och födde upp mig på bröstmjölk och sagostunder. Hon var den första ...

Av: Stefan Whilde | 02 juni, 2013
Stefan Whilde

Etik inom äldreomsorgen



altDe äldre, sjuka och dementa är en stor grupp människor med varierande symptom och sjukdomsbild. Det gemensamma för alla är att de ofta kommer i kläm i dagens rationella produktionssamhälle. Tidningsrubriker som "Dementa inlåsta ensamma under natten" och "Personalbrist leder till sämre vård" ger upphov till reflexioner kring vårt moraliska handlande, vilka värderingar som styr och vilken människosyn som finns.

Under återkommande besök hos en anhörig på ett gruppboende för äldre har jag blivit vittne till hur en gravt dement kvinna lämnats ensam i sitt rum flera timmar om dagen. Dessutom tycks hon ligga nerdrogad i sin säng för att inte besvära den hårt ansträngda personalen.

Problemet är om jag ska lägga mig i det som inte angår mig personligen. Kvinnan lär ha en dotter som bor utomlands och som därför sällan besöker sin mor. Mitt samvete säger mig att jag bör kontakta de sociala myndigheterna och framföra kritik om vanvård samt även tala med personalen oavsett vilka konsekvenser detta får. Dessutom bör jag försöka nå dottern och berätta hur allt förhåller sig. Min intuitiva känsla säger att jag själv måste ta mig tid att sitta ner hos denna lidande medmänniska. Dessa etiska reflexioner ger upphov till frågor om vad moral är och om gudstro behövs för moraliskt handlande.  

Termerna moral och etik används ofta i vardagsspråk med liknande betydelse. Dessa termer har ursprungligen samma innebörd: etik kommer av grekiskans ethos och moral kommer av latinets moralis och båda betyder sed, sedvänja. Inom nutida moralfilosofi brukar man skilja mellan begreppen etik och moral. Moral betecknar handlingens ställningstagande dvs. praktiken, medan etik står för reflexion över de moraliska ställningstagandena, dvs. teorin. Man talar således om en moralisk handling men en etisk teori.

Förmågan till inlevelse är en viktig utgångspunkt för moralen. En moraliskt medveten människa kan inte hålla sig passiv när människor som hon kommer i kontakt med utsätts för lidande. Det finns ett spontant och outtalat krav på oss att gripa in när vi möter lidande. Moralfilosofen Harald Hofstad definierar moral på följande sätt:"Moral är att ta det allvarliga på allvar. Det är allvarligt att människor lider och dödas, att människor utsätts för lögner och orättvisor och kränks, att världens framtid hotas genom miljöförstöring, att djur lider, att värden som vi uppfattar som viktiga, t.ex. frihet och rättvisa kränks, att världens framtid hotas genom miljöförstöring, att djur och växtarter utrotas. Enligt Hofstad är dessa problem moraliska problem. Och genom att de är moraliska problem kan vi inte hålla oss likgiltiga till dem. De kräver ett engagemang av oss.           

two human trees in union Principen om alla människors lika värde är inskriven i grundlagen, men det finns dolda värderingar. I vårt upplysta samhälle som dyrkar effektivitet värderas människor oftast efter vilken produktiv insats de gör. De gamla, sjuka och dementa, som förr förvarades avskilda från samhället har idag i viss mån integrerats. Vi har fått mer kunskap om att de kan leva ett självständigare liv än vi tidigare trott, men samtidigt är de beroende av vår hjälp och välvilja.
Etikens uppgift är att ge klarsyn, att se dubbelheten såväl i privata som i officiella sammanhang för att öka vår känslighet för orättvisor, förnedringar och lidande. Det är vår skyldighet att förverkliga ett gott liv för alla. Frågan är hur man bör handla och förhålla sig, så att dessa gamla får ett bättre liv.

Lex Sarah är det vardagliga namnet på 14 kap. § 2 i socialtjänstlagen, som föreskriver att var och en som är verksam inom omsorgen om äldre människor eller människor med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Lagen föreskriver också att den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild genast ska anmäla detta till socialnämnden. Denna anmälningsskyldighet gäller också yrkesmässigt bedriven verksamhet. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1999. Namnet Lex Sarah kommer av undersköterskan Sarah Wägnert, som arbetade vid vårdhemmet Polhemsgården i Solna. I oktober 1997 uttalade sig den då 23-åriga undersköterskan i TV-programmet Rapport om att det förekom vanvård i hemmet. Detta ledde till stor uppmärksamhet i massmedia och föranledde att bestämmelsen inrättades.
Dagligen tvingas människor ta ställning till frågor om vad man bör göra, vad rättvisa och civilkurage är i en viss situation. En människas personliga mod kan påverka ett samhälles eller en grupps etik. Varje människa som väljer en etisk livshållning är viktig. Nu förbereds en lagändring av lex Sarah som innebär att den som anmäler vanvård eller övergrepp får vara anonym.

När samhället måste orientera sig i en ny riktning behöver några gå före som inspirerar och pekar på möjligheter. Att öka människors förmåga att kunna leva sig in i andra levande varelser är en av moralens viktigaste uppgifter.  
Moraliska värderingar baseras på fundamentala principer som att det mänskliga och sociala livet ska skyddas och befrämjas. Alla människor har lika psykosociala behov: "Allt vad ni vill att människorna skall göra er skall ni också göra dem". Den s.k. gyllene regeln i Jesu bergspredikan kan ses som en av de viktigaste grundsatserna i kristen tro. Religion framställs ofta som moralisk grund. Förutom etiska plikter och bud som finns i alla religioner har de även indirekt betydelse, då de erbjuder förståelse av omvärlden och livets mening. Den troende människan uppfattar sitt och andras liv som meningsfullt. Hon ser att Gud har en avsikt med sin skapelse och religiösa personer som Jesus, Muhammed och Buddha framstår som förebilder och inspirationskällor.

Många gudstroende som avvisat de klassiska gudsbevisen har menat att man måste utgå från andra grundregler än att vi bara ska lita till sinneskunskapen och logiken för vår information om verkligheten. Det finns andra källor till kunskap som vi bör acceptera och därmed andra förnuftiga skäl för ett existensantagande. Man kan anta att vi genom vår etiska förmåga får insikter som leder till antagandet om Guds existens. Sådana idéer finns hos D.Hume och I. Kant.
Kants pliktetik innebär att människan alltid, när hon ska utföra en handling, känner en förpliktande regel inom sig och förnuftet styr henne att handla moraliskt. Luther har lärt oss att vi bör handla av kärlek till det goda och Kant att vi bör handla enbart av plikt, vilket kan ifrågasättas. Vi vill givetvis inte bli behandlade av ren plikt utan känna oss älskade och uppskattade som vi är och hoppas att våra impulser leder till kärleksfulla gärningar. Förnuftet bedrar oss när det står ensamt Även den naturliga godheten behövs, den dagliga omtanken om andras välbefinnande.

Old age 1 K.E. Lögstrup framhåller det praktiska förnuftets betydelse och att vi är relaterade till och beroende av andra. Han menar att värderingar alltid sker utifrån den enskilda handlingen och genom att visa kärlek, tillit och omsorg kan människan överskrida sitt eget jag. Ett personalistiskt och fenomenologiskt perspektiv på en moralisk handling innebär att vi bör ta våra moraliska intuitioner på allvar. Man måste knyta an till de erfarenheter man redan har och utsätta dessa för kritisk prövning. Personliga erfarenheter av lidande och förödmjukelser kan öka människors lyhördhet och stärka identifikation med dem som utsatts för förnedring och lidande. Man ska enligt, Lögstrup, handla så att interpendensen stärks, vilket innebär ett konstruktivt handlande med ömsesidigt ansvar för ett Du. Vi har ett krav att ta vara på den andres liv. Kärleksbudet "Du skall älska din nästa som dig själv" kan sägas vara en sammanfattande grundnorm. Det är orätt att försämra livsvillkoren för de gamla och sjuka, även om detta sker för att kommunen har ekonomiska bekymmer. Man måste prioritera äldrevård och omsorg framför ekonomisk tillväxt.

M. Buber har i sin inspirerande dialogfilosofi fört fram att religion utgör ett möte med en personlig Gud. I ett Jag - Du förhållande möter man den andre som medmänniska som man genom introspektiv självkännedom kan veta något om. Enligt Buber ligger grunden för all etik i ett äkta möte mellan människor och de handlingar som blir resultatet av detta möte. I människorna finns ett behov att skapa ett förhållande till helheten, till det absoluta.   

Människovärdesprincipen som framhåller alla människors lika värde innebär att det är oförenligt med varje form av nedvärdering av mänskliga egenskaper. Enligt Bibeln är människan skapad till Guds avbild och därför är hon okränkbar, förnuftig, god och kärleksfull. Människan är gränsöverskridande och strävar att utvecklas så optimalt som möjligt, men av friheten följer också ansvar. Allt detta är givet i skapelsen. Thomas av Aquino menar att det finns likhet mellan vissa mänskliga fenomen och motsvarande hos Gud. Enligt M. Luther bör människan fungera som Guds medskapare, när hon bidrar till att tillgodose andras behov.

Det lika människovärdet ligger till grund för vår tradition. Här gäller inte bara att visa barmhärtighet och välvilja mot människor utan även att delta politiskt för att få en förändring i samhället. Detta bör inte som idag baseras på ekonomisk vinning eller teknisk utveckling utan vi måste framför allt medverka till att göra samhället mer mänskligt och jämställt. Rättvis fördelning aktualiseras av de nedskärningar som görs inom den offentliga sektorn. Det blir nödvändigt att prioritera. Vårdbehovet bör styra resurserna, likhets- och behovsprinciperna gälla. Åke Andrén - Sandberg, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset skriver att inför valet försöker politikerna övertrumfa varandra med nya löften om vårdgarantier. Men krav på snabb behandling är inte nog - även kvaliteten måste garanteras och för det behövs mer resurser.

Sjukvårdens innersta uppgift är att bota, lindra och trösta. Godhetsprincipen grundar sig i solidarisk medkänsla och kärlek. Det är inte fysisk eller psykisk fullkomlighet som konstituerar det goda livet. Inga framsteg är möjliga utan idén om det största möjliga goda. Man måste känna till andras behov och lidelser och kunna kontrollera sina egna. Förmåga till inlevelse och engagemang är viktig, liksom den egna erfarenheten som visas i den spontana känslan. Att tjäna andra och bry sig om hur andra har det är en av de viktigaste uppgifter man kan välja som människa. Ghandi, Martin Luther King och Simone Weil var alla tjänande människor som arbetade för en bättre värld. De var förebilder för många. Vårt sätt att leva kommunicerar kraftfullare än några ord vad vi tror på. De stora filosoferna, diktarna och konstnärerna har ofta vågat trotsa auktoriteten och är förebilder för den som känner att det är nödvändigt att vägra underkasta sig ett maktutövande som leder till orättvisor. Att våga ifrågasätta och förändra i tid innan det är för sent, är vardagsmod. Religiösa personligheter inspirerar ofta till moraliskt engagemang

Old age 2 Civilkurage betyder moraliskt mod som är en av de fyra kardinaldygderna som Platon en gång skrev om. Dygderna modet, måttan, rättvisan och visheten är alla sammanbundna och beroende av varandra. Väckarklockor som Sarah Wägnert visar civilkurage, det vill säga de handlar efter sin övertygelse även om de riskerar att drabbas personligen. I kristen tradition är berättelser om Jesus utgångspunkten för många av de dygder som bör prägla människors handlande. Även om kristen tro av många anses som subjektiv och undermålig kan de bibliska berättelserna fungera som kritiska korrektiv till våra egna och vår tids föreställningar och värderingar. De kan få oss att ifrågasätta våra invanda föreställningar, där materialism och konsumism tycks vara mångas idé om vad livet går ut på. Gällande moral bör ifrågasättas. Följden av religiös gestaltning av tillvaron gör att vi måste utveckla en etik som hjälper oss att handskas med världen och varandra. Samtidigt bör man vara kritisk mot vissa utsagor i Bibeln som den att vissa sjukdomar orsakas av demoner, vilket kan betvivlas utifrån vad medicinsk vetenskap lärt oss.

En del företrädare för kristen teologi har menat att alla resonemang om Guds existens är religiöst ointressanta. Den naturliga gudstron drabbar människan på annat sätt än annan kunskap och anknyter inte till människans kunskapssökande. D. Hume poängterar känslans betydelse i sin pragmatiska livsfilosofi. Han betonar vikten av att leva i samförstånd och harmoni med andra. Man måste göra moraliska ställningstaganden som bygger på erfarenhet, förnuft och känsla. Moral kan aldrig bli föremål för vetenskaplig kunskap eller empiriska fakta, ett bör kan aldrig följa från ett är. Allt detta tycks högst relevant. Däremot framför Hume en något förbryllande syn på jaget som han menar endast består av sinnesintryck. Han påstår att vi endast är vetande varelser, endast världens betraktare. En sak som motsäger detta är vårt handlande. Förutom att vara vetande är vi också varelser som har vilja och som kan handla. Vi är inte bara betraktare av världen utan deltagare som påverkar och påverkas av den.   

Den kristna skapelsetron förmedlar en positiv skapelsesyn. Gud som har skapat allt ses som ett personligt kärleksfullt väsen i det att han har inkarnerat i Jesus för att ha rädda människorna. Jesus visar kärlek och barmhärtighet särskilt mot de utsatta och svaga. Även judendomen är starkt socialetisk. Här finns en universalistisk tendens som upptas av kristendomen. Guds omsorg om skapelsen vidgar perspektivet och gäller alla människor. Livet är heligt och skall vårdas. Inom buddismen som kan sägas vara ren etik är detta särskilt framträdande. Islam och hinduismen har liknande gemensamma normer. Här finns kravet att man måste ge de fattiga, sjuka och svaga vad som tillkommer dem.

Enligt den teleologiska teorin är det endast handlingens konsekvenser som avgör hur handlingen bedöms och godhetsprincipen är grunden för det moraliska ställningstagandet. Människovärdesprincipen utgör en inspirerad del av utilarismen, men får några offras för andras lycka? Inte heller rättviseprincipen har en självständig ställning, även om man menar att utilaristiska bedömningar tenderar att leda till jämlik fördelning. Förmågan att kunna leva sig in i andra har en fiende i nyttotänkandet. Bakom talet om moral idag i samhället finns en cynism som är inställd på produktivitet, nytta, profit och ekonomiskt överskott. Värderingarna bakom dess synsätt leder till att man ser människor ur nyttosynpunkt. Kritik kan riktas mot denna teori, då det kan vara svårt att överblicka en handlings konsekvenser och att den inte tar hänsyn till de relationer vi står i. Företrädare för deontologisk teori hävdar att man inte bör ta hänsyn enbart till konsekvenserna. Enligt Kants andra imperativ bör varje människa behandlas som ett ändamål och inte blott som ett medel. Handlingen skall kunna upptas som allmän lag. Det kategoriska imperativet innebär att det är plikten och inte känslan som skall styra vårt handlande. Kant menar att det finns plikter som är faktiska och som styrs av vår intuition och av vårt förnuft. Detta innebär att handla autonomt och är därför gemensamt för alla människor i alla tider.

Det finns anledning att ifrågasätta även denna modell. Människans förnuft är knappast så upphöjt som teorin föreskriver och hennes värderingar är beroende av i vilket samhälle hon lever och under vilka omständigheter livet gestaltar sig. Den teori som tar hänsyn till den historiska och sociala kontexten företräddes av MacIntyre. Att människor formas av sin sociala miljö är säkert relevant men även om moraliska värderingar varierar bör man söka dialog över kultur- och traditionsgänser. Gör man inte detta finns det risk att klyftor mellan olika traditioner och etniska grupper fördjupas.

Moralfilosofen H. Ofstad anser att religion har manat till hinsidesorientering, vilket lett till passivitet, när det gäller moralisk och politisk rätt. Även F. Nietzsche har i sin fräna religionskritik framhållit att tron passiviserat och förslavat människan och undergrävt henne moral. Även om jag inte instämmer i deras pessimistiska syn på religionen är den begriplig med tanke på alla brott och vidrigheter som begåtts i Guds namn. Den fundamentalistiska gudstron måste försvinna och bilden av härskarguden måste ersättas av en annan. Analogibilden av världen som Guds kropp är en symbol som tycks bättre anpassad till ekologisk världsbild och universalistisk etik.

alt Teologisk anknytningsetik kan ses som en medelväg, där både förnuft och uppenbarelse ingår. Vi lever i ett pluralistiskt samhälle, där det gäller att leva sig in i andras livssyn och värderingar och söka den gemensamma kärnan. Man bör utgå från såväl Bibeln som reflektionsförmågan och det är oundgängligt att en viss relativism uppstår. Beträffande absolutism så är allt som bryter mot människors värde och integritet alltid ont och orätt. Vi lever i gemenskap med andra, vilket medför förpliktelser. Människan är fri och myndig, men har ett moraliskt ansvar. Hälso- och sjukvårdslagen betonar att en god sjukvård bygger på respekt för patienternas självbestämmande och integritet.

Kristen etik bör inte i första hand bestå av ett antal regler och bud. Det moraliskt relevanta kan vara att den erbjuder ett perspektiv. Etablerade värden kan ifrågasättas vilket innebär subjektiv prövning. Det finns något gränsöverskridande och absolut. Man bör alltid se till det yttersta syftet med en handling, vilket innebär att göra det goda och undvika det onda. Den teologiska anknytningsetiken är överbjudande i sin framställning av hur Jesus älskade människorna. Det viktigaste är inte att veta hur man skall handla utan att man måste vara motiverad att utföra handlingen, vilket dygdetiken eftersträvar. Det måste vara en avsiktslös handling utan tanke på att få något tillbaka som är det primära. Rättrådighet, godhet, barmhärtighet och kärlek är de dygder som bör ingå i en välgrundad moraluppfattning.

Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att moral är en kraft som utvecklar samhället och tjänar livet. Det är viktigt att lita på sin intuition, att lyssna på verkliga behov och välja sin egen väg ofta i strid med vad omgivningen säger. Vi har alla en idé om vad ett bra samhälle är, där var och en blir behandlad med respekt och där man inser den andres behov. I mitt konkreta fall bör jag följa min känsla att hjälpa min medmänniska som har det svårt. Det gäller att bli medveten om vad som är meningsfullt. För att se godheten och moralen behövs den känsla, den impuls som kommer till utryck i religionen. Den kristna etiken kan utforskas i ett kritiskt samspel mellan den moral som övertagits i den aktuella situationen, den bibliska uppenbarelsen samt ett kritiskt ifrågasättande förnuft. Min slutsats blir; livet ställer krav och vi har alla ett ansvar att handla moraliskt. Gud har gett alla människor kärlek och god vilja. Religionen inskärper ansvaret för våra medmänniskor, men Gud kan inte göras till objekt för kunskap och exakt beskrivning. Gudstro kan däremot hjälpa oss att ana nya dimensioner, motivera till kärlek och rättvisa och att det moraliska gudsbeviset ge stöd åt detta.      

Många har idag en känsla av att tillvaron saknar mening. De är otillfredsställda med sina liv, utan att de egentligen har några stora problem. Jag tror att en förklaring till deras känslor är att individen behöver något som är större än henne själv att leva för. Detta kan vara att ingå i den långa tradition av människor som arbetat för att förbättra världen. Förr ingick man direkt i ett etiskt sammanhang, men ingen människa är en ö. Alla är vi även i dagens rationella samhälle beroende av att många i vår omgivning visar godhet mot oss för att vi ska kunna leva. Från det ögonblick vi föds är vi beroende av att våra föräldrar tar hand om oss och när vi blir gamla och själva drabbas av sjukdomar och andra svårigheter blir vi än en gång beroende av andras godhet. För att vårt liv ska få ett värde måste vi utveckla och ge näring åt våra grundläggande mänskliga förmågor, som att visa värme, godhet och medkänsla.

Om nödvändigheten av nedskärningar i offentlig verksamhet kan olika åsikter råda och bör så göra i en demokrati. Men det går aldrig att försvara att vi låter de äldsta och sjukaste, de sköraste och de mest utsatta drabbas hårdast. Det talas om sänkta avgifter, sänkt skatt. Visst gärna om det inte går ut över dem som redan har det värst. God omsorg innebär att sörja för allt som är gott för människan. Förutom näringsrik och kärleksfullt tillagad mat är det viktigt att en gammal dement människa stimuleras även med "andlig spis" som musik och sång. Detta är säkert något som höjer endorfinnivån och därmed även livskänslan. Vidare är jag övertygad om att dessa gamla och sjuka skulle må bra av att ha vacker konst att vila ögonen på. Eftersom de mestadels sitter instängda i sitt boende borde vackra naturbilder sättas upp på väggarna och färgglada målningar i stället för hötorgskonst med en piprökande sjöman eller gråtande barn som man ofta ser och som inte gör någon människa glad.

Varför inte satsa mer på husdjur som hund eller katt inom äldrevården i Sverige liksom man gjort i stor omfattning i länder som England, Frankrike, USA och Japan? Forskning har visat att miljöer där djur ingår har en lugnande och ångestdämpande effekt. Till och med en liten fågel kan bidra till att skänka glädje och därmed högre livskvalitet i en gammal människas liv. En hund ger värme, kärlek, skydd och trygghet. Hunden är viktig som sällskap och socialt stöd . Konrad Lorentz säger att hunden är en brygga till naturen.

Barbro Beck Friis, professor i geriatrik, har berättat att hennes erfarenheter efter mångårigt arbete i avancerad sjukvård talar för att närvaron av djur i vårdsituationer ger positiva effekter. Djur påverkar patienternas välbefinnande såväl fysiskt, psykiskt som socialt, faktorer som Beck Friis kopplar till begreppet livskvalitet. Hon understryker att om den äldre har en stark positiv relation till sitt djur kan det vara djuret som är den störste tröstaren, vilket hon tycker är viktigt att politikerna inser. Djur kan kanske vara ett alternativ till traditionell omsorg och kanske till och med som alternativ till medicin. De kan även till viss del vara en ersättning för människor(personal) som inte har tid eller ork att bry sig om de gamla och sjuka. Livet krävde sitt av dem som byggde upp välfärden åt oss och det är en skam utan like om välfärden inte ska finnas för dem nu när de är gamla och behöver den.

För boende på sjukhem där personalen minskat så att de boende inte får i sig maten och aldrig kommer ut handlar det inte om sänkt standard längre, det handlar om liv eller död. Varje gång en människa dör i ensamhet och förnedring är det ett hot mot allas människovärde. Den nyligen avlidne poeten Ragnar Thoursie ville förändra världen. I sin sista bok skriver han: "Vi gamla är föremål för omsorg/Visst det är underbart!/Bara vi inte blir till föremål i omsorgen".

Lena Månson
Målningar av Violet Tengberg

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Zanzibar, Zanzibar!

Jag har, såsom många andra, länge hänförts och förundrats av den franske poeten och handelsmannen Arthur Rimbaud (1854-1891). Så mycket att jag bestämde mig, återigen såsom många andra, för att ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 25 juli, 2012

Terrence Malick & tystnadens hemligheter

Då och då ― oftast på obskyra filmbloggar ― publiceras suddiga bilder som sägs fånga Terrence Malicks ansikte. Den skygge filmregissören och författaren har gjort isoleringen och blygheten inför offentlighetens ...

Av: Klas Lundström | Essäer om film | 19 april, 2013

Berwaldhallen – Den samstämda radiostudion

Det är en torsdag i slutet av mars. Sveriges Radios Symfoniorkester har konsert. Dirigenten Simone Young tar plats på podiet och höjer taktpinnen för att påkalla uppmärksamhet. Det råder ett ...

Av: Mi Karlsson Bergkvist | Musikens porträtt | 16 april, 2014

"Jag går min egen väg"

"Jag går min egen väg"   Foto: Tony Landberg Ett samtal med Ewa Rudling. Text av Carl Abrahamsson. Den svenska fotografins "first lady" Ewa Rudling fyllde nyligen 70 år. Någon risk för pensionering föreligger ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 17 november, 2006

Sceniska rum. Gustavo Mosqueras ”Moebius” och psykoanalysens topologi

Artikelserien Sceniskarum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och ...

Av: Axel Andersson | Essäer om film | 25 mars, 2013

Animula, Vagula. Blandula

I går när jag kittat lidertaket, och ösregnet börjat efter naturligtvis, la mig sur för att senare orka med kvällssysslor, vaknade efter några timmar plötsligt på förnatten, hade drömt om ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 24 juli, 2013

Bild Hebriana Alainentalo

Den plågade postmoderna kroppen

Kroppen är smickrad, tränad, ibland plågad (av oss) i tron på dennes onödighet och på den totala övertygelsen om sin icke återuppståndelse. Vi konstruerar vår kropp för att den ska likna ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om samhället | 01 november, 2016

Förnyelse höjer seriestatus

Bland kännare är Alan Moores album klassiska och ingår självklart i serieläsarnas kanon. Böckerna kommer i ständigt nya upplagor och mästerverket Watchmen, som kom första gången på 1980-talet, har för ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 19 maj, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.