Har UFO: n någon plats inom teosofin?

Flygande tefat i historia och religion  En av de första dokumenterade UFO-observationerna gjordes den 5 augusti år1926. Det var den ryske målaren, upptäcktsresande och mystikern Nicholas Roerich, som befann sig på ...

Av: Carl Ek | 23 november, 2013
Kulturreportage

Det urolige sinn. Del I

Innledning Artikkelen miner om tre ulike oppfattelser om menneskesinnet, der den enkelte oppfattelse utgjør et element i en mer omfattende teori om hvilke ting som fins i universet. Det gis, etter ...

Av: Thor Olav Olsen | 03 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Beatrice Månsdotter

Glödande skymningsljus

”Jag har sett det här förut.” Han kisar med ögonen. ”Tusentals gånger i mina drömmar. Det är som om jag redan har varit här.” ”Mmm.” Hon nickar och följer med ...

Av: Beatrice Månsdotter | 28 december, 2016
Gästkrönikör

Donald och Melania Trump

Dynastin Trump

Gwenda Blairs “The Trump: three generations of Builders” som gavs ut för femton år sedan har när den kommit på nytt utökats med en del sidor och fått några extra ...

Av: Ivo Holmqvist | 08 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Samernas nationaldag



altSjätte februari är samernas nationaldag.  Sápmi, Sameland, har en symbolmättad flagga med inspiration från diktaren Anders Fjellner. Genom att nyläsa Fjellner  lyfter Mikael Mogren fram en del av svenskheten som ofta har förträngts, nämligen den samiska kulturen.

Vad lärde jag mig egentligen i skolan? Ja, inte var det om samerna i allfall.

En sida i oä-boken på mellanstadiet och en knastrig film om renskötsel. Mer gav inte grundskolan om ursprungsbefolkningen inom det egna rikets gräns. 

Anders Fjellner

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Senaste åren har jag börjat förstå vad som undanhållits mig. En för mig okänd horisont har  höjt sig ur okunnighetens hav. Det nyupptäckta landet heter Sápmi, Sameland.  Därifrån har en av många oläst författare klivit fram. Han hette Anders Fjellner. Tystnaden kring honom och hans diktning är en termometer på Sveriges förnekande av sin samiska befolkning. Om Fjellner varit sörlänning hade varje svensk tragglat honom i skolan, åtminstone i den gamla pluggskolan. Men nu var han same.

Fjellner levde i en tid av förändringar för samerna i Sverige. Den välvilja som samerna mött i århundraden från rikets styrande, höll på att försvinna. Ända sedan Gustav Vasas tid hade samerna haft statsunderstödd och laglig rätt till sin jord. För Gustaf Vasa och hans efterföljare var samerna ägare till sin mark och därför skattepliktiga för den. Så gick det vidare i den noggranna svenska statsförvaltningen. Skattemannarätten och arvsrätten till markerna bekräftades och stärktes 1646, i kodicillen 1751 och slutligen av Gustav III 1789. Sedan började något hända. Det var under den perioden som Anders Fjellner levde.

Fjellner råkade födas på Rutfjället i Härjedalen, eftersom hans renskötarfamilj drev renarna över fjället i september 1795.  Då hette han Thomasson. Namnet Fjellner fick han som elev i Frösö trivialskola. Dit hade han efter en händelserik barndom kommit efter att fadern dött. Med sitt goda läshuvud fick Fjellner fortsätta till gymnasiet i Härnösand och universitetet i Uppsala. Som prästvigd tjänstgjorde han runtom i de nordliga delarna av Härnösands vidsträckta stift, vars övre gräns ännu sammanföll med Sveriges nordgräns.

Solens söner

Varför har ingen under min skoltid kläckt ur sig att det finns en samisk 1800-tals

diktare av internationell klass? Frågan lämnar mig inte när jag läser Fjellners böljande och kraftfulla texter. I dikten "Solens söner" visar han sin storhet. Här följer ett kort utdrag, översatt till svenska av B. Collinder 1953.

Sagor säga, sägner måla:
nordanom den fasta stjärnan,
västvart bortom sol och måne
är vart stenblock guld och silver:
ärilstenar, sänkestenar-
guldet glänser, silvret skimrar,
fjällflåg spegla sig i havet,
solar, månar, stjärnor stråla
le mot sina spegelbilder.
(Hämtad ur Bo Lundmarks bok "Anders Fjellner - Samernas Homeros och diktningen om solsönerna" från 1979)

Att Fjellner utgått från samernas muntliga diktning men skapat en egen storartad poesi ville litteraturforskarna inte förstå. Han dömdes ut som fuskare och förfalskare. I dag borde vi veta bättre och inse att Fjellners diktning är högstämd romantisk poesi framväxt ur jojken. Han har sammanfört bilder och språk från olika håll och klätt dem i en skimrande vacker och mycket avancerad poetisk dräkt. Men när det gäller den statsunderstödda svenska kulturen väntar Fjellner ännu på att bli accepterad. Nationalscenen har aldrig uppfört något av honom. Kungliga baletten har inte dansat till hans texter. Nationalencyklopedin tiger om hans verk.

Ankomsten till Sorsele

När Fjellner 1821 gifte sig med nordsamiskan Christina Päivadtj blev han ägare till en renhjord. Renhjorden finns med i en historia som tilldrar sig i Sorsele år 1841.

I kyrkbyn förberedde sockenborna den nya kyrkoherdens intåg. Eftersom man väntade att han skulle anlända i stor stil med häst och vagn tog ingen notis om en samefamilj som kom ut ur skogen med sin renhjord. Det var familjen Fjellner och husfadern var den väntade kyrkoherden.

Historier om bemärkta personer som väntas till orten, men som ingen märker, finns i otaliga gavarianter från hela världen. När det gäller Fjellner är berättelsen av allt att döma sann. Ingen väntade att en samefamilj med renar skulle flytta in i kyrkoherdebostället. Sex veckor hade familjen Fjellner rest och under den långa färden hade de varit nära att stryka med.  Deras entré kan knappast ha varit furstlig. Utanför den kyrka i Sorsele som kyrkoherde Fjellner var med om att uppföra står en märktig sten. Den sägs Fjellner själv forslat ner den från fjället Nalovardo som ligger ungefär en mil utanför Sorsele. Stenen markerar familjegraven. Där vilar Fjellner sedan 1876.

Det idealsvenska

Att jag aldrig fick läsa Fjellners dikter i skolan beror sannolikt på att det samiska sedan 1800-talets början rensats bort från det så kallat svenska. Den rättsligt djupt grundade traditionen med det samiska som en självklar och omistlig del av det svenska riket, förfuskades under 1800- och 1900-talen. I fantasierna om den enhetliga nationalstaten Sverige konstruerades  idealsvensken som ett blont och blåögt muskelberg. Geijer och Tegnér matade nationalismen med texter om vikingar och odalbönder, framställda som gjutformar för det idealsvenska. Det är viktigt att komma ihåg att antisamitismen liksom antisemitismen var två av 1800- och 1900-talens vetenskapliga projekt. I båda fallen sanktionerades förtryck av folkgrupperna judar liksom samer från högsta ort. Det var ämbetsmän och forskare som konstruerade uppfattningar där samerna var svartmuskiga och i trollkonster begåvade krumelurer i landets nordligaste ytterkant. Det är en sådan syn på samer som i Carl Larssons välbekanta färgskala dominerar trapphallen på Nationalmuseum i Stockholm. I kontrast mot de ljusa och högresta "svenskarna", klädda i klara färger, kryper och dansar mörkmurriga samer direkt på marken. Carl Larssons målning Midvinterblot illustrerar en inte ovanlig antisamitisk föreställning inom så kallade bildade kretsar vid det förra sekelskiftet. (Kan någon guide visa Midvinterblot utan att kommentera dess antisamitiska - och även antisemitiska- idéinnehåll?) Samerna utmålades i offentliga texter som en underlägsen ras. De blonda och blåögda skulle styra i Sverige. Enligt vulgära tolkningar av Charles Darwins läror om den starkes överlevnad var samerna dömda till snar undergång. Till dess skulle statsmakten vara hygglig, så länge det inte motsatte statens egna intressen.

Kollisionen kom. Från 1870-talet har den svenska statsmaktens och samernas intressen hamnat i ständig konflikt.  Exploateringen av järnmalm, skog, vatten och människor har gjort Lappland högintressant. Att Sverige i så ringa utsträckning deltagit i jakten på kolonier i Afrika, kan förklaras med att det fanns en koloni inom rikets gränser. Det är koloniala fasoner och fasor som samerna har fått smaka på. Även Fjellners texter har fått känna av den storsvenska övermakten. För inte så länge sedan kunde man döma ut Fjellners texter som uppdiktade. Att han elegant blandar olika språk (nordsamiska, sydsamiska, svenska samt tornedalsfinska) gjorde honom inte rasren. Rasblandning kunde uppfattas som något farligt under 1900-talets första hälft och den sortens rasism har visat sig seglivad.

Sápmis flagga

I det intresse för den egna identiteten som blomstrar sedan 1980-talet har ursprungsbefolkningar runt om i världen fått nyväckt stolthet. Det gäller även samerna. Till den utvecklingen hör att Fjellners poesi har påverkat utformningen av Sápmis flagga. Astrid Båhl från norska Troms har med de färger som återkommer i samiska dräkter satt samman en symbolmättad helhet. På flaggan möter månen solen. Inspirationen har Astrid Båhl hämtat från Fjellners ord om samerna som solens döttrar och söner. Så lever arvet från Fjellner vidare i nya former, oavsett vad man inte lär sig i den svenska skolan.

Mikael Mogren, undervisar vid Faculté Théologie Protestante de Paris, tjänstledig präst i Helga Trefaldighet, Uppsala

Ur arkivet

view_module reorder

Jag, Buddenbrooks och julmarknad i Lübeck

Nordtyska Lübeck – handelscentrum och drottning i det medeltida Hanseförbundet – har alltsedan staden grundades på 1100-talet lockat till sig svenskar. 1519 kom Gustav Vasa dit, på flykt från danskarna ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 20 december, 2012

Veckan från hyllan. Vecka 36-2012

Moderaternas partisekreterare och då fortfarande ansvarig för partiets kommunikation på sociala medier, Thomas Böhlmark, har i ett twitterinlägg kallat en kvinnlig politiker med kurdiskt ursprung för ”klappturk”. Den rasistiska benämningen ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 01 september, 2012

Sweden Rock. Foto: Sture Svensson

Sweden Rock 2015

Fotografen Sture Svensson på Tidningen Kulturen har varit på besök i Norje i Blekinge och dokumenterat Sweden Rock 2015, en resa bland gamla 1980-talets rockare och nya unga spännande band ...

Av: Sture Svensson | Essäer om musik | 16 juni, 2015

Jag sover inte!!!

Vi lever i ett samhälle där det är fint att vara morgonpigg. Arbetare går upp tidigt. Det vet ju alla. Som Robert Carlyles karaktär säger i Ken Loach filmen Riff-Raff - “Depressions are for the ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 08 november, 2013

Bibliska motiv i svensk 1900-talsdiktning

av William BlakeÄnnu i början av 1800-talet fanns  i svenska hem ofta inga andra böcker än psalmbok och katekes - möjligen också en Bibel. I slutet av samma århundrade, då ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 20 september, 2008

Upprörande och nedslående. Om Fritjof Capra

Upprörande Jag sitter och läser en bok av Fritiof Capra, Uncommon Wisdom. Conversations with Remarkable People från 1988 (Flamingo 1989). Capra är ingen ny bekantskap för mig, han tillhör de stora ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 13 augusti, 2013

Jag vandrar inte längre i Padjelanta. Jag går i cirklar i mitt eget…

Vi går i korridorer genom granskog. Luften smakar äventyr. Ida går framför mig. Ida som föddes på samma sjukhus som jag. Ida från min gymnasieklass. Vi vandrar på sommarleden genom ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 28 augusti, 2012

Röda korset, en spännande berättelse om en folkrörelse och ett stycke kvinnohistoria

Den så kallade Röda korsdagen firas traditionellt 8 maj, i år (2013) för 150:e gången. Historien om hur schweizaren Henry Dunant tog initiativet till den freds- och sjukvårdande organisationen Röda ...

Av: Mats Myrstener | Essäer | 03 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.