Den duktiga rebellen - Elsie Johansson

Dagen är genomgrå och himlen hänger tung över huvudet. Regnet tycks för tillfället ha upphört men finns hotfullt kvar i luften när jag går genom ett nästan folktomt Lund till ...

Av: Crister Enander | 05 Maj, 2010
Litteraturens porträtt

Möt konstvåren i Bryssel

Till den rika museifloran i Bryssel kan man nu lägga Fin de siècle museet som öppnade vid årsskiftet. Lägg där till vårens stora utställningar med den belgiska samtidskonstnären Michaël Borresman ...

Av: Mathias Jansson | 25 mars, 2014
Essäer om konst

Civila armenier förs till ett närbeläget fängelse i Mezireh av beväpnade turkiska soldater.

Till minne av en kultur som utplånats

Ett folkmord innebär att många, oerhört många oskyldiga människor dödas. Men det innebär också något mer. Ett lyckat folkmord leder till att en hel livsform slutgiltigt utplånas med all sin ...

Av: Svante Lundgren | 14 mars, 2017
Reportage om politik & samhälle

"Jag har förbundit mig att fullfölja en vision"

Han har skrivit 16 böcker på arabiska, engelska, tyska och svenska. Han är en av Palestinas mest kända och uppskattade författare. Han har bott i Sverige i många år. Men ...

Av: Anders Brimstedt | 29 december, 2009
Övriga porträtt

Volvo, IKEA och prästgårdarnas förmak



ImageVolvo och IKEA är två ekonomiska framgångssagor. En anledning är den rejäla och prisvärda designen. Mikael Mogren har läst den svenska designens grundbok: Ellen Keys Skönhet för alla från 1899. Hennes ideal var de svenska prästgårdarnas förmak.  

Tillhör man den övre medelklassen i USA kan man visa att man bryr sig om barn och är någon att lita på genom att köra Volvo. Volvobilarnas lite trubbiga design signalerar att ägaren är rejäl. I New England är det uppenbart. Utanför ett ekologiskt byggt hus med stora fönster mot skogstomten, är det höga odds att det står en Volvo parkerad. Handlar man därtill på IKEA är man inte bara rejäl, utan också praktisk.

Man kan säga att den svenska designens framgångar började i den svenska prästgården. När Ellen Key 1899 publicerade boken Skönhet för alla proklamerade hon vad hon såg som den goda smaken. Den är inte lyx. Nej, det är enkelhet och ändamålsenlighet som förädlar människan. Att ha det vackert omkring sig blev för Ellen Key ett sätt att göra livet lättare att leva. Själv var hon godsägardotter från Sundsholm egendom i norra Småland. Men det var inte herrgårdssalongen som blev hennes ideal. Det var prästgårdsförmaket. När hon i Skönhet för alla berättar hur hon tänker sig det ideala hemmet målar hon för läsaren upp sin föreställning om förmaket i en gammal prästgård. Hon beskriver trasmattor, vita hemvävda gardiner, pärlvita möbler, ljusa väggar och krukväxter i fönstren. Det är rejält, inte alls glittrigt, snarare praktiskt och barnvänligt. Det är som en Volvo eller bokhyllan Billy.

Ellen Key fångar in det senaste i tyskt och engelskt mode. Det är till exempel den engelska Arts and Crafts-rörelsens ideal, marknadsförda av firman Liberty, som man anar hos Ellen Key. På Libertys textiler blommade visserligen maskrosor, men det var exklusiva tyger. Ellen Key översätter det engelska och tyska modet till enklare svenska förhållanden. Detta sker samtidigt som Carin Larsson inreder Sundborn och hennes Carl målar av det.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På ett kyrkkaffe i en luthersk kyrka i Boston, började vi tala om Sverige. Jag fick frågor om omsorgen om barnen, om pedagogiken i skolorna, om socialförsäkringar och jämställdhet. En av grannarna vid bordet berättade om Ellen Key och undrade om inte hon var den svenska modellens moder? Jag svarade trevande:

•-         Yes, visst hade hon en dröm om ett samhälle med omsorg och skönhet för alla.

Mer kunde jag inte säga. Det blev att gå hem och läsa på. Det var då jag fann att hon hade ett helt reformprogram. Ellen Key drömde om förvandling genom skönhet och frihet. 1800-talets väckelsekristendom hade hon under sin egen uppväxt upplevt som livsförnekande och moraliserande. Hon drömde om att varje individ kunde förverkliga sina inneboende resurser. Kvinnor skulle inte längre gå inpackade i snörliv och korsett, utan bära luftiga klänningar. Barn skulle inte fostras genom aga, utan genom sagor och eget ansvar.

Ellen Key omsatte sina idéer i väggar, golv och tak. På Ombergs sluttning lät hon bygga sitt Strand. Hon menade att det var böckerna som byggt huset. De internationella framgångarna var enorma, särskilt i Tyskland blev hennes boktitlar kioskvältare. Många har varit på Strand som turister och sett speglingarna från Vättern skina in i de ljusa rummen. Sedan hennes död 1925 förvaltas anläggningen av en stiftelse som dels visar hemmet under sommaren, dels delar ut stipendier till "arbeterskor" och kvinnliga forskare som får komma och bo på i huset. Möblerna är vita och det ligger trasmattor på golvet. Det finns många krukväxter men bara enstaka prydnadssaker. Till höger om trappan i övre hallen står fortfarande utlåningshyllan för människor i trakten. Redan under uppväxten hemma på Sundsholm hade Ellen Key använt sina sparpengar till att köpa böcker som de anställda på gården kunde låna. Precis som i gamla svenska prästgårdar fanns på Strand en självklar öppenhet och en strävan efter att dela med sig till andra. Det berättas om boklånare som inte hann hem och då bäddades en säng på Strand.

Image
Ellen Keys staty i Stockholm
Varifrån fick då Ellen Key sin föreställning om den ideala prästgården? Ett svar är prästgårdsromantiken. Prästgårdsromantiken hade sedan 1800-talets början framställt svenska prästhem som en fridens boning med gamla möbler och ett prästfolk som levde som i gångna tider. Det var välskött och kärleksfullt, tidens oro var långt borta. I England fanns prästgårdsromantiken redan på 1760-talet och just där har den visat sig särskilt seglivad. Hur många brittiska TV-serier har inte en prästgård med blyinfattade fönster och blommande rosor runt porten? I hur många brittiska deckare är det inte en godmodig präst som står för trivseln i byn? I Sverige försvann det mesta av prästgårdsromantiken redan på 1950-talet.  Då svängde populärkulturen och blev påfallande prästfientlig, trots att prästgårdsromantiken hade en lång historia i Sverige.   

Prästgårdsromantiken hade kommit till Sverige med diktaren Per Daniel Amadeus Atterbom. Året var 1815 och Atterbom stod inför sin magisterpromotion. Då satt han i sitt studentrum i Uppsala och drömde om sin barndoms prästgård i östgötska Åsbo. Resultatet blev dikten Till min Morfader. Det var en idealbild av mänskligt liv som Atterbom skapade:

På avstånd tidens stormvind dånar,

Av honom ej ett löv berörs,

Så långt din fristads synvidd dånar,

Och klockan från ditt tempel hörs.

När Atterbom skrev dikten var hans liv mycket osäkert. Han visste inte vad det ska bli av honom. I Sverige var svåra år med bankrutter och hungersnöd. Från sin hemtrakt fick han rapporter om veneriska sjukdomar och konflikter mellan prästerna och storbönderna. Atterbom skapade den svenska prästgårdsromantiken genom att placera in det svåra i en harmonisk helhet. Osäkerheten och vanmakten sammanfattade han med orden "tidens stormvind". Men i centrum fanns harmonin och den stilla glädjen hemma på prästgården.

Ellen Keys dröm om den svenska prästgården med hemvävda tyger och krukväxter i fönstren,

var en stickling från prästgårdsromantikens blomstring. För att bara nämna en bok av alla som beskrev det stillsamma och ålderdomliga livet i en prästgård, vill jag lyfta fram uppsalaprofessorn Samuel Ödmanns Hågkomster från hembygden och skolan. Den utgavs 1830 och är en av prästgårdsromantikens klassiker. Ödmann berättar om sin morfar och mormor som var prästfolk i Vislanda i Småland. Ödmann beskriver dem som far och mor för alla deras sockenbor. Det råder en kärleksfull stämning mellan människorna i boken.  Samuel Ödmanns eget prästliv fick en säregen vändning.  Under en jakt drabbades han av frossa (sannolikt malaria) som gjorde honom sängliggande. Han förblev nerbäddad resten av livet. Inte ens professuren i Uppsala fick upp honom ur sängen.

Prästgårdsromantiken kom att fungera som en slags stötdämpare medan kyrkan i Sverige utsattes för de hårdaste angreppen sedan kristnandet. Under 1800-talet började den bildade eliten slå rakt emot tron på Gud. Man menade att kristen tro var både ovetenskaplig och omodern. 

Samtidigt krävde många så kallade väckelsekristna mera tukt och fostran från den gamla statskyrkan. Den anklagades för att vara slapp. Under detta segdragna tvåfrontskrig kom en lång rad funktioner att lyftas bort från kyrkans ansvarsområden. Med nya lagar på 1860-talet tog borgerliga kommuner och nybildade landsting de viktiga besluten, inte de kyrkliga sockenstämmorna. Med riksdagsreformen 1866 försvann prästerståndet från rikets ledning. De kyrkliga ordningar som fungerat i hundratals år, hamnade på sophögen i järnvägens och storindustrins tidsålder. I en tid som gick hårt fram med hävdvunna ordningar erbjöd prästgårdsromantiken en smula lindring. I Atterboms efterföljd kunde man drömma om prästgården som ett orört paradis, kvarglömt från en lugnare tidsålder.

När Ellen Key målar upp sitt ideala prästgårdsförmak i Skönhet för alla, sker det enligt prästgårdsromantikens regler: Miljön är ålderdomlig och fridsam. Det är som om den moderna tiden inte riktigt hittat in genom verandan. Att prästerna till 1910 själva var bönder och till stor del levde av det som prästgårdens lantbruk och skog gav, framgår inte hos Ellen Key. Hon nämner inte med ett ord den utsatthet det medförde att familjebostaden var beroende av faderns arbetsgivare.

Hur menade då Ellen Key att det skulle gå till? Hur trodde hon att svenska arbetare skulle kunna skapa sig ett prästgårdsförmak? Det var ju ändå skönhet för ALLA som hon skrev om.

Man ska köpa billiga tapeter, menade Ellen Key. De fick gärna ha murriga fåglar och stormönstrade blommor. Men tapetsera med mönstret inåt, löd hennes råd. Så blir det ljust i rummet. Har man inte pengar till möbler, använd packlådor, sa hon vidare. Måla dem vita och såga fram ben om det är bord man behöver. Annars går de bra som både hyllor och soffor. Ingvar Kamprad hade inte kunnat säga det bättre.

I vår tid är det väl inte så många som tapetserar med fåglarna inåt eller sågar ut bordsben ur packlådor. Däremot målar man i Sverige gärna med ljusa färger, lägger trasmattor på golvet och handlar på IKEA. Trasmatttan liksom bokhyllan Billy ingår i samma tradition. Invävd i trasmattan och inskruvad i bokhyllan anar man den världsberömda svenska designen. Inspirationen hämtade Ellen Key från prästgårdarnas förmak.

Mikael Mogren

 

Ur arkivet

view_module reorder

Ljuden i en indisk palmlund

Ljuden i en indisk palmlund Folke Rabe reser i södra Indien och fascineras av de tre största religionernas ljudbilder.

Av: Folke Rabe | Allmänna reportage | 04 september, 2006

45. Erik

Erik skyndade sig lite extra när han passerade Kulturanatomen. Han tittade ner på de intrampade gula löven så att han skulle slippa se den vackra tegelbyggnaden som dolde den modernare ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 02 november, 2012

Filosofi og menneskerettigheter

Innledning  I vår tid snakkes og skrives det svært mye om menneskerettigheter, så som retten til liv og forbudet overfor å bli gjenstand for tortur, tilsiktet lidelse eller mishandling: Det er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 mars, 2013

Att närma sig närmandet - Jünger, Hofmann och LSD enligt Carl Abrahamsson

"My interest in drugs have caused me various difficulties. But I take drugs too seriously to believe that one should make a habit of them and use them like cigarettes." ...

Av: Carl Abrahamsson | Essäer om litteratur & böcker | 04 december, 2008

Jag är en torsk i candy crush träsket

Om det inte är du själv, så har du säkert en vän eller bekant, som är fast i Candy Crush Saga träsket. En som spelar frenetiskt, eller en av de ...

Av: Jenny Berggren | Gästkrönikör | 28 Maj, 2013

35. Stadskärnan

Bubblor med regnbågar flyter omkring i drivor och över dem, genom dem kliver Lars A Kalvengreen fram, nej, han snubblar, han simmar! Han är för rolig, alltså! Karnevalsgeneralen detta år ...

Av: Stadskärnan | Lund har allt utom vatten | 24 augusti, 2012

Scheveningen (Haag) med milslånga sandstränder

En konstresa till Holland

Åka på konstresa till Nederländerna – vilken fantastiskt bra metod för att sätta fart på livsandarna! Efter att tidigare nästan helt ha missat Nederländerna blev jag på köpet blivit nästintill ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 26 december, 2016

Kvinnans ställning i de europeiska länderna sedan Upplysningen

När jag nu tänker skriva några rader om jämställdhet och könsroller under de senaste århundradena, upptäcker jag att jag efter en stund sitter med en av Sonja Åkessons dikter gnagande ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 18 Maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.