Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/tidningenkulture/public_html/libraries/src/Plugin/PluginHelper.php on line 103

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/tidningenkulture/public_html/libraries/src/Plugin/PluginHelper.php on line 103

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/tidningenkulture/public_html/libraries/src/Plugin/PluginHelper.php on line 103
Islam och den svarte mannens börda – Edward Blyden om Afrika - Tidningen Kulturen
person_outline
search

Warning: imagejpeg(): gd-jpeg: JPEG library reports unrecoverable error: in /home/tidningenkulture/public_html/modules/mod_news_pro_gk5/helpers/gk.thumbs.php on line 563

Humanism och humanitarism En polemisk betraktelse

I likhet med sin sentida kollega Harold Bloom var den amerikanske litteraturprofessorn Irving Babbitt (1865 – 1933) en stridbar man. Hans välturnerade sarkasmer förskaffade honom många fiender. Så här kunde det ...

Av: Göran Lundstedt | 24 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Om den amerikanske författaren James Purdy

”The Complete Short Stories of James Purdy” har just kommit ut i USA (Liverright Publishing, 35 dollar), en tegelsten på 726 sidor. Recensenten i New York Times Book Review i ...

Av: Ivo Holmqvist | 05 augusti, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

Bilder från Turkmenistan

Tarja Salmi-Jacobsons underbara resa till Turkmenistan i bilder och ... ord.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 17 september, 2015
Resereportage

Carl von Linné och världens skenbara lycka

Carl von Linné och världens skenbara lycka Idag, detta år då trehundraårsjubileet av hans födelse ska firas, är det hart närt omöjligt att förstå den vurm och oreserverade dyrkan som en ...

Av: Crister Enander | 18 januari, 2007
Essäer

Islam och den svarte mannens börda – Edward Blyden om Afrika

Image
Edward Wilmot Blyden. Foto: Africa within

Den arabiska religionen har detta drag: att den predikats för och accepterats av alla kända raser – den kaukasiska, den mongoliska, den negroida. Sem, Ham och Jafet, alla enas under dess fana och talar dess språk. Kristendomen har aldrig varit kapabel att sålunda ena olika och skilda raser. – Edward W. Blyden 1902.Historien är välkänd. I slutet på 1800-talet inleddes en mellaneuropeisk kapplöpning om den afrikanska kontinenten. På europeiska toppmöten beslutades om vem som skulle ha rätt till vad och Afrikas gränser drogs med linjal. Detta Afrika – objektet för civilisering – föreställdes klämt mellan ett Europa representerande framtiden och en Orient liktydig med barbari. Den ”arabiska slavhandeln” var en av de centrala figurerna i den ideologiska legitimeringen av europeisk expansion. Europa, vars efterfrågan på kroppar skapat förutsättningar för en slavhandel av aldrig tidigare skådat format, skapade nu sig självt som den främsta garanten för en värld fri från slaveri.

Edward W. Blyden, upphovsmannen till det inledande citatet, föddes 1832 på Saint Thomas i Karibien. 18 år gammal anlände han till Liberia, ett land grundat för att genom ”återvandring” bli lösning på ”problemet” med fria svarta i USA. Bara några år före Blydens ankomst hade de amerikanska ”återvandrarna” förklarat landet självständigt, och här inledde Blyden en politisk och diplomatisk karriär. I Liberia och i Sierra Leone tog hans tankar om relationen mellan den kristna europeiska civilisationen å ena sidan, och islam å andra, form. Det är i skärningspunkten mellan de två religionerna som Blyden – en svart man i en rasistisk värld – skapar sig en plats att tala utifrån. Denna är en inverteringarnas plats: ”den vite mannens börda” blir ”den svarte mannens börda”, och i det som från europeisk horisont är slaveri finner Blyden Afrikas möjlighet till frihet:

Civilisation har sina fördelar och sina nackdelar, sina privilegier och sina bördor; den vite mannens börda och den svarte mannens börda. För afrikanen, som tvingas komma i kontakt med den, erbjuder den islamiska religionen den största tröst och det största skydd. […] Utlänningen brister aldrig i respekt för honom när han presenterar sig själv med den muhammedanska trons emblem. 

Blyden författade böcker, pamfletter och artiklar. Under 1900-talets första år publicerades flera av hans artiklar i Journal of African Society. Artikeln från vilken citatet ovan är hämtat, Islam in Western Soudan från 1902, försågs med en redaktionell slutnot som förklarar att författaren är en ”renrasig infödd” (pure-blooded native). Påpekandet hade sina skäl. Redan 1887 hade Blydens Christianity, Islam, and the Negro Race kommit ut i Storbritannien och skapat kontrovers: kunde verkligen en neger ha skrivit dessa ord? I ett brev till redaktören skriver Blyden att det inte är ”mer än rättvist mot Afrika att låta en av hennes egna söner förklara vad miljoner av hans folk känner och tycker”.

Så skapar Blyden sig själv som en ”Afrikas son”. Hans karibiska år försvinner bakom den identitet han skapar sig som afrikan. Men alternativet till västerländsk imperialistisk rasism finner han inte i det hedniska Afrika. Detta framstår hos Blyden emellanåt tämligen likt den imperialistiska fantasin om det. Istället vänder han sig till islam. Däri finner Blyden en tradition som Europa inte enkelt kan avfärda som kulturlös, men som samtidigt kan användas som grund för att formulera ett antirasistiskt och antiimperialistiskt språk.

Men Blyden är en försiktig skribent. Mån om att inte göra sig omöjlig i de kretsar han söker påverka, är det inte västerländsk civilisation som sådan han jämför med islam. Istället fokuserar han på just kristen mission. Med en distanserad blick jämför han kristendom och islam, och vinner i sin kristendomskritik sympati från sekularistiska intellektuella i Europa. Han vet att han rör sig på minerad mark. Och detta märks inte bara mellan hans egna rader. Tre år efter Islam in Western Soudan, publicerar han en artikel med titeln The Koran in Africa. I den senare artikeln är Blydens blickfång bredare, men även här återvänder han till Sudan. Och Sudan är sannerligen minerat. När Blyden talar om islams positiva påverkan på befolkningen, dess bildande och enande kapacitet, nämner han inte vad som skett i landet bara några år tidigare.

Det var här den islamiska mahdistiska revolten mot det brittiskstödda Egypten bröt ut på 1880-talet, under Muhammad Ahmad. Revolten kulminerade med general Charles George Gordons död och det brittiska tillbakadragandet från Sudan. Från europeisk horisont framstod det militariserade mahdistiska styret som ett uttryck för barbarisk fanatism. Storbritannien tog sin revansch genom den våldsamma segern över mahdisterna i slaget vid Omdurman 1898. Det är härifrån en ung Winston Churchill rapporterar nedmejandet av motståndarna i termer av ”en härlig sport”.

När Blyden rör sig i Sudan åkallar han ett gammalt spöke – den sudanesiske muslimen – att fråga till råds: vart går vägen mot framtiden för Afrika? Den avgörande skillnaden mellan kristendom och islam är enligt Blyden den att medan islam förmått förena människor av alla raser, har inte någon av kristendomens riktningar någonsin kunnat ge ett förutsättningslöst välkomnande åt Ham och Sem. Detta trots att ”jafetiterna” inte bara förutsatt att alla bör bli kristna, utan att de också vill bli det.

Referensen är Bibeln; den historia med vilken européerna i århundraden försvarade det transatlantiska slaveriet. Ham, Sem och Jafet var Noas tre söner, i traditionen förbundna med Afrika, Asien och Europa. Noa uttalar en förbannelse över Hams son Kanaan, och dömer denne att tjäna sina bröder. Hamiten, afrikanen: en slav. Men mot denna tradition ställer Blyden Pauli ord – nu är ingen längre jude eller grek – och pekar skoningslöst ut den kristna universalismens misslyckande att leva upp till dem. Det var ändå, skriver Blyden, ”från en mörk ras som Europa emottog Evangeliet; men i samma ögonblick som det korsade Bosporen blev det Europas rasliga monopol”.

Även om Blyden, som vi sett, skapar sig och skapas som autentisk afrikan (pure-blooded native), skall vi inte göra misstaget att ta honom för en röst utanför västerlandet. Hans möjlighet att tala är kopplad till hans position inom systemet; den röst som ges honom, ges inte ”vildar” från Afrika. Men han befinner sig vid själva gränsen av detta system, och markerar därmed även kritikens gränser. Afrika, en kontinent i brist, trängtar mission. Men det är islam och inte kristendom som kan åtgärda denna brist, islam som förblivit sin historia trogen på ett sätt som kristendomen inte förmått. Kristendomens oförmåga till jämlikhet är emellertid inte, säger Blyden, dess eget fel:
   
[F]elet hör till det jordiska kärl i vilket skatten förvaras. En imperieras har inte kompetensen att bevara nazarenens enkelhet och sprida hans läror såsom han yttrade dem. Det är inte imperialismens ärende att göra människor, utan att skapa undersåtar, inte att frälsa själar, utan att styra kroppar.

I den västerländska imperialistiska retoriken representerade västerlandet det universella i kontrast mot en andre alltid bunden till sin kropp, sin ras, sin tradition. Men för Blyden blir kontrasten mellan den ursprungliga kristna läran och kristendomens samtida manifestationer, tecknet på att det är den vite mannen som är ohjälpligt fjättrad vid sin kropp och sin ras, och som därmed inte kan annat än fjättra andra. Alternativet för den svarta människan i Afrika blir islam, vilken framstår som en verkligt universell religion; en religion som förenar Ham, Sem och Jafet och som kan skapa den enhet det allt mer sönderskurna Afrika så bittert behöver.

Patricia Lorenzoni
Doktor i idéhistoria vid Göteborgs universitet

Ur arkivet

view_module reorder

Från gatan till designavdelningen

Från gatan till designavdelningen Vad är subkulturen? Finns det fortfarande utrymme för en konst som inte låter sig inramas?

Av: David Cardell | Essäer om konst | 14 september, 2006

 Dominospel på gång på synagogans innergård Johny till vänster snappade upp min kamera

Bukharajudar i sidenvägens knutpunkt (Del 3 av 3)

Dagen efter att Johny och jag skilts åt osams på väg mot den andra synagogan, ville jag ställa Johny några frågor med tanke på att jag kanske ändå skulle skriva ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 24 februari, 2017

Kombinationen av nytta och nöje

Klockan är ett. Om tre timmar ska jag ha skrivit färdigt en krönika, vilket jag i och för sig fick veta igår. Så jag borde ju ha haft lite bättre ...

Av: Julie Blomberg Gudmundsson | Gästkrönikör | 26 september, 2008

Alex Gino tillsammans med författarkollegan Sara Lövestam Foto Belinda Graham

Be Who You Are!

Författaren Alex Gino är varm, mysig och trevlig, har en vinnande New York dialekt och ett öppet sätt. Det är svårt att tänka sig Alex förbannad. Men det var tydligen ...

Av: Belinda Graham | Reportage om politik & samhälle | 27 oktober, 2016

Malcolm Cowley, detalj ur bokomslag

Malcom Cowleys brev i urval

Om Malcom Cowley och den förlorade generationen i tjugotalets Paris skriver Ivo Holmqvist.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 14 mars, 2015

Alhazred och Alhazen. H P Lovecraft och verkligheten bakom myten

Howard Phillips Lovecraft uppfann myten om Necronomicon och dess vansinnige författare Abdul Alhazred. På medeltiden levde en verklig arab som mycket väl kan ha inspirerat myten.  Abdul Alhazred var en ...

Av: Rickard Berghorn | Essäer om litteratur & böcker | 18 juli, 2008

Elisabet Lunga

Kan livets smärta förklaras och botas av Billy Idol? Kanske, kanske inte

Vid vissa tillfällen slår livet dig i ansiktet. Hårt och obarmhärtigt snärtar det till dig så att ögonen tåras och kinderna hettar. I det ögonblicket vet du inte ens vad ...

Av: Elisabet Lunga | Gästkrönikör | 22 april, 2015

Tehusens tyrann

Samuel Johnson, enligt en målning av Joshual Reynolds. Tehusens tyrann Han var en svårartat konservativ man, och det mitt i upplysningens och radikalismens stolta tidevarv. Därtill såg han illa intill tidvis blindhet ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 30 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.