Rosa Luxemburgs martyrium

I förordet till antologin Röster om Rosa Luxemburg (1998) berättar Göran Greider om hur det gick till när Rosa Luxemburg mördades den 15 januari 1919. Fyra soldater kommer för att ...

Av: Mohamed Omar | 07 januari, 2014
Essäer om politiken

Yrkestrubadurernas 40-årsjubileum. Intervju med Pierre Ström

  YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk. På den svenska ...

Av: Johannes Flink | 28 februari, 2011
Musikens porträtt

Stilbild ur The PIcture of Dorian Gray (1945

Den hemsökta målningen

Dorian Gray önskar sig evig ungdom, men hans önskning har ett pris. Hans kropp förblir evigt ung medan hans själ blir allt mer depraverad. I centrum för Oscar Wildes roman ...

Av: Mathias Jansson | 14 december, 2015
Essäer om konst

Bokmässan 2017 med Bildning, Luther, Röster från Irland och den blåvita 100-åringen 

Bildning - detta är årets tema på Bokmässan i Göteborg. Man passar bland annat på att fira 500-års jubileet av reformationen, en process som präglat europeisk historia och som ledde ...

Av: Belinda Graham | 28 september, 2017
Kulturreportage

Occidentalism – de andras syn på oss



Image
Detalj från katedralen i Chartres. Foto: Guido Zeccola
TEMA ÖST-VÄST

Orientalism brukar definieras som ett akademiskt eller tankemässigt perspektiv som har varit grundläggande för hur västerlänningar har betraktat ”Orienten”. Inom ramarna för denna tanketradition har framställningar av de andra gjorts på ett sätt som accentuerar skillnaderna mellan oss och dem. Det är inget märkligt med denna tendens att polarisera och jämföra. För att överhuvudtaget förstå det vi möter behöver vi referensramar och vi behöver jämföra med något vi känner till. Våra västliga referensramar ger oss vissa värderingsmönster och sätt att betrakta världen på som vi inte nödvändigtvis är medvetna om. Vi drar gränser mellan oss och dem, som vi uppfattar som annorlunda oss, på ett ofta godtyckligt och omedvetet sätt.

På ett liknande sätt görs detta inom den tradition vi kallar occidentalism.

Occidentalismen är till stora delar ett svar på orientalismen och kan definieras på ett liknande sätt. Många som skriver om occidentalism diskuterar det i relation till islam och muslimer men det är ett begrepp som är vidare än så och kan inkludera andra asiatiska (orientaliska) icke-muslimska perspektiv, till exempel japanska eller buddhistiska.

Som utgångspunkt kan man säga att occidentalism är den självklara syn som västerlänningar har på sig själva och som delvis formas genom en generaliserad syn på de andra. Men samtidigt rör occidentalism bilden av, eller attityden till, västvärlden som finns i öst. Denna attityd har naturligtvis påverkats av kolonisering och globalisering. Även många intellektuella i Orienten har även läst boken Orientalism och är väl förtrogna med Saids resonemang.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Denna uppfattning är många gånger är lika stereotyp som orientalismens framställningar av den andre. Ibland är occidentalistiska tankegångar direkt avogt inställda till det som ses som västligt. På så vis kan man tala om occidentalism som en slags omvänd orientalism. Däremot innebär inte det att occidentalism har haft samma maktposition som orientalism utan snarast gäller detta det tankemässiga perspektivet, vilket är viktigt att komma ihåg.

Det finns även forskare som i termen endast ser negativa och anti-västliga tendenser, till exempel Ian Buruma i Occidentalism: the West in the Eyes of Its Enemies (2004) och Avishai Margalit i Occidentalism: a Short History of Anti-Westernism (2004).

På svenska finns en lättillgänglig bok i ämnet av Mohammad Fazlhashemi, Occidentalism: Idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare (2005). Fazlhashemi förklarar occidentalismen som muslimska perspektiv på västvärlden och han fokuserar främst på iranska och shiitiska tänkare och aktivister. I boken framgår att det även finns positiva hållningar gentemot västvärlden inom den occidentalistiska idétraditionen.

Occidentalism innebär som regel en objektivering av västerlandet (Occidenten) och den innehåller en önskan om att skapa en intellektuell tradition som inte imiterar västliga traditioner. Västvärlden har länge setts som en källa för kunskap, men genom ett occidentalistiskt perspektiv kan även västvärlden göras till ett objekt att studera. Om det sker tänker man sig att man kan förstå västvärlden bättre och på så vis bemöta den annorlunda och mer självständigt än tidigare.

En annan viktig del av occidentalismen är en medveten strävan efter en annan självuppfattning. En vanlig strategi är att lyfta fram hur till exempel västlig filosofi och vetenskap utvecklats tack vare muslimer. Många utgår ifrån att muslimer har en dålig självkänsla efter koloniseringen och att det krävs en bearbetning av historien och av relationen till västvärlden för att muslimer skall utvecklas och bli starka igen. På så vis kan de exempelvis utveckla tankar om demokrati och mänskliga rättigheter och hävda att detta inte alls handlar om imitation av västvärlden utan att detta är något som är autentiskt islamiskt. Många menar att de likheter som finns inte har imiterat väst. Det kan lika gärna vara så att ”västliga tankegångar” liknar islam. Det är även vanligt att hävda att västvärlden är på väg ned i en dalgång medan den muslimska kulturen är på tillväxt. Detta förklaras ofta med att västvärlden lider brist på andlighet, medan muslimer finner sin styrka i islam.

Ett exempel på ett nutida resonemang som påminner om dessa finner vi hos den egyptiske filosofen Hasan Hanafi (född 1935). Han har skrivit en bok på arabiska som kan översättas till En introduktion till occidentalism som vetenskap (1992). Hos den indiske filosofen och poeten Muhammad Iqbal (1877–1938) finner vi också en kritik av västvärlden. Samtidigt framgår att han uppskattar delar av det som han uppfattar som typiskt för västvärlden och han förespråkar ett anammande av vissa aspekter. Flera av hans dikter understryker de skillnader han ser mellan öst och väst. Ibland förespråkar han en kombination mellan dessa olika tankesystem, vilket pekar på hans delvis positiva hållning: ”I väst är Intellektet livets källa. I öst är Kärleken livets källa. Genom Kärlek blir Intellektet bekant med Verkligheten. Och Intellektet ger stabilitet till Kärlekens arbete. Stå upp och lägg grunderna för en ny värld. Genom att viga Intellektet med Kärleken.”

I en annan dikt däremot blir hans kritik mot västlig materialism och konsumtionskultur tydlig. ”Ni, invånare i väst skall veta att Guds värld inte är en av era butiker. Ert inbillade rena guld är på väg att förlora det standardvärde som ni satt. Er civilisation kommer att begå självmord med sina egna dolkar. Ett näste byggt på en vek gren kan inte bestå.” Dessa dikter, i min fria översättning, illustrerar det ambivalenta förhållande till västvärlden som ofta framträder i occidentalistiska tankegångar.

Det finns ofta också en grundläggande oro för att globalisering innebär likriktning i betydelsen ”förvästligande” av icke-västliga kulturer. Ayatollah Khomeinis perspektiv inkluderade till exempel en kritik av västvärlden och den modernisering vilken han uppfattade som ett hot mot en muslimsk identitet. Det finns de som tolkar det mer konspiratoriskt och snarare förespråkar isolation från västvärlden. Vissa islamister, som har en politisk eller fundamentalistisk tolkning av islam, kan ses som företrädare för en reaktion mot västlig hegemoni i sin strävan efter att bevara islamiska traditioner.

Detta occidentalistiska perspektiv kan tolkas som en postkolonial reaktion som ställer högre krav på respekt för den egna muslimska identiteten och historien. Men isolation liksom imitation i betydelsen förvästligande förkastas dock av många. I dagens globaliserade värld går det inte an, menar de. Man måste öppna sig för världen, dock på sina egna premisser. Man kan till exempel acceptera teknik och medicin från västvärlden utan att imitera värderingar och könsrollsmönster eller ta avstånd från islam.

Denna diskussion tvingar oss att fundera över vårt eget förhållningssätt till det vi möter och hur vi, medvetet eller omedvetet, påverkar och tolkar det utifrån vår självuppfattning. Detsamma gäller naturligtvis alla. Och precis som vi bör kontextualisera oss själva bör vi kontextualisera andra för att möjliggöra en djupare förståelse för deras tankar och ageranden.

Susanne Olsson

Ur arkivet

view_module reorder

Edgar Varèse – en ljudets mästare och befriare

Vi upplever nu en tid när det ekonomiska tänkandet ramar in våra liv som ofta saknar meningsfullt innehåll. Konstens kraftkälla, som Varèse såg som en huvudrollsinnehavare, behövs mer än någonsin. Vem ...

Av: Percival | Musikens porträtt | 04 augusti, 2012

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen DEL 5

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 10 Maj, 2017

Vilhelm Moberg- En väldig grep i sin samtids kompost

Det finns en andaktsfull helighet i omnämnandet av författaren Vilhelm Moberg, en sakral vördnad för den väldige smålänningen där epiteten och metaforerna kring författaren tycks har rötter fotade rakt ned ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 23 augusti, 2010

Simon O Pettersson. Den tübingska estetdöden

Friedrich Schlegel skriver i ett fragment: ”Nur derjenige kann ein Künstler sein, welcher eine eigne Religion, eine originelle Ansicht des Unendlichen hat.“ Jag tror detta är en korrekt uppfattning. Poesi ...

Av: Simon O Pettersson | Utopiska geografier | 03 mars, 2014

Skolan i Aten av Rafael

Jag läser som jag vill och funderar som jag tänker

De lärda må tvista med de olärda om vad som kan vara god litteratur. Kan det möjligtvis vara så, att läsandet av vissa böcker höjer såväl känsla som intellekt ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 10 september, 2015

Veckan från Hyllan. Vecka 39, 2012

Sverige regeras av ”Det nya arbetarpartiet”. Deras huvudkonkurrent är det gamla arbetarpartiet. Lite märkligt att de två största partierna vill kalla sig för arbetarpartier, nya eller gamla, när de samtidigt ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 22 september, 2012

Mauro Luppichini. Arktis

Mauro Luppichini är en italiensk författare. Han har dock bott i Sverige i fem decennier och arbetat bland annat som bibliotekarie i Uppsala. Men han har alltid skrivit och publicerat ...

Av: Mauro Luppicchini | Utopiska geografier | 02 december, 2013

Landet som är vårt land är sig inte längre likt

Landet som är vårt land har förändrats, och förändrats i grunden. Jag tror det började med Kjell-Olof Feldt, en gång finansminister vid Ingvar Carlssons sida. Minns ni hur han allvarligt ...

Av: Crister Enander | Essäer om samhället | 17 oktober, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.