Swan Lake ballet på London's Royal Opera House. Odette (på bilden) spelas av Zenaida Yanowsky.

En musikkrönika

Björn Gustavsson reflekterar över en soppteater.

Av: Björn Gustavsson | 12 januari, 2015
Gästkrönikör

Nina Ahlzén. Fem dikter ur den kommande samlingen "Träskland"

 Fem dikter ur ett pågående prosapoetiskt arbete,"Träskland". Tidigare diktsamlingar:  "Man kan inte mota en gryning", Pupill Förlag och "Och hon går förbi" 668 Förlag. Nina Ahlzén är aktuell också i Freke Räihäs ...

Av: Nina Ahlzén | 01 april, 2013
Utopiska geografier

Den ständige sökaren - Erland Lagerroth

En av Lunds mesta tänkare och sökare, Erland Lagerroth, lutar sig ingalunda tillbaka och säger sig ha funnit det han söker. – Men jag har kommit långt i mitt sökande, säger ...

Av: Maria Lindh | 11 juni, 2012
Övriga porträtt

Att vara skugga. En förlängning av ljus. Om Maurice Blanchot

Verkets – konstverkets, det litterära verkets – ensamhet avslöjar för oss en mera väsentlig ensamhet. … den eftersträvar inte skillnaden;… Den som skriver verket, avskiljes, den som skrivit det, är entledigad. Där ...

Av: Eleonora Bru | 13 november, 2013
Litteraturens porträtt

Orientalism – västs syn på Öst



Image
Foto: Simon Amarcord
TEMA ÖST-VÄST

Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi beskriver hur den västerländska självbilden vuxit fram i kontrast till ett, mer eller mindre, konstruerat Öst.

Resor till fjärran länder i syfte att upptäcka världen utanför sitt eget område har varit ett sätt att lära känna, tolka och kategorisera främmande kulturer. Traditionen går att spåra långt tillbaka i tiden. I alla civilisationer finner vi motsvarigheter till Herodotos, Marco Polo, Ibn Fadlan och Ibn Battuta. Intresset har varierat från tid till annan i olika kulturer. I Väst har kurvan pekat åt olika håll vid olika tider. I samband med den moderna erans genombrott märker vi ett ökande intresse för det som uppfattades som icke-Europa. Under denna period företog många européer resor där de dokumenterade och skildrade sina resmål för en hemmapublik. Detta var en genre och ett vetenskapligt mode som stod i full blom under 1700- och 1800-talen och pågick långt in på 1900-talet. Under denna period skrevs ca 60 000 böcker om Främre Orienten. Skildringen av främmande platser och folk begränsar sig emellertid inte enbart till böcker utan återfinns även i exempelvis rapporter författade av tjänstemän, militärer eller vetenskapsmän som varit på uppdrag i fjärran länder. Detta är aktuellt än idag. Skildringar av resor till exotiska mål är något som fortfarande fångar intresset hos många människor. TV, radio och dagstidningar har program och reportage som ”När & fjärran”. Resandet framstår som en viktig förutsättning för ett slags kunskapsförmedling. Internet erbjuder nya möjligheter då man genom datorskärmen kan lära känna nya platser. Även här framstår resandet som en förutsättning och det trots att den går via digitala motorvägar och utforskningen sker i den virtuella miljön.  

Reseskildringar och andra skriftliga dokumentationer av folk och deras kulturer ingick i en genre i vilken berättelser om de andra tjänade som motbild när den egna identiteten skulle konstrueras. Bakom denna skildring av ”de andra” dolde sig ofta, som Michel de Certeau uttrycker det, en väg till förståelse av den egna kulturen. Michel de Certeau talar om en hermeneutik av ”de andra”, genom vilken texterna utvecklas till berättelser som dokumenterar författarnas erfarenheter. Under lång tid var denna kulturproduktion intimt sammanflätad med Västerlandets geografiska och ekonomiska expansion samt dess imperialistiska ambitioner, skriver den palestinske litteraturprofessorn Edward Said (1935–2003) i sitt klassiska verk Orientalism. Texterna utgjorde grunden för Västerlandets strävan efter intellektuellt herravälde samt politisk och ekonomisk kontroll över Österlandet. Said utgår från en speciell genre som fokuserar sig på kategorisering, exotisering och stigmatisering av ”de andra”. Dessa berättelser har enligt Said haft stor betydelse för den orientalistiska diskurs som legitimerar strukturellt förtryck och formandet av imperiernas attityder. Said ser på orientalismen som en politisk vision som skapades av europeiska tänkare vars främsta syfte var att framhäva skillnaden mellan ett Vi (Europa) och ett Dom (Orienten). Orientalismens vision skapade på det sättet två världar och blev sedan dess tjänare. Den var ett förhållningssätt genom vilket man tillskrev Orienten en rad karaktärsdrag som den mystiskt attraktiva, det hotfullt irrationella, det sensuella och exotiska, det tröga eller det föraktfulla och löjeväckande. Dessa karaktärsdrag hade det gemensamt att de stod i skarp kontrast till bilden av Västerlandet. Den orientalistiska diskursen har, enligt Said, legat till grund för uppfattningen att skillnaderna mellan Västerlandet och Orienten är absoluta. Enligt denna gränsdragning framstår Västerlandet som rationellt, humant och överlägset medan Orienten är avvikande, outvecklat och underlägset. Orienten framstår som Europas motbild och motidé, samtidigt som denna motbild förvandlas till den komplementära motsatsen. Ytterligare en komponent i denna kontrastering var att Orienten framställdes som ett anonymt kollektiv där man hade slagit ihop en stor mängd kulturer, civilisationer och ett vida spritt geografiskt område.

Orientalismen fick under lång tid stort inflytande över synen på i princip allt öster om Uralbergen och söder om Medelhavet. Detta kunde ske genom att orientalismen under lång tid åtnjöt vetenskaplig status då orientalistiken var en integrerad del av den vetenskapliga traditionen. Den traditionella orientalistiken kan beskrivas som det västerländska, vetenskapliga studiet av Orienten och dess folk, historia, språk och religioner. Orientalistiken omfattade ett myller av olika forskningsinriktningar, som filologi, historia, arkeologi och litteraturvetenskap. Den kunskap som orientalistiken tillhandahöll kunde användas för att utforska och utöva makt över Orienten. Bakom den akademiska fasaden har det emellertid visat sig finnas en rad fördomar och myter vilka fått vetenskaplig status. Det handlar, enligt Said, om en latent men ändå tydlig föreställning om Orienten som evigt oföränderlig och undergiven. Orientalistiken fungerade som en imperieinstitution som bidrog till att forma bilden av Orienten som något Västerlandet kunde dominera och utöva myndighet över.

Kännetecknande för det orientalistiska synsättet är att det ringar in en rad olika komponenter i bilder vilka påstås vara karaktäristiska för det främmande. I själva verket bygger dessa karaktäristika på enstaka observationer som man själv har gjort eller som man tagit över från andra. Dessa enstaka observationer generaliserades till att gälla hela befolkningen, kulturen eller civilisationen. Texterna utger sig för att vilja förmedla information om andra folks seder och traditioner. Men informationen är inte opartisk, utan har kanaliserats och präglats av orientalismens specifika grundprinciper. Trots den uttalade ambitionen att bidra med information, tolkningar och förklaringar om andra kulturer kan man snarare utläsa författarnas egna kulturella orienteringspunkter. Sett ur detta perspektiv är skildringen av det främmande folket främst en berättelse om författarens egen identitet samt en skildring av de kulturella redskap som ligger till grund för gränsdragningen mellan ”det egna” och ”det andra”.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Framträdande för det orientalistiska perspektivet är att det i många fall utgår från ett mönster som bygger på jämförelse och polarisering som skapar en gräns mellan det civiliserade Väst och den primitiva Orienten. Detta mönster härrör från en redan etablerad idétradition vars rötter kan spåras tillbaka till den europeiska självbild som konstruerades av upplysningsmännen, romantikerna och 1800-talets tänkare. En bärande idé i denna självbild är att européernas kontakter med folken utanför Europa har betydelse för deras civilisatoriska framsteg. Europa tillskrivs uppdraget att i mänsklighetens namn ingripa i folkens öde. Med hjälp av denna självpåtagna roll kunde man motivera allt från kolonialism, imperialism till postkolonialt inflytande.

Europa ansågs vara civilisationsprocessens motor i kontrast till det orörliga Orienten, som inte förmådde att slå in på civilisationens väg av egen kraft. Dess befolkning måste på det ena eller andra sättet ledas in på denna väg. En grundläggande uppfattning gick följaktligen ut på att å ena sidan riva ned det som utgjorde grunden för orientalernas eftersläpning. Dit hörde bland annat deras traditioner, religion och produktionssätt. Samtidigt skulle en grund läggas för att bygga upp ett europeiskt samhälle utanför västerlandets geografiska gränser.

Orientalismen miste sin vetenskapliga status efter andra världskriget, men det betyder inte att idétraditionen som sådan försvann. Idag återfinns denna i något som kan betecknas som populärorientalism. Det handlar om film, litteratur, musik et cetera. På ett liknande sätt säkerställer populärorientalistiska skildringar identiteter hos De Andra.

Den populärorientalistiska idétraditionen upprätthåller som sin föregångare gränserna mellan det normala och det främmande.  

Mohammad Fazlhashemi

Ur arkivet

view_module reorder

Meditation om det mänskliga psyket

En betraktelse kring meditation som kulturellt innehåll. Detta hände 1969 i en förort till Stockholm.

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 18 juli, 2017

Senmoderniteten. Del 1

Innledning Emnet for essayet mitt er livet i senmoderniteten. ‘Senmoderniteten’ er et abstrakt begrep; om abstrakte begrep sirkulerer i et samfunn, er det ikke helt opplagt at dermed er disse ord ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 juli, 2013

Norrland – en myt som brottas med verkligheten

TEMA VÄSTERBOTTEN Västerbotten ingår i det kulturella begreppet ”Norrland”. Men var ligger Norrland? Är begreppet en myt, som hålls vid liv av dunkla krafter? Någon delade upp Sverige i Götaland, Svealand, Norrland. Södra halvan ...

Av: Signe Rudberg | Essäer om samhället | 02 februari, 2008

Surrealismens kvinnor

Leonora Carrington. And Then We Saw the Daughter of Minotaur! (1953) Med tillstånd från Paradox Ethereal. Surrealismens kvinnor Mitt intresse för surrealismen väcktes, som för många andra, genom ett möte ...

Av: Erika Johansson | Essäer om konst | 14 mars, 2010

August Strindberg och Nils Andersson – en hållbar vänskap

Att skaffa vänner och att behålla dem var inte Strindbergs bästa gren. Exempel på detta saknas inte: Heidenstam, Carl Larsson, af Geijerstam, Ola Hansson och Laura Marholm är några som ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 19 september, 2011

Alistair Cooke

Alistair Cooke och Charlie Chaplin

I femtioåtta år höll Alistair Cooke igång sitt radioprogram Letter from America för BBC, ett svårslaget rekord. Som nittiofemåring bestämde han sig att det kunde vara nog. Det var i ...

Av: Ivo Holmqvist | Media, porträtt | 19 december, 2015

Shushan Purim i Jerusalem

Purim är en judisk högtid som firas till minne av judarnas räddning från en utrotnings komplott ledd av Haman i det Persiska riket på 400-talet före Kristus. Historien berättas i ...

Av: Loulou d'Aki | Bildreportage | 22 Maj, 2010

Chiapas – en reseberättelse

I den mexikanska delstaten Chiapas rinner floden Grijalva fram mellan bergsväggarna i en djup kanjon, El Cañón del Sumidero. Det finns krokodiler i vattnet. Det är ogenomskinligt grönt. Guiden i ...

Av: Ann-Marie Svensson | Resereportage | 03 juli, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.