Slottet i Montsegur

Göran Fant och medeltidens katarer – en över trettio år lång livsrelation

Förra året - 2016 - utsågs av katolska kyrkan till ett så kallat misskundsamhetsår, då man vill förlåta alla synder som begåtts i det förflutna. En grupp människor som drabbades ...

Av: Michael Economou | 08 september, 2017
Övriga porträtt

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | 11 juni, 2013
Essäer om samhället

Tomas Tranströmer med Modhir Ahmed.  Foto: Tokistar/Wikipedia

Tomas Tranströmers ögonblick av nåd

Tomas Tranströmer är död, 83 år gammal. En av vår tids stora poeter har lämnat oss. Hans dödsdag den 26 mars 2015 har blivit en sorgens dag. Både i Sverige ...

Av: Bo Gustavsson | 07 april, 2015
Litteraturens porträtt

Mörkrets hjärta

Olof Lagercrantz har skrivit att författaren ska ta läsaren i handen för att lotsa denne genom berättelsens faror på en törnbeströdd stig, ungefär som Vergilius leder Dante genom 1300- talets ...

Av: Mats Myrstener | 19 mars, 2013
Essäer

Paradoxer och ortodoxer inom svensk lärarutbildning



Image
Anders Zorn

Då lärarutbildningen är ett brinnande ämne för närvarande, kunde det vara intressant med några inblickar i denna utifrån ett lärarperspektiv. Jag ska här dra nytta av Tidningen Kulturens obundna prägel genom att vara icke-pedagogiskt korrekt.

För vana läsare av denna bärare av det öppna samtalet, kommer inte ton eller innehåll nedan vara särskilt upprörande. Ett antal professorer i pedagogik och starka namn inom lärarutbildningen skulle däremot slå bakut, om de händelsevis skulle läsa artikeln som följer (nu är den risken ganska liten, eftersom tidningar med lätt avantgardistisk prägel inte direkt ligger överst bland universitetsmänniskornas tidskrifter). De senaste tjugo åren har de ihärdigt arbetat för att inpränta sina principer, som allmänt brukar betecknas som flum. Låt oss se närmare på några av dessa.  

Som högskolelektor till professionen, har jag länge utgått ifrån att det existerar en viss kunskapsmassa, att det finns fakta och uppgifter som man säkerställa, vederlägga, bekräfta, och så vidare. Jag har dock upptäckt att många pedagoger bestämt hävdar motsatsen. Kunskapen är inte mätbar, inte objektiv; tvärtom är all kunskap relativ. Kunskapen utgör inte någon fast punkt. Man kan alltså inte, enligt modern pedagogik, sätta kunskapen i centrum. Att föreslå något dylikt på en högskolepedagogikkurs innebär automatisk utskällning i form av epitet som elitist, bakåtsträvare, fundamentalist eller, ännu värre: behaviorist.

Det senaste uttrycket härrör ju, som vi vet, från Pavlos berömda hundexperiment, och utgår från att man med stimuli och respons kan lära in något. Det är oerhört fult, därför att då reflekterar man inte. Man måste nämligen ständigt reflektera, som en kursledare framhöll för mig. Så om ni ska läsa den här artikeln på ett pedagogiskt korrekt sätt, avbryt nu, stäm träff med några andra som läst den, reflektera över vad ni läst hittills, reflektera över varför ni läst det, varför ni träffat just varandra, och sedan så reflekterar ni över allt det. Nästa dag träffas ni igen och reflekterar över vad ni kom fram till under gårdagen. Ytterligare ett alternativ är att ni skriver in er på en högskola eller universitet, då får ni högskolepoäng och en lärarexamen efter några år.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Inom lärarutbildningen är behaviorism bannlyst, vilket ämne det än må gälla, vilken uppgift det än handlar om. Den vilar på den obehagliga premissen att läraren ska lära ut något, och att eleven ska lära in det. Men det är omöjligt att lära ut någonting alls, enligt modern pedagogik, i alla fall för en lärare. Elever kan lära av varandra, men bara om de sitter och reflekterar. Läraren ska inte rätta eleven, då kan eleven bli ledsen. Elever kan däremot rätta varandra (visserligen finns ingen säker kunskap, men just elever kan ändå lära något av varandra).

Lärarutbildningen följer här en tydlig politisk modell, där allas åsikt minsann är lika mycket värd. Man tänker här på Tage Danielssons underbara grallimmatik: ”Du påstår att Köpenhamn ligger i Danmark, men jag hävdar att det är i Norge. Sanningen ligger väl som alltid någonstans mitt emellan.”

Detta kunde vara mantrat för de moderna pedagogerna. Det är också en naturlig följd av deras kunskapssyn: eftersom kunskapen är relativ, så måste den konstitueras utifrån individens uppfattning eller upplevelse.

En slags faktabaserad solipsism.

Härav följer också att lärarens auktoritet är obefintlig. Ingen vet egentligen bättre än någon annan, och särskilt inte läraren. Han bör helst överlåta kursplanering och val av kurslitteratur till studenterna, som i alla fall har någon slags förankring i det verkliga livet. Beteckningen lärare speglar för övrigt det uråldriga synsättet enligt vilken en person kan lära ut saker till sina elever. Som framgått ovan är detta en teoretisk omöjlighet (i praktiken händer det dock dagligen). En lämpligare beteckning torde vara coach eller  samtalsledare  (fast ledare är nog ett olyckligt val – ingen ska väl få vara ledare över någon annan?).

Men hur utformar man då en lärarutbildning om man anser att man inte kan lära sig något? Jo, man kan lära sig att lära ut, och alltså lära sig att lära ut så att studenterna lär sig att lära. Då blir det ett lärande eller en ”lärprocess” (inlärning finns inte längre). Man ska alltså lära ut att man inte kan lära ut, så att studenterna själva kan lära sig att lära in. Med andra ord: man drar ned på ämneskunskapen och bygger på med, ja just det: pedagogik.

En blivande lärare i grundskolan läser idag ett tre terminer långt allmänt pedagogiskt block, vilket inte är något annat än ett politiskt och pedagogiskt korrekt block av kurser staplade på varandra. Själva ämnet är inte så viktigt, där räcker det med en och en halv termin. De specifika metoderna inom ett visst ämne, ämnesdidaktiken, är också satt på undantag. Det viktiga är ju, att kunna lära ut (fast det egentligen inte går att lära ut något). Kunskaper i ämnet, det kommer i efterhand, menar man. Det är dock ännu inte klarlagt hur kunskaper sedan bara kommer till läraren, som inte fått solida grunder i sitt ämne under lärarutbildningen. Något att reflektera över, månne?

Finns det då verkligen ingen säker kunskap, kanske den modfällde läsaren frågar sig?

Ja, det skulle möjligen vara de moderna pedagogernas teorier. Dessa framstår som absoluta lagar vilka slaviskt måste följas i undervisningen. Man kan också vara tämligen säker på att alla tidigare pedagogiska modeller är förkastliga, har jag insett under de högskolepedagogiska kurser jag gått på. Mindre viktigt verkar vara att kunskapsnivån sjunkit markant de senaste årtiondena, i och med utarmad lärarutbildning och användningen av dessa pedagogiska modeller, där eleven ska söka kunskap utan att veta hur, var, varför eller i vilket syfte.

Det viktiga är att vi lärare lyssnar lyhört på farbror pedagogens politiskt korrekta förmaningar och hörsammar barnens – förlåt, studenternas – alla behov och önskningar. För är det något modern pedagogik gör, är det att förminska studenten till att vara endast en subjektiv röst, inkapabel att förhålla sig till den samlade kunskapsmassan, oförmögen att ta till sig vedertagna fakta, utelämnad till sig själv och till sina studentkamrater. Läraren och kunskapen spelar en allt mindre roll. Lärarlösa lektioner och kunskapsfattig lärarutbildning har blivit legio. Men pedagogik och politik har åtminstone ingått en helig förening i demokratins – och dumhetens – namn. 

Hans Färnlöf, docent  

Ur arkivet

view_module reorder

Turismens historia och nutid

Det förefaller som en iögonfallande paradox att den moderna turismen, som i grund och botten är tänkt att erbjuda en både spirituell flykt och själslig klimatförändring, i allt högre grad ...

Av: Karwan Osmani | Allmänna reportage | 26 december, 2013

Den Gudomliga komedin (del 1)

Dante Alighieri föddes i florens 1265. Han var bl.a. apotekare och läkare, samt deltog aktivt i stadens politiska liv. Han dömdes i en partistid 1302 till egendomsförlust och landsflykt. Han ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer om litteratur & böcker | 11 februari, 2010

Vyn är densamma av Einar Askestad

Författare med åtta böcker utgivna inklusive novellsamlingen ”Frånfällen”, hösten 2010, som den senaste, född i Kalix av österrikisk mor och norsk far, uppvuxen i Portugal, Spanien, Österrike och Sverige. Efter ...

Av: Einar Askestad | Utopiska geografier | 24 oktober, 2011

Vildhallon i Paris (röst till Paul Celan)

det var för ditt rena hjärtas skull som månen steg ned till de leda driftrena vallmo ursköljda käke understödsväxta små folken bäckmärkta spenar, i trossar  

Av: Alan Asaid | Utopiska geografier | 25 maj, 2009

Frågan är inte varför utan varför inte

Jag hade förberett mig på att hänge mig åt panopticism, Benthams design och utvecklingen av antagligen den av Foucaults sociala teorier som alltid fascinerat mig mest. Många av Er är ...

Av: Linda Bönström | Essäer | 06 april, 2010

Arbetaren i maktens skuggor och dagrar

Ernst Jünger upplevde två världskrig, Wilhelm II-riket, Weimarrepubliken, Hitlerdiktaturen, det tudelade efterkristyskland och ett återförenat och formellt demokratiskt Tyskland. Ernst Jünger, smädad och beundrad, den sista av de stora tyska filosoferande ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 05 augusti, 2013

Telegramstil från James Ellroy till snabba cash. (Under en samtida betraktelse)

Förstår om en del av det jag skriver kan ses som osammanhängande och uppdelat i för många brottstycken men det är oftast en mycket medveten metod. Jag vill skriva om/som ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 20 januari, 2014

Manikeisk hymn i svensk tolkning av Percival

Se träden, örterna de har alla förnyat sig! Se rosorna, de utbreder i vida kretsar sin glans ... Har redan banden brustit som hämmade deras blad? Sönderslit också våra kedjor ...

Av: Okänd | Utopiska geografier | 18 juli, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.