Selma & Sophie

Selma & Sophie ensamma fruntimmer

En sommarartikel om en ung Selma, med anledning av en ny bok med bilder från hennes resor tillsammans med Sophie Elkan och Västanå teaters ungdomliga uppsättning av Charlotte Löwensköld. Det kan ...

Av: Enel Melberg | 30 juli, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Tunis och Esko

Tunis is av Lars Tunbjörk. Tunis och Esko Två världsberömda fotografer från Norden ställer i höst ut i Stockholm med omnejd. Konsten att se får utmärkt träning genom dessa utställningar ...

Av: Nancy Westman | 25 september, 2007
Essäer om konst

Lovsång

Tidig morgon vid Gryningens Port Din hand sträcktes ut- möte med min Vi vandrade igenom och - det blev Morgon - det blev Zenit - allt stod stilla Vi voro en - varandras like  

Av: Violet Tengberg | 26 april, 2010
Utopiska geografier

Kärlek, vin, och poesi Verser och anekdoter ur Athenaios

I förordet till några i Tidningen Kulturen 7 nov. 2013 översatta antika dikter på temat pederasti och hebefili hävdades att en viss romersk efterbildning modifierar sina grekiska förebilder ”med ett ...

Av: Pär Sandin | 09 mars, 2014
Litteraturens porträtt

Paradoxer och ortodoxer inom svensk lärarutbildning



Image
Anders Zorn

Då lärarutbildningen är ett brinnande ämne för närvarande, kunde det vara intressant med några inblickar i denna utifrån ett lärarperspektiv. Jag ska här dra nytta av Tidningen Kulturens obundna prägel genom att vara icke-pedagogiskt korrekt.

För vana läsare av denna bärare av det öppna samtalet, kommer inte ton eller innehåll nedan vara särskilt upprörande. Ett antal professorer i pedagogik och starka namn inom lärarutbildningen skulle däremot slå bakut, om de händelsevis skulle läsa artikeln som följer (nu är den risken ganska liten, eftersom tidningar med lätt avantgardistisk prägel inte direkt ligger överst bland universitetsmänniskornas tidskrifter). De senaste tjugo åren har de ihärdigt arbetat för att inpränta sina principer, som allmänt brukar betecknas som flum. Låt oss se närmare på några av dessa.  

Som högskolelektor till professionen, har jag länge utgått ifrån att det existerar en viss kunskapsmassa, att det finns fakta och uppgifter som man säkerställa, vederlägga, bekräfta, och så vidare. Jag har dock upptäckt att många pedagoger bestämt hävdar motsatsen. Kunskapen är inte mätbar, inte objektiv; tvärtom är all kunskap relativ. Kunskapen utgör inte någon fast punkt. Man kan alltså inte, enligt modern pedagogik, sätta kunskapen i centrum. Att föreslå något dylikt på en högskolepedagogikkurs innebär automatisk utskällning i form av epitet som elitist, bakåtsträvare, fundamentalist eller, ännu värre: behaviorist.

Det senaste uttrycket härrör ju, som vi vet, från Pavlos berömda hundexperiment, och utgår från att man med stimuli och respons kan lära in något. Det är oerhört fult, därför att då reflekterar man inte. Man måste nämligen ständigt reflektera, som en kursledare framhöll för mig. Så om ni ska läsa den här artikeln på ett pedagogiskt korrekt sätt, avbryt nu, stäm träff med några andra som läst den, reflektera över vad ni läst hittills, reflektera över varför ni läst det, varför ni träffat just varandra, och sedan så reflekterar ni över allt det. Nästa dag träffas ni igen och reflekterar över vad ni kom fram till under gårdagen. Ytterligare ett alternativ är att ni skriver in er på en högskola eller universitet, då får ni högskolepoäng och en lärarexamen efter några år.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Inom lärarutbildningen är behaviorism bannlyst, vilket ämne det än må gälla, vilken uppgift det än handlar om. Den vilar på den obehagliga premissen att läraren ska lära ut något, och att eleven ska lära in det. Men det är omöjligt att lära ut någonting alls, enligt modern pedagogik, i alla fall för en lärare. Elever kan lära av varandra, men bara om de sitter och reflekterar. Läraren ska inte rätta eleven, då kan eleven bli ledsen. Elever kan däremot rätta varandra (visserligen finns ingen säker kunskap, men just elever kan ändå lära något av varandra).

Lärarutbildningen följer här en tydlig politisk modell, där allas åsikt minsann är lika mycket värd. Man tänker här på Tage Danielssons underbara grallimmatik: ”Du påstår att Köpenhamn ligger i Danmark, men jag hävdar att det är i Norge. Sanningen ligger väl som alltid någonstans mitt emellan.”

Detta kunde vara mantrat för de moderna pedagogerna. Det är också en naturlig följd av deras kunskapssyn: eftersom kunskapen är relativ, så måste den konstitueras utifrån individens uppfattning eller upplevelse.

En slags faktabaserad solipsism.

Härav följer också att lärarens auktoritet är obefintlig. Ingen vet egentligen bättre än någon annan, och särskilt inte läraren. Han bör helst överlåta kursplanering och val av kurslitteratur till studenterna, som i alla fall har någon slags förankring i det verkliga livet. Beteckningen lärare speglar för övrigt det uråldriga synsättet enligt vilken en person kan lära ut saker till sina elever. Som framgått ovan är detta en teoretisk omöjlighet (i praktiken händer det dock dagligen). En lämpligare beteckning torde vara coach eller  samtalsledare  (fast ledare är nog ett olyckligt val – ingen ska väl få vara ledare över någon annan?).

Men hur utformar man då en lärarutbildning om man anser att man inte kan lära sig något? Jo, man kan lära sig att lära ut, och alltså lära sig att lära ut så att studenterna lär sig att lära. Då blir det ett lärande eller en ”lärprocess” (inlärning finns inte längre). Man ska alltså lära ut att man inte kan lära ut, så att studenterna själva kan lära sig att lära in. Med andra ord: man drar ned på ämneskunskapen och bygger på med, ja just det: pedagogik.

En blivande lärare i grundskolan läser idag ett tre terminer långt allmänt pedagogiskt block, vilket inte är något annat än ett politiskt och pedagogiskt korrekt block av kurser staplade på varandra. Själva ämnet är inte så viktigt, där räcker det med en och en halv termin. De specifika metoderna inom ett visst ämne, ämnesdidaktiken, är också satt på undantag. Det viktiga är ju, att kunna lära ut (fast det egentligen inte går att lära ut något). Kunskaper i ämnet, det kommer i efterhand, menar man. Det är dock ännu inte klarlagt hur kunskaper sedan bara kommer till läraren, som inte fått solida grunder i sitt ämne under lärarutbildningen. Något att reflektera över, månne?

Finns det då verkligen ingen säker kunskap, kanske den modfällde läsaren frågar sig?

Ja, det skulle möjligen vara de moderna pedagogernas teorier. Dessa framstår som absoluta lagar vilka slaviskt måste följas i undervisningen. Man kan också vara tämligen säker på att alla tidigare pedagogiska modeller är förkastliga, har jag insett under de högskolepedagogiska kurser jag gått på. Mindre viktigt verkar vara att kunskapsnivån sjunkit markant de senaste årtiondena, i och med utarmad lärarutbildning och användningen av dessa pedagogiska modeller, där eleven ska söka kunskap utan att veta hur, var, varför eller i vilket syfte.

Det viktiga är att vi lärare lyssnar lyhört på farbror pedagogens politiskt korrekta förmaningar och hörsammar barnens – förlåt, studenternas – alla behov och önskningar. För är det något modern pedagogik gör, är det att förminska studenten till att vara endast en subjektiv röst, inkapabel att förhålla sig till den samlade kunskapsmassan, oförmögen att ta till sig vedertagna fakta, utelämnad till sig själv och till sina studentkamrater. Läraren och kunskapen spelar en allt mindre roll. Lärarlösa lektioner och kunskapsfattig lärarutbildning har blivit legio. Men pedagogik och politik har åtminstone ingått en helig förening i demokratins – och dumhetens – namn. 

Hans Färnlöf, docent  

Ur arkivet

view_module reorder

Strindbergsk puttrande kittel

”Strindberg är död! Leve Strindberg!” frestas man utbrista – för nog är August Strindberg larger than life så här 100 år efter sin död. Själva jubileet tjuvstartade redan säsongen innan ...

Av: Lena S. Karlsson | Reportage om scenkonst | 25 maj, 2012

Bergsklättring- önskan att nå Gud eller extrem dödslängtan?

Vad får en människa att hålla sig nära döden så intimt det någonsin är möjligt i envis strävan att få känna dödens doft? Vill hon lätta på förlåten och se ...

Av: Benny Holmberg | Essäer | 07 februari, 2011

Eros tårar

Ett essäbrev till en ideal mottagare om erotiken, genom kristendomen, hedendomen, traditionen. Älskade Du. Du frågar mig om sex. Jag tror mig veta varför du frågar. Frågan är enkel (eller konstig) men ändå ...

Av: Gilda Melodia | Agora - filosofiska essäer | 13 december, 2013

Bretagne och Bohuslän i sekelskiftesmåleriet

Få kustlandskap har utövat en så stark dragningskraft på konstnärer som Bretagne och Bohuslän. Flera utställningar både i Frankrike och Sverige har de senaste åren visat att konstnärer av olika ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om konst | 28 juni, 2014

EN TEXT OM KONST AV CARL KÖHLER (1919-2006)

Henry Köhler son till den berömda bildkonstnären Carl Köhler har skickat till oss en artikel som hans far skrev för många år sedan. Vi hedrar minnet av Carl med denna ...

Av: Carl Köhler | Essäer om konst | 08 september, 2011

Marilyn Horne som  Adalgisa i Bellinis Norma.   Courtesy of the Marilyn Horne museum and exhibition

Dubbelt grubbel

Om Vincenzo Bellinis Norma, druiderna, madame Blavatsky och mycket annat

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om musik | 15 november, 2017

Den spirituella jakten

Jag har, såsom många andra, länge hänförts och förundrats av den franske poeten och handelsmannen Arthur Rimbaud (1854-1891). Så mycket att jag bestämde mig, återigen såsom många andra, för att ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 02 september, 2012

Gilda Melodia

Gud och Futurismen

Berättar les cahiers du situationism som under maj 1968 vissa aktivister tog, för att provocera de dogmatiska maoisterna under ett studentmöte, en kort manifest upp.

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 01 december, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts