Onyktra tankar om skrivandets mörka sidor

Den som tar sin tillflykt till gift för att tänka kan snart inte tänka utan gift. (Charles Baudelaire) Morgondagen har sedan länge varit här, och den är betydligt mer ...

Av: Fredrik F. G. Granlund | 26 april, 2011
Essäer

The Matrimandir, en sfär i metall i mittev av Auroville. Foto: Wikipedia

Att leva med en vision eller, möjligen, att leva visionärt

Varje land har sin personlighet, sitt språk, sitt eget uttryck i tillvaron. Ungefär så sammanfattar jag innehållet i de artiklar jag läser i magasinet ”Collaboration” (vinter 2012) som jag nöp ...

Av: Annakarin Svedberg | 25 september, 2015
Resereportage

Jag, kvinnomyran?

Vissa saker vill jag svära åt. Jag vill markera. Jag vill påpeka. Och jag borde göra detta. Men jag förstummas. Finner inga ord. Inom mig rasar den ena fula ordföljden ...

Av: Sandra Jönsson | 08 mars, 2013
Gästkrönikör

Direktören som också är aktör och regissör

 Foto: Marika Hansson Direktören som också är aktör och regissör Han har arbetat med teatrar i både Finland och Sverige, vart han än går lyckas han både få publiken att strömma till ...

Av: Yvonne Granath | 04 december, 2007
Scenkonstens porträtt

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi



Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen.

Den Store Ledaren, som mördade miljontals människor redan i fredstid, hängav sig alltså på lediga stunder åt att njuta av några av den klassiska tonkonstens högsta yttringar.




Stalin blev så förtjust, att han efteråt gav order om att hela konserten skulle spelas in. Inte så småningom eller när omständigheterna medgav, utan direkt, på stället.

Vid ett tillfälle hörde han Mozarts pianokonsert i d-moll, med en av sina favoritpianister vid pianot. Konserten ägde rum i en av Kremls hörsalar.

Stalin blev så förtjust, att han efteråt gav order om att hela konserten skulle spelas in. Inte så småningom eller när omständigheterna medgav, utan direkt, på stället.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Sagt och gjort. Alla de medverkande visste, att om de vägrade, skulle de strax vara huvudet kortare. De blev alltså tvungna att stanna kvar i hörsalen hela natten och spela in konserten med hjälp av en i all hast uppstagad inspelningsutrustning – allt för att den Store Ledaren skulle kunna njuta av samma musik på nytt, via nypressade 78-varvsskivor, till sin frukost följande morgon.

Vi hör ibland påståendet, att musiken – och konsten i allmänhet – förmår förädla och rena vårt väsen. Påståendet är sant – men det är på samma gång falskt.

Konsten är verkligen bärare av en oerhörd kraft att höja och rena vår tanke, vår känsla, vår empati, vår humanitet, våra moraliska värden – kort sagt allt det som gör oss till människor i en sannare mening. Men steget mellan konsten och vårt andliga och moraliska inre sker inte automatiskt. Det måste tas av oss själva, medvetet och viljemässigt. Detta har konsten gemensamt med tron: Konsten kan öppna vårt hjärtas dörr – men dörren har bara ett handtag, och det sitter på insidan.

Episoden med Stalin berättades av Daniel Barenboim, den store dirigenten och musikambassadören, i en längre intervju i schweizisk television. Han berättade den som en del av sitt svar på frågan, huruvida konsten kan bidra till att främja freden i världen. Bakgrunden till frågan var ett välkänt faktum: Maestro Barenboims enastående och modiga initiativ för ett flertal år sedan: att grunda ”The East West Divan Orchestra”, bestående av unga israeliska och palestinska musiker, med ingen annan agenda än att tillsammans spela och framföra klassisk musik.

Barenboim fick frågan, om orkestern kan ses som ett politiskt ställningstagande. Barenboim svarade:

- ”The East West Divan Orchestra” har bara ett enda politiskt ställningstagande: att det inte finns någon militär lösning på den israelisk-palestinska konflikten.

Naturligtvis har Maestro Barenboim fullkomligt rätt i detta. Och ställningstagandet skulle kunna utvidgas ytterligare:

Det finns ingen militär lösning på någon som helst konflikt i himlen eller på jorden. Och inget hat, inget förakt, ingen diskriminering, inget våld, ingen despotism, inget maktmissbruk kan någonsin leda till någonting gott, någonstans på jordklotet. Det är vad konsten – i toner, ord, färg och former, dans och drama – kan predika för oss, oavlåtligt.

Konsten har också förmågan att öppna vår blick, våra inre ögon, om vi låter den göra så.

Ty den vise Erasmus av Rotterdam har sagt något som inte kan upprepas ofta nog i vår mörka tid:

- I en blind värld är den enögde kung.

 

 

 

Thomas Notini

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

I återskenet av tre frågor: frågan om meningen, …

Inför denna text, fylld av stilla ambivalens, är tanken den, att försöka genomkorsa ett antal otrampade vägar: ”Sokrates […] skilde mellan det vetenskapliga tänkandet å den ena sidan och talekonsten ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 04 april, 2016

Tankens ambivalens II (Bland döda fränder)

”Men ensam och naken och utan hägring är den själ jag bär”   ”Ma ben sola e ben nuda senza miraggio porto la mia anima”  / Giuseppe Ungaretti   Min definition av varat är noll Sagt om Neruda av ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 september, 2013

Fokus sceniska rum Undervisning, sceniska rum och teknologisk irreproducibilitet

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Axel Andersson | Reportage om scenkonst | 16 december, 2012

Hundkäx.

Hundkäxet: om livets och konstens betydelsebärande bilder

Första bilden: ett dike invid bilvägen där det växer hundkäx (en av barndomens alla växter jag faktiskt lärde mig känna igen) och min mamma som går på vägen trettio meter ...

Av: Rasmus Lygner | Agora - filosofiska essäer | 27 februari, 2017

Magasin 3 – Fem verk. En berättelse

Fem konstverk som alla bestrider omedelbara och intuitiva tolkningar. Den nyöppnade utställningen ”Otherworldly” på Magasin 3 i Stockholm består av fem verk som plockats ur konsthallens egen samling och placerats ...

Av: Henrik Örnlind | Essäer om konst | 12 oktober, 2013

Musiken - Västerlandets ödesfråga

  Pentagram av Hebriana Alainentalo I sin senaste bok, Sirenernas sång, har filosofen Eugenio Trías tagit sig an den västerländska historien utifrån musikens perspektiv. Ansatsen är lika spännande som svindlande. Genom en ...

Av: Eugenio Trías | Agora - filosofiska essäer | 06 juni, 2010

Heiligendamm

På Nordeuropas riviera

Under 1800-talet blev havsbad på modet och längs den tyska östersjökusten byggdes mängder av badhotell. Många har under senare år rustats upp och moderniserats och blivit synnerligen attraktiva besöksmål för ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 13 februari, 2015

Gud finns bortom Gud. Inledande samtal om mystiken. Del 1

Johannes Flink (JF), Guido Zeccola (GZ), Carl-Michael Edenborg (CME), träffades för några veckor sedan för att tala om Gud men sedan pratade de om mystiken. Tidningen Kulturen lovar en fortsättning ...

Av: Johannes Flink, Carl-Michael Edenborg, Guido Zeccola | Kulturreportage | 19 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.