Krönika från Maspalomas 2

 Hade borgarna kunnat vinna valet 2006 om inte Persson-Nuder redan börjat talla på välfärden? Nej, inte om det funnits något vettigt reformförslag, något som kommit eftersatta grupper till godo. Tandvårdsreform ...

Av: Christer B Johansson | 24 september, 2012
Gästkrönikör

Fotnot till recension

När jag nyligen här på Tidningen Kulturen recenserade novellsamlingen med den intetsägande titeln Fem berättelser, så avslöjade jag att en av berättelserna, Per Olaisens ”Minusmördaren”, är något av det bästa jag ...

Av: Bertil Falk | 15 februari, 2014
Gästkrönikör

Hilda Doolittle

H. D. i analys hos Freud

Bo Gustavsson om Hilda Doolittles psykoanalytiska möte med Sigmund Freud.

Av: Bo Gustavsson | 04 juli, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Paul Verlaine var kung i baren

Paul Verlaine – ”och allt det övriga är litteratur”

Den symbolistiska skolan, med Baudelaire som förelöpare (Verlaines första kontakt med poesin och stora inspiration var Baudelaires "Ondskans blommor") och Rimbaud, Mallarmé och Verlaine som främsta företrädare, inledde en ny ...

Av: Göran af Gröning | 09 februari, 2015
Litteraturens porträtt

Ikeas försäljningsställe på Kungsgatan 1950-tal

”Det lågmält kultiverade, vekhet, poesi, sensuell charm…”



”Allting gammalt är så nytt/ för en stackars fattig glytt/ som kom i jåns till världen” skaldade Harriet Löwenhjelm i sin vackra dikt Vaggvisa. Det är en evig och djup sanning. Det verkar som om det skulle behövas ett drygt halvsekel för att det som ansetts gammalt ska bli inne på nytt. På sextiotalet återupptäckte man förra sekelskiftets art nouveau, den stilriktning som i Tyskland och här hemma oftare kallades Jugend, med slingrande växtornament på porslinet, överfångsglas från glasbruken och böjträstolar från Thonet.


 

Olle Eksell och hustrun Ruthel studerade i Kalifornien 1946-47 (samtidigt som Josef Frank var i New York) och skaffade sig livslånga vänner, en av dem den legendariske reklamtecknaren Paul Rand.
Mazettihuset I malmö där Eksell arbetade. Foto CC BY 3.0

Mazettihuset I malmö där Eksell arbetade. Foto CC BY 3.0

Annons:

Nu ligger femtiotalet så långt tillbaka att det gamla är som nytt. Originalmöbler av Hans J. Wegner, Arne Jacobsen, Bruno Mathsson och alla de andra från den tiden går för skyhöga priser på auktioner både här hemma och utomlands, särskilt i USA, och kinesiska efterapningar flödar över, ibland gjorda på licens, inte sällan i piratkopior. Nisse Strinnings Stringbokhyllor är återigen i produktion, Trip Trap-fabriken på Jylland har aldrig upphört att tillverka sin klassiska safaristol. Inte heller har Yngve Ekströms Lamino-stol tagit en paus från fabriken, och Svenskt Tenn har sett till att Josef Franks textilmönster hållits på lager.

Även om dagens designers är för unga för att ha upplevt H55 på plats vet de vad som visades 1955 i Hälsingborg (som det stavades den gången), på den legendariska utställningen. Formgivarna på IKEA har alltid varit uppmärksamma på både gamla och nya trender, och också ofta sett till att själva skapa dem, med klok blick bakåt på det som stått sig. Inte all formgivning på femtiotalet var rolig, men en hel del som var det är värt att väcka till nytt liv. Det görs just nu på IKEA, bland mycket annat genom textiltryck på kuddvar med Olle Eksells färggranna och flugiga figurer från det årtiondet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är därför rätt och billigt att just IKEA nu gett ut en bok om denne illustratör, designer, författare och konstnär: "Olle Eksell – javisst", skriven av David Castenfors och formgiven på elegantaste vis av Henrik Nygren. Det är en tilltalande bok, förstås slösande rikt illustrerad. Den som har åren inne minns ögonen på Mazettis paket med ögonchoklad. Fabriken som fanns i Malmö – det doftade gott kring den fram till nedläggningen 1992 (Fazer hade köpt upp den redan 1975) – hade som devis "Mazetti har ögon för kvalitet", och från askarna med kakao stirrade fram till 1957 ett illusoriskt par ögon.

Det ändrade den formsäkre reklamtecknaren Olle Eksell (1918-2007) på. Han stiliserade ögonen och skrev in dem i en fyrkant. Det blev ett genialt varumärke som användes överallt i varusortimentet, på brevpapper, i reklamen, på lyxpraliner... Kampanjen gjorde honom världskänd. Men han åstadkom så mycket annat också: eleganta bokomslag som man genast ser att just han åstadkommit, det kanske mest kända för George Orwells "1984", affischer, förtexter till filmer, plakat, logotyper, ex libris. Han blev mycket god vän med Stig Harjegård som var VD på Mazetti, liksom med entreprenören Arne Johansson som skapade ARJO-industrin i Eslöv, och med fotografen K W Gullers, alla lika dynamiska.

Olle Eksell och hustrun Ruthel studerade i Kalifornien 1946-47 (samtidigt som Josef Frank var i New York) och skaffade sig livslånga vänner, en av dem den legendariske reklamtecknaren Paul Rand.

De förde med sig friska fläktar när de kom hem. Bland annat såg de till att Nationalmuseum visade "8 amerikanska reklamgrafiker" den hösten, en utställning som blev mycket uppmärksammad. Han skrev en rad artiklar i Aftonbladet (de togs med i senare böcker) där Kurt Bergengren var en nära vän, och han väckte tanken på en skridskobana i Kungsträdgården. Han ritade tre vackra typsnitt och gjorde lekfulla skulpturer. Under hans sena år intensifierades intresset för vad han åstadkommit, särskilt i Japan.

Han var full av idéer, en glad och ständigt verksam arbetsnarkoman. Att döma av brev, enkätsvar och annat var han både klok och genomsympatisk. Han och hustrun kopplade av varje år med flera månader långa resor ner på kontinenten, hans teckningar i sepia från Rivieran och italienska städer är skickliga. Någon gång fick han uppdrag som tvärt avbröts när han redan lagt ner mycket arbete på dem, och ett par barnböcker fann aldrig en förläggare fast de borde ha getts ut. "Olle läste aldrig böcker, han hade varken tålamod eller tid till det. I vuxen ålder läste han blott ut en bok, August Strindbergs "Röda rummet" påstås det. Så var det kanske, men det hindrade inte att han själv blev en driven författare, på sitt område.

Rubriken här ovan finns med i något han skrev i Aftonbladet 1960: "Vi svenskar har ett överbetonat intresse för teknik som lett till att vi blivit ovanligt duktiga på att organisera saker och ting. Vi ´lever´ kanske därför mera inrutat än någon annan nation. Vi trivs med ordning och allt vi gör skall vara lönsamt ekonomiskt. Därför sätter vi motsatsen, fantasi och det personligt artistiska, på undantag. Och våra sinnen far ganska illa av denna brist på intresse för det lågmält kultiverade, vekhet, poesi, sensuell charm och mjukt varma känsloyttringar."

I Vecko-Journalen 1962 fanns hans självporträtt i form av en avslöjande lista med frågor och svar: "Vilket är det dominerande draget i er karaktär? Fantasifull lek och perfektionism. Vad är er dröm om lyckan? Att utveckla idéer. Vilken militär bedrift sätter ni högst? Världens dummaste fråga. Vilken talang skulle ni vilja ha? Min." Och han gillade Almqvist och Mozart och Klee och hade helst velat tillbringa sitt liv vid Medelhavet, men: "Vad skulle vara den största olyckan för er? Att inte kunna få lämna Sverige och att inte kunna få komma tillbaka." Så köp kudden med hans tyg, vila huvudet på den, och läs den här boken! (Den är värd alla pengarna, men med ett IKEA family-kort får man den för halva priset).

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Det isländska ljudlandskapet

Det isländska ljudlandskapet Island, en ö omringad av is och vatten, en ö som närapå intakt har bevarat språket som talades i Skandinavien för mer än 1 000 år sedan, exporterar ...

Av: Jim Knutsson | Essäer om musik | 27 mars, 2010

Viktigheten av mennesker

I Philosophy in The Flesh1 konseptualiserer George Lakoff & Mark Johnson studiet av selvet,2 eller selvforståelsen vår, som strukturen i våre indre liv og at spørsmål om den oppstår på ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 juli, 2013

Stammen mörk i sin egen skymning

Detta är ingen ovanlig berättelse, den handlar om ett visst förfall, men inte om demens, inte heller om vanvård; om en viss omsorg och om omständigheter, som inte går att ...

Av: Bo Bjelvehammar | Gästkrönikör | 31 augusti, 2014

Om Rimbauds förehavanden 1891-1900

Att försöka skriva något om Arthur Rimbauds sista, minst sagt dunkla levnadsår är som att ge sig in i en tät, exotisk djungel utan vare sig karta eller kompass. Man ...

Av: Jonas Wessel | Litteraturens porträtt | 31 januari, 2013

Det stora okända

Ingen samtida svensk diktare har blivit så flitigt kommenterad som Tomas Tranströmer. Det har uppstått en kritisk industri kring hans författarskap som studerats utifrån alla möjliga och omöjliga perspektiv. Ändå ...

Av: Bo Gustavsson | Litteraturens porträtt | 09 september, 2010

Härskarmakt och Religion: Bandet mellan makten i himlen och på jorden

 ”Ni förstår ingenting. Ni fattar inte att det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under (Joh. 11:49-50).” Översteprästen Kajafas  Bakgrund Religion och makt har ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 23 januari, 2012

Hans-Evert René. Gunnar Ekelöf

Gunnar Ekelöf     Jag har läst Mästaren.   Han ser den slutna stenen. Han ser den sköra tråden. Komprimerad vilar höstens sand i distans av okuvlig klarhet.   Som i en alltför sluten krets drar han uppmärksamheten till sig.   I en ...

Av: Hans-Evert René | Utopiska geografier | 19 maj, 2014

Unga. Begåvade. Älskade. Döda

Både media och den skivköpande allmänheten tycks ha en speciell plats i sina hjärtan för de stjärnor på musikens himmel som släcks alldeles för tidigt. De är för evigt unga ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 22 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.