Partiale decomposizione del filosofo. Bild: Gioia Futura

Filosofi og ideologi

Noen yrker framstilles for oss som særdeles farlige, og som forlanger særskilte egenskaper av den enkelte rolleinnehaver. Eksempler på dette er arbeid som brannslukker, politi, soldat eller flyger. ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 mars, 2015
Agora - filosofiska essäer

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | 13 maj, 2017
Gästkrönikör

Sidenvägen

Bukharajudar i Sidenvägens knutpunkt

Den vida legendariska handelsvägen på land, Sidenvägen, sträckte sig från Nanking till Konstantinopel med otaliga förgreningar, så vem vet hur lång den sammanlagda sträckan var, men ett par år tog ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 16 oktober, 2015
Resereportage

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 1 av 4)

Som flanör och vandrare ser jag världen ur ett krasst drömsperspektiv. Jag noterar omgivningarna, men lever i dikten. Jag njuter dofterna, men katalogiserar dem systematiskt för att frysa tiden i ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2017
Stefan Whilde

Kändiskultur och bilkrascher



jgballard.jpg
Illustration: Hannes Iversen

Kändiskultur och bilkrascher

– J G Ballards
Skändlighets-
utställningen
och Krasch

Den brittiske författaren J G Ballards ansenliga inflytande på såväl populärkultur som kulturteori till trots har han knappast fått den uppmärksamhet han förtjänar. Först i år hölls den första akademiska konferensen om hans texter och i Sverige har det varit ännu sämre ställt. Här är det främst delar av hans mer renodlade, om än förvisso högst intressanta, science fiction-produktion som har prioriterats, medan de mer gränsöverskridande verken till stor del har lämnats därhän. I höst blir det äntligen ändring på detta när Skändlighetsutställningen (1970) och Krasch (1973) ges ut av Vertigo respektive Modernista.

Krasch, om en grupp människor som blir indragna i en ny sexualitet där bilkrascher och tillhörande kroppsliga modifikationer står i centrum, torde vara mest välkänd av de två, inte minst som David Cronenbergs briljanta filmatisering skapade stor kontrovers i de puritanska lägren i Storbritannien. Så är det också en av Ballards mest konsekvent transgressiva böcker, där den mänskliga sexualitetens avgrunder utforskas med klinisk exakthet. Här dras även Ballards så karakteristiskt kontrollerade prosa till sin spets, och de ingående, repetitiva beskrivningarna av kollisionen mellan kön och förvriden metall blir svindlande, hypnotiska och kusligt oaffekterade.

Men kanske är det ändå Skändlighetsutställningen som måste betraktas som Ballards mest vågade bok. Inte bara innehåller den redan, i kapitlet "Krasch!", det idémässiga och tematiska fröet till den senare boken, den är också genomgående lika djupt transgressiv. Kombinerat med den fragmentariska formen tecknar detta en djupt oroande bild av det senmoderna västerländska psykets irrfärder genom en verklighet som är uppluckrad, osäkrad.

Genom sin, med undantag för de självbiografiska avstickarna, närmast monomaniska produktion har Ballard konsekvent undersökt människans livsvillkor i den ändlösa bekvämlighetszon som det moderna samhället har förvandlats till. Som en kombination av antropolog och profet har han i roman efter roman lagt själva moderniteten på obduktionsbordet, och med kirurgisk precision lokaliserat den nutida människans frustrerade brist på myter och ritualer och badande i mediernas bilder och budskap som vår tids stora sjukdomsorsaker. Våld och ett frivilligt uppsökande av den mörkaste psykopatologi blir oundvikliga symptom på känslorna av tomhet hans karaktärer erfar. Men om världen han målar upp kan te sig som en dystopisk spegellabyrint av simulakra är det värt att påpeka att Ballard till skillnad från vissa av de kulturteoretiker hans verk närmast tycks ha föregått sällan blir rent pessimistisk. Det gränsöverskridande utforskandet är alltid lika hoppfullt som hotfullt, och Ballard förblir perverst förtjust i de abnorma beteenden han målar upp.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Skändlighetsutställningen är den allra mest mediemättade av Ballards många böcker. Så började den också sitt liv som ett slags medialt konstexperiment, där Ballard tog ut konceptuella annonser i tidningar och publicerade delar av texten i olika tidskrifter. Dessa delar betraktade han som "koncentrerade romaner", texter där den konventionella romanens beskrivning av händelseförlopp och triviala detaljer har skurits bort till förmån för ett mer förtätat gestaltande av psykologiska och sociala tillstånd. Det här kan förstås föra tankarna till surrealismens prosaideal, bortom naturalism och konventionell psykologisering. Så har surrealismen också varit en viktig inspirationskälla genom stora delar av Ballards karriär, och Salvador Dalís och Max Ernsts andar finns ständigt med i bakgrunden i Skändlighetsutställningen. Det är inte svårt att dra paralleller mellan Ernsts mest ödsliga men ändå alltid hotfullt levande miljöer och de neurala kortslutningar som pågår i Ballards prosa. Ställandet av vitt skilda element mot varandra skapar en surrealistisk collageeffekt, ett sugande kraftfält som drar in läsaren med samma lätthet som Ernsts målningar. Men en lika viktig impuls kommer här från popkonsten, vars samtida fetischisering och kritik av konsumtionssamhället hjälpte Ballard att seismografiskt hitta ett sätt att gestalta samtidens farhågor och besattheter.

Därför är Skändlighetsutställningen som ett enda fragmenterat, brusigt möte mellan kändiskultur och världsomvälvande politiska händelser. Filmstjärnor, Vietnamkriget, den mest kliniskt betraktande pornografi, mordet på JFK - allt smälter och smälter ihop i den infernaliska mentala härdsmälta som är Skändlighetsutställningen. I centrum finns läkaren Travis som är på väg mot en psykos, men hans symptom målas snarast upp som om de delas av det omgivande samhället. Det är själva det sociala nervsystemet med alla dess orospunkter som visas ha externaliserats i arkitektur och teknologi, i mediebilder och kändisbesatthet. De katastrofer som ägde rum från andra världskriget och framåt är ständigt närvarande, oroande påminnelser om mänsklig förmåga till destruktivitet som har blivit internaliserade delar av det mänskliga psyket. Men de krälar inte bara fram i hjärnans vindlingar utan letar sig ut i den omgivande verkligheten, där de existerar som gigantiska reklamskyltar, mörkt hängande över det moderna samhällets mentala topografi med lika mycket närvaro som Marilyn Monroes förföriska leende och Mae Wests tunga bröst. I centrum står ständigt sexualiteten, parad med arkitektur, krocktester och marknadsundersökningar, liksom kanaliserad till den omgivande verkligheten - byggnader erotiseras, hela världen blir en fetisch som Travis förgäves längtar efter att penetrera på ständigt, och omöjligt, nya sätt. Att Hans Bellmers ökända, polymorfa dockor är ännu en surrealistisk företeelse som det refereras till är talande; Skändlighetsutställningen är sexualiteten som en ask byggklossar som inte passar ihop.

Med några få undantag känns företeelserna som målas upp fortfarande välbekanta. Det 60-talets medielandskap som tornar upp sig, med allt från superstjärnor till tidens katastrofer, ligger märkligt nära till hands i det kollektiva medvetandet, har gjort avtryck som inte bleknat bort. Dessutom skär många aspekter rakt in i samtiden på ett direkt sätt: det mikroskopiska inzoomandet av kändisarnas anatomier, exkaverandet av deras själva väsen som åskådliggörs i bonuskapitlet om Mae Wests bröstförstoring ekar med en högst samtida resonans.

I dessa två texter rotar Ballard runt i ett sår som han vägrar sluta, utan istället utforskar med både kylig observationsförmåga och illa dold njutning. Böckerna är tidiga attacker på modernitetens strävan efter ett totalt kontrollerat samhälle där Ballard frossar i de skrämmande möjligheterna i ett nedstigande i människans - både som individ och sociologisk varelse - irrationella driftsvärldar. Att Ballard tycks ha ambivalenta känslor inför det han utforskar märks inte bara i denna den sårartade naturen hos texterna, utan även i hans genom åren skiftande inställning till dem - ska Krasch ses som en profetisk varningssignal eller som ett förvisso ambivalent hyllande av transgressioner och teknikmedierad hedonism? Ballards egna kommentarer om dem må skifta, men i själva texterna Krasch och Skändlighetsutställningen finns bara svart humor och ambivalens. Ingen tröst, inga utvägar och framför allt - inga enkla svar eller budskap.

Kristoffer Noheden

 

Ur arkivet

view_module reorder

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Drömmen om det gudomliga inom science fiction

Inget kan vara mer felaktigt än påståendet att science fiction-litteratur enbart handlar om maskiner och rymden. Redan från början när begreppet science fiction under den första hälften av 1900-talet myntades ...

Av: Alexander Sanchez | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2011

Bild Guido Zeccola

Din Kropp är mitt Land

En dikt av Guido Zeccola

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 19 november, 2016

Francis Scott Key Fitzgerald efter 70 år

Den 21 december 2010 är det sjuttio år sedan jazzålderns författare F. Scott Fitzgerald avled.  Därmed blir hans verk enligt gällande svensk lag fritt för publicering av vem det vara ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2010

Litterär liklogistik

Monsunregnet hade upphört och himmelens slussar var stängda. Morgonen var het och stilla. Vattnet hade sjunkit ner i markerna och en kväljande lukt steg ur landskapet. Avdunstningar från djurkadaver, hushållssopor ...

Av: Benny Holmberg | Essäer | 28 oktober, 2012

Första stenen är kastad i Estland

   Första stenen är kastad i Estland I Östeuropa har religiösa och nationalistiska rörelser gjort livet surt för den icke-heterosexuella befolkningen. Våld och uttalanden från stater om det icke-naturliga i homosexualitet är inget ...

Av: Kristofer Andersson | Reportage om politik & samhälle | 29 september, 2006

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Agape og Eros

Liv, fortelling og melodrama Å ha et liv å leve er å leve i fortelling. Fortellinger har forteller, som er den som har en historie å fortelle. Historier har hendelsesforløp, og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.