Sicilien, platsen där Medelhavets civilisationer möts

Det fantastiska med Italien är, inte minst, att lagren av historia ofta ligger i så öppen dager… Man kan vandra i bergsbyar där stenläggningen lagts av etruskerna, tusen år före ...

Av: Björn Gustavsson | 26 augusti, 2014
Resereportage

Brokiga intryck på Sacred Music festival

  När Ingebrigt Håker Flaten var liten brukade hans farmor Elise alltid sjunga psalmer hemma, och av detta minnesstoff har det nu blivit experimentell, minimalistisk jazz. Sedan Jan Johanssons monumentala verk ...

Av: Billie Lindahl | 16 november, 2009
Kulturreportage

Eino Grön, finländsk tangosångare

Den finska tangon är en del av folksjälen

En märklig symbios mellan den argentinska tangon och det kärva finska folklynnet. I Finland blev det en modellvariant präglad av krigsår och dansförbud. Satumaa kallas för Finlands andra nationalsång och är ...

Av: Rolf Karlman | 08 april, 2017
Kulturreportage

S:t Knuts Torg, Malmö. Värpinge, Lund. (Till Kristin L)

Jag önskar att jag kunde inleda den här dikten med en rad så fylld till brädden med ljus att den antänds redan från början och börjar brinna från pol till pol, ingenting skall ...

Av: Kristian Lundberg | 16 augusti, 2010
Utopiska geografier

Zoroastrismens högsta gudomlighet, Ahura Mazda

Lunds gnostiska kebabhak



I hjärtat av Lund står hon där. Domkyrkan. Denna romanska 1100-talsjuvel tillägnad martyren Laurentius, vars existens i ett kallt och nordiskt vikingaland ytterst beror på förekomsten av en omkringvandrande judisk profet och helbrägdagörare i Mellanöstern - Jesus av Nasaret. Sann Gud och sann människa, enligt den klassiska kristna trons huvudfåror.



Det mångreligiösa Lundagård


Cafè Ariman.

Cafè Ariman.

 

Namnet på religionen kommer från det mandeiska ordet manda, som liksom grekiskans gnosis betecknar kunskap. Man ser sin tro som en rad av uppenbarelser som givits från Gud – den ende Guden - via diverse profeter genom tiderna.
Zoroastrismens högsta gudomlighet, Ahura Mazda

Zoroastrismens högsta gudomlighet, Ahura Mazda

Denna harmoniska katedral må ligga i självaste Lundagård, men de flesta studenter som passerar genom området dag ut och dag in kan förmodligen räkna på sina fingrar antalet gånger de förärat byggnaden ett besök - med eller utan vördnad.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Desto mer välbesökt av studenterna är väl då cafét alldeles i närheten - Arimans. Detta märkliga ställe, som fått sitt namn efter en slags djävulsgestalt i den mångtusenåriga persiska elddyrkarreligionen Zoroastrismen. Mången är väl den student som i en mörk fas av Nietzschedyrkan entusiastiskt slukat hans verk Sålunda talade Zarathustra. Zarathustra, på grekiska kallad Zoroaster. Alltså den persiske religionsfilosof som i sitt sökande efter svar på livets stora frågor något millenium innan Jesu tid grundade just zoroastrismen, ‘den goda religionen’, och vann hela perserriket för tron på Ahura Mazda, den ende guden.

Man kan undra om det är ödet, men det är minst sagt lustigt hur konstellationen av byggnader runt Domkyrkoplan ser ut. Ni vet kebabhaket alldeles nära Arimans? Ja, precis; det där stället där fler än få studenter köpt sig en återställande kebab efter en helgkväll i Bacchus tecken. Det visar sig att de som jobbar där är - mandéer! Ytterligare en antik religion med rötterna i historiens smältdegel, Mellanöstern. Denna hemlighetsfulla och lite besynnerliga religion har en gnostisk och dualistisk karaktär. Ljuset som strider mot mörkret. Omvändelse! Dop! Enligt deras tro går deras religion tillbaka till Johannes Döparens verksamhet.

I det antika Rom och Persien florerade olika gnostiska rörelser en gång i tiden – både kristna och judiska sådana, såväl som självständiga rörelser. Till exempel den för en del historiskt bevandrade kristna bekanta rörelsen manikeismen – en synkretistisk rörelse som anpassade sin tro och sin spiritualitet beroende på kontext; de anpassade sin religion till såväl kristen tro som buddistisk tro längre österut. Människan var en andlig själ fångad i en materiell kropp, och skulle befrias genom att följa de strikta levnadsregler som uppenbarats genom profeter som Jesus, Buddha, och den störste av dem alla – Mani. Augustinus var ett tag en anhängare av manikeismen innan han omvände sig till Kristus, efter sin berömda upplevelse i en trädgård då han hörde en oidentifierbar röst säga åt honom att läsa Pauli brev.

Ozymandias staty

 

Men liksom de forna arkitektoniska storverken som på 1200-talet f.Kr. restes av Ozymandias (farao Ramses den Store) tids nog kom att förfalla – mästerligt fångat av poeten Percy Shelly i hans sonett om livets fåfänglighet, Ozymandias: ”And on the pedestal these words appear: / My name is Ozymandias, King of Kings, / Look on my Works ye Mighty, and despair! / Nothing beside remains. Round the decay /Of that colossal Wreck, boundless and bare / The lone and level sands stretch far away.” – så kom även flertalet av dessa gnostiska religioner och rörelser att tyna bort, den ena efter den andra. Manikeismen överlevde så länge som till åtminstone 700-talet e.Kr, långt borta i Kina.

Men mandeismen finns ännu kvar - en av de sista gnostiska religionerna från antiken som fortfarande finns kvar, eller kanske till och med den allra sista. Ursprungligen talade de mandeiska, en arameisk dialekt besläktad med det språk Jesus talade. Numera lever det endast kvar som liturgiskt språk. Namnet på religionen kommer från det mandeiska ordet manda, som liksom grekiskans gnosis betecknar kunskap. Man ser sin tro som en rad av uppenbarelser som givits från Gud – den ende Guden - via diverse profeter genom tiderna. Hit räknar man en del gammaltestamentliga personer såsom Adam och Noa. Man förkastar dock både Abraham och Jesus som falska lärare – eventuellt kan man här se rester från en gammal konflikt med både judar och kristna i mandeismens begynnelse.

Det är oklart exakt hur mandeismens ursprung förhåller sig till judendom och kristendom, även om det förefaller finnas någon koppling. T.ex. kan nämnas det faktum att deras heliga dag är söndag, eller att de praktiserar dop.

Till stor del har deras läror förmedlats muntligt, men det viktigaste finns samlat i skriften Ginza Rabba, eller ”den stora skatten”, som de menar vara den ursprungliga uppenbarelsen som Gud gav till Adam. I den kan man läsa om både deras läror, såväl som hymner och levnadsregler. Man ser världen som endast indirekt skapad av den ende Guden, genom lägre stående andliga varelser. Skapelsen har, som i likhet med många andra gnostiska trossystem, uppstått som av en slump. Detta genom att dessa lägre stående andliga varelser gett upphov till ännu lägre varelser, till dess att dessa emanationer lett till uppkomsten av en korrumperad andlig varelse, som inte kännetecknas av ljus utan av mörker. Man kallar honom för Phtahil – mörkrets härskare, och alltså ansvarig för skapelsen. I mångt och mycket motsvarar han de kristna gnostikernas demiurg. Gud själv har inget namn.

Människans själ är en andlig ljusvarelse som kommer från Gud, och endast befinner sig i kroppen som i fångenskap på grund av att mörkret gav upphov till skapelsen – målet är att återvända till Gud. Detta återvändande sker genom att följa de instruktioner – den kunskap, gnosis, eller manda – som uppenbarats genom profeterna, av vilka Johannes Döparen ses som den främste. Till sin hjälp på denna färd tillbaka till Gud och Guds värld av ljus, har människan andliga frälsarandar. Kanske kunde de liknas vid änglar. Men någon frälsargestalt i likhet med kristendomens Jesus finns inte.

Man använder sig i detta syfte även av ’mysterier’, eller sakrament, som ska rena själen så att den kan återfödas i den kommande andliga kropp vilken man ska leva när man väl nått ljusets värld igen. Mysterierna utförs av rörelsens egna präster. Det viktigaste av dessa mysterier är dopet, som till skillnad från de flesta kristna sammanhang inte är en engångshändelse – istället är dopet något man genomför regelbundet. Ska det jämföras med något i ett kristet sammanhang förefaller nattvarden vara den lämpligaste motsvarigheten. Förutom dessa ritualer ska man även leva ett rent liv, vilket bl.a. innebär att avstå från onda gärningar – såsom att ta någons liv, vilket endast Gud har rätt till – och att följa mycket strikta matregler. Gudstjänsterna och livet kretsar helt kring denna själens rening.

Det är alltså representanter för denna – ur ett svenskt perspektiv – något exotiska religion som numera har ett hem i Lund. Och som alltså driver Kebabhuset, som tidigare ägdes av en jude. ‘Vi kommer ursprungligen från Irak’, berättar en av männen när jag frågar om ryktet om deras mandéiska identitet stämmer. ‘Men där var vi en mycket liten minoritet. Till slut behövde vi fly. De ville bara döda oss där. De slaktar oss...’

I Irak fanns ursprungligen runt 70 000 mandéer. Sen Irakkrigets början har de skingrats som agnar för vinden, med flyktingar spridda över hela världen. Ännu svårare har det blivit idag, när det islamistiska ISIS med sitt vålds välde sprider skräck i Syrien, Irak, Libyen… Länge har vi nu i väst fått höra hur IS förföljer shiamuslimer, yazidier, kristna av alla de slag – men även mandéerna. I Irak finns nu bara en spillra kvar på kanske 3 000 mandéer; en av de största ansamlingarna lär finnas i Sverige, med 8 500 mandéer. Bara i Lund finns runt 2 000 mandéer, gissar mannen medan han gör i ordning en kebabrulle. De brukar förrätta sina religiösa vattenceremonier i Höje å, som flyter förbi i utkanten av Lund vid det gamla mentalsjukhuset St. Lars. ‘Som Johannes Döparen’, tänker jag.

Att anpassa sig till ett nytt liv i en främmande kultur, i en helt annan del av världen, det kan inte vara lätt. Uppsalapoeten och muslimen Mohamed Omar berättar för mig att det även fanns ett mandéiskt kebabhak på hans gata i Uppsala. ‘Det kändes bra att äta där’, säger han. Kanske är det en bransch de tytt sig till i Sverige? Jag undrar vad de sysslade med hemma i Irak. ‘Vi var guldsmeder...’, svarar mannen med ett bistert försök till ett leende. ’Guldet har vi inte kvar. De tog det.’

Jag går därifrån med många tankar i huvudet. Fascination inför hur världspolitiken förvandlar det tidigare enhetssamhället i Sverige till en mosaik av olika kulturer och trossystem – inte helt olikt det antika Rom. Men också sorg – sorg över den blodspillan, det mörker som tvingar dessa människor och denna religion att lämna de områden de bebott i årtusenden.

En kristen katedral, ett zoroastriskt namngett café, och ett mandéiskt kebabhak. Tre uråldriga religioner från Mellanöstern, som alla satt sina spår på centrala Lund, långt uppe i norra Europa. Här är det fridfullt. Samtidigt förtärs deras vagga av världsbrand.
 

Thomas Hermansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Fortunato Depero, I bevitori e la locomotiva

Ljuset i skuggorna av Melker Garay

Vi människor har hemligheter. Så har det alltid varit. Hemligheter som vi vill bevara endast för oss själva. Ja, annars vore de inte hemliga. Och frågan är om vi inte ...

Av: Melker Garay | Utopiska geografier | 31 augusti, 2017

Oliver Vincent Henry Parland

Oliver Vincent Henry Parland. Tre dikter

Tre dikter Oliver Parland skrev och läste vid Södermalm poesifestival, 2015.

Av: Oliver Vincent Henry Parland | Utopiska geografier | 12 oktober, 2015

Bildningsresans auktoritet: mellan totalitarism och hyperliberalism

Auktoritet är ett begrepp som tillsammans med tradition och religion har tappat sin positiva klang, och ja, auktoritet. Behövs det idag? Är det möjligt att ge det ett positivt ...

Av: Jonna Bornemark | Essäer om konst | 31 mars, 2008

Prestigen ligger i betraktarens öga

Prestigen ligger i betraktarens öga illustration: Annika Eriksson Skönheten ligger i betraktarens öga, brukar det heta. Kanske även prestige, historia och motiv. Nu kommer en avhandling om kvinnokonstmuseet Museum Anna Nordlander ...

Av: Jenny Petersson | Kulturreportage | 20 november, 2007

Intervju med Bo Ibn Al-Waqt Gustavsson

Bo Gustavsson har utkommit en ny diktsamling, Carmina Esoterica. Ibn Al-Waqt, ögonblickets son, det är vad sufierna kallar sig.   Din nya diktsamling har gett titeln Carmina Esoterica, dvs. "esoteriska sånger". Det ...

Av: Mohamed Omar | Litteraturens porträtt | 16 februari, 2009

Huset med de många rummen En ekumenisk exposé

1. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 13 juli, 2014

Bo Bjelvehammar. Tre dikter

bestämda ögonblick i skogen på fältet vid bäcken   ställen där det ljusnar livet blir klarare blicken lyfts mot höken   förvirrad förlorad spindelväv kring huvudet   en ny början är alltid en ny händelse  

Av: Bo Bjelvehammar | Utopiska geografier | 25 augusti, 2014

Strindbergs äktenskap och Titanic – om dålig hållbarhet och haverier

August Strindberg blev mycket skakad när han hörde om Titanics undergång den 15 april 1912. Han hade då en månad kvar att leva. Livsverket var fullbordat, några få av de ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 15 april, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.