Albert Engström i Lönneberga socken, Kalmar län. Bild Public Domain Wikipedia

Ett stelt folk – om ett par Albert Engströms teckningar

I de lumpbodar och loppmarknader som jag råkar besöka dyker ibland de märkligaste ting upp, nu senast en bok i vackert grönt klotband, utgiven 1907 av E. Lundquists bokförlag i ...

Av: Ivo Holmqvist | 24 mars, 2016
Konstens porträtt

En het konstsommar i Hamburg

Det är en tidig morgon på Köpenhamns centralstation. På perrongen står jag och väntar tillsammans med en hel del unga tågluffare som är på väg hem eller på väg ut ...

Av: Mathias Jansson | 02 augusti, 2012
Essäer om konst

Europas vatten

Att Försvaret bitit sig fast vid Vättern som föreslaget utökat övningsområde för militärt flyg oroar. Dessutom förmår man inte sända representanter till Ödeshög eller Jönköping för samråd om det som ...

Av: Per-Inge Planefors | 15 november, 2011
Gästkrönikör

Gabriella Olsson

GULDGRYTAN KÖTTFÄRS AV 500gr PÅ LIDL.

Gör som följer:

Av: Gabriella Olsson | 29 januari, 2016
Gästkrönikör

Sado-masochism - historien bakom ordet



Sado-masochism - historien bakom ordet

Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ord som dagligen brukas i media och i vardagliga samtal.

 

sado.jpg 
Foto: Gremlin

 

Leopold von Sacher-Masoch (1836 - 1895) får oss att tänka på ett annat ord som används på samma sätt. Doktor i juridik, stor författare och förkämpe mot tidens antisemitiska strömningar hade också han förtjänat att bli ihågkommen för sin litterära gärning.

I Dictionnaire universel de Boiste förekommer termen sadism för första gången år 1834. Det är Charles Nodier som i den av honom korrigerade och utökade åttonde utgåvan skriver: "Skräckinjagande avvikelse vad gäller liderlighet, monstruös och antisocial systematik som gör uppror mot naturen."

Richard von Krafft-Ebing (1840 - 1902), som i princip ansåg att all sexuell praktik som inte hade fortplantningssyfte utgjorde perversioner, gav år 1891, i sjätte utgåvan av Psychopathia Sexualis, en medicinsk-lexikal definition av ordet "sadism" och en annan av "masochism".

Den gudomlige markisen, som själv använde ordet "taquin" och "taquinisme", uttryck baserade på ordet reta som i "reta lustarna" i sina verk, var sedan länge död och redan etablerad i rollen som "fall". För den alltjämt verksamma och uppburna Sacher-Masoch innebar Krafft-Ebings klassificering en social katastrof och han var förtvivlad över att hans namn använts för att beskriva en perversion.

I Sexualteori: Tre studier i sexualteoretiska frågor som utkom 1905 (på svenska 1965) kallade Freud behovet av att ge och ta emot smärta under sexualakten för "den vanligaste och viktigaste av alla perversioner". Freud ändrade sig flera gånger om orsakerna till parafilims ursprung hos den utövande eller fantiserande, men en sak är klar: han använde och knöt samman begreppen sadism och masochism för lång tid genom att använda ordet sado-masochism.

I sin Présentation de Sacher-Masoch - Le Froid et Le Cruel som kom ut 1967 försökte Gilles Deleuze att åter särskilja begreppen. Han skriver: " ... masochisten utarbetar kontrakt, medan sadisten avskyr och river sönder alla kontrakt. Sadisten har behov av institutioner, medan masochisten har behov av kontraktuella relationer." Deleuze menar alltså att i en relation mellan parter som har frivilliga sexuella förbindelser med inslag av fysisk eller mental smärta, ingår båda i den masochistiska världen och det är masochisten som sätter gränserna genom den dialog, det kontrakt som parterna kommit överens om.

"Les mot précédent les maux", som man brukar säga med en ordvits på franska, orden föregår det onda, både för masochisten och sadisten. Men när en libertin försöker vara "lärare" hos de Sade, menar Deleuze att till exempel Domancé Filosofin i sängkammaren avser att framstå som en oförvitlig person som övertygar och övertalar då han formar sitt nya offer Eugénie. Men hans resonemang i sig är en våldsakt, han är på våldets sida med all sin stränghet och sitt stora lugn. När en masochist träffar en sadist så förstår de bägge kontrahenterna, enligt Deleuze, alltså inte varandra och all kommunikation upphör.

De författare och biografer som från och med 1930-talet gav de Sade en sen upprättelse, Maurice Heine, Gilbert Lely, Georges Bataille, Maurice Blanchot och många andra, försökte införa ordet algolagni som term för smaken att motta eller ge smärta. Ända sedan antikens dagar har denna lust varit känd och passande nog kommer ordet algos från grekiskans smärta och lagneia av vällust.

Den stigmatiseringen som ordet inneburit ända sedan Krafft-Ebing "uppfann" det gäller även för dem som i Sverige idag har frivilliga sado-masochistiska relationer. Socialstyrelsen ansluter sig till WHO:s nomenklatur där frivillig sado-masochism betraktas som en psykisk sjukdom.

RFSU tog i våras ett kongressbeslut om att försöka ändra på Socialstyrelsens nomenklatur så att frivilliga förbindelser av sado-masochistisk karaktär inte längre skall betraktas som psykisk sjukdom i vårt land.

Agneta Tröjer

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Chagall. Le triomphe de la musique

Intensiv färgprakt i Paris

Under Allhelgonahelgen flödade solen över Paris och sensommarvärmen fick parisarna att ägna sig åt förlustelser i det fria av allehanda slag. Ett exempel på en sådan bestod i att kliva ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om konst | 17 november, 2015

Kaj Svensson. Dikter

  Kaj Svensson. Född 1953 I Helsingborg, bott och studerat i Lund. Första bok: "mellan snö & måne" (1974); senaste, den nionde: "Ännu på väg" (2012). Under 2013 utkommer "Regn över Kraków ...

Av: Kaj Svensson | Utopiska geografier | 22 april, 2013

Konstmuseet Heide i Melbourne. Foto: Ivo Holmqvist

Konst i Melbourne

Det händer mycket på konstfronten i Melbourne, till glädje för de fyra miljoner som bor där. Under några intensiva dagar hann Ivo Holmqvist med en mängd utställningar. Här är hans ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om konst | 06 september, 2015

Jenny Berggren Keljevic. foto:Privat

Alkohol som blir galenskap

Glassmaskinen hade choklad och vanilj smak att välja mellan, strutarna var små och krispiga, jag tog min första smaktugga och tittade ut över den trafikerade gatan. Det luktade Belgrad, det ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Utopiska geografier | 13 april, 2015

Porträtt av en fattigdoktor. Om Louis Ferdinand Céline

Det finns sjuka och skraltiga (liksom mycket gamla vilka glömt sin ålder) hos vilka ”livets brådskande göromål” syns efemära. Om karriärens och framgångens hjul tidigare snurrat fort, har de nu ...

Av: Gunnar Lundin | Övriga porträtt | 12 augusti, 2013

Djungelboken – konservativ klassiker eller nydanande mästerverk?

Djungelboken är en klassiker i dubbel bemärkelse – dels som litterärt verk, dels som film. Som litterärt verk är Djungelboken en del av Rudyard Kiplings hyllade produktion som gav honom ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 07 september, 2013

Litterär stand up

TEMA VÄSTERBOTTEN Årets upplaga av Littfest i Umeå samlar ett 30-tal författare – mer eller mindre kända. Vilka är de, hur  många festivaler och mässor brukar de besöka, varför gör de det ...

Av: Gregor Flakierski | Kulturreportage | 02 februari, 2008

Vareestetikk, globalisering og menneskeverd. Del I

 I begynnelsen var Ordet   Idag er Ordet i stor krise. Hva betyr det? Svaret mitt er slik. De store og mektige bokforlagene sender ut lass på lass med bøker til bokhandlerne, uten ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.