Hur mår din själ?

"Hur mår du?" säger jag och ler lite låtsascoolt. Men så - helt plötsligt, exakt när jag ska få mitt svar, står allt still: det är som om tiden stannar ...

Av: Sara Shams | 05 mars, 2009
Gästkrönikör

C'est la vie!

Vår granne, vi kan kalla henne Ewa, huvudsakligen för att hon hette så, levde fram till sin 12-årsålder hos en familj som slog och skändade henne från morgon till kväll ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2013
Gästkrönikör

Slå i glasen och låt oss lustiga vara

Jag har haft mina uppgörelser med julen. Jag har barrikaderat mig, dragit ur telefonjacket, hyrt en stuga i ödemarken, sjukskrivit mig efter att frivilligt smittat ner mig med vinterkräksjuka. Jag har ...

Av: Stefan Whilde | 06 december, 2011
Stefan Whilde

Gunnar Lundin

Prosadikter av Gunnar Lundin

Gunnar Lundin är tillbaka med en skönlitterär text

Av: Gunnar Lundin | 17 maj, 2017
Utopiska geografier

Sado-masochism - historien bakom ordet



Sado-masochism - historien bakom ordet

Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ord som dagligen brukas i media och i vardagliga samtal.

 

sado.jpg 
Foto: Gremlin

 

Leopold von Sacher-Masoch (1836 - 1895) får oss att tänka på ett annat ord som används på samma sätt. Doktor i juridik, stor författare och förkämpe mot tidens antisemitiska strömningar hade också han förtjänat att bli ihågkommen för sin litterära gärning.

I Dictionnaire universel de Boiste förekommer termen sadism för första gången år 1834. Det är Charles Nodier som i den av honom korrigerade och utökade åttonde utgåvan skriver: "Skräckinjagande avvikelse vad gäller liderlighet, monstruös och antisocial systematik som gör uppror mot naturen."

Richard von Krafft-Ebing (1840 - 1902), som i princip ansåg att all sexuell praktik som inte hade fortplantningssyfte utgjorde perversioner, gav år 1891, i sjätte utgåvan av Psychopathia Sexualis, en medicinsk-lexikal definition av ordet "sadism" och en annan av "masochism".

Den gudomlige markisen, som själv använde ordet "taquin" och "taquinisme", uttryck baserade på ordet reta som i "reta lustarna" i sina verk, var sedan länge död och redan etablerad i rollen som "fall". För den alltjämt verksamma och uppburna Sacher-Masoch innebar Krafft-Ebings klassificering en social katastrof och han var förtvivlad över att hans namn använts för att beskriva en perversion.

I Sexualteori: Tre studier i sexualteoretiska frågor som utkom 1905 (på svenska 1965) kallade Freud behovet av att ge och ta emot smärta under sexualakten för "den vanligaste och viktigaste av alla perversioner". Freud ändrade sig flera gånger om orsakerna till parafilims ursprung hos den utövande eller fantiserande, men en sak är klar: han använde och knöt samman begreppen sadism och masochism för lång tid genom att använda ordet sado-masochism.

I sin Présentation de Sacher-Masoch - Le Froid et Le Cruel som kom ut 1967 försökte Gilles Deleuze att åter särskilja begreppen. Han skriver: " ... masochisten utarbetar kontrakt, medan sadisten avskyr och river sönder alla kontrakt. Sadisten har behov av institutioner, medan masochisten har behov av kontraktuella relationer." Deleuze menar alltså att i en relation mellan parter som har frivilliga sexuella förbindelser med inslag av fysisk eller mental smärta, ingår båda i den masochistiska världen och det är masochisten som sätter gränserna genom den dialog, det kontrakt som parterna kommit överens om.

"Les mot précédent les maux", som man brukar säga med en ordvits på franska, orden föregår det onda, både för masochisten och sadisten. Men när en libertin försöker vara "lärare" hos de Sade, menar Deleuze att till exempel Domancé Filosofin i sängkammaren avser att framstå som en oförvitlig person som övertygar och övertalar då han formar sitt nya offer Eugénie. Men hans resonemang i sig är en våldsakt, han är på våldets sida med all sin stränghet och sitt stora lugn. När en masochist träffar en sadist så förstår de bägge kontrahenterna, enligt Deleuze, alltså inte varandra och all kommunikation upphör.

De författare och biografer som från och med 1930-talet gav de Sade en sen upprättelse, Maurice Heine, Gilbert Lely, Georges Bataille, Maurice Blanchot och många andra, försökte införa ordet algolagni som term för smaken att motta eller ge smärta. Ända sedan antikens dagar har denna lust varit känd och passande nog kommer ordet algos från grekiskans smärta och lagneia av vällust.

Den stigmatiseringen som ordet inneburit ända sedan Krafft-Ebing "uppfann" det gäller även för dem som i Sverige idag har frivilliga sado-masochistiska relationer. Socialstyrelsen ansluter sig till WHO:s nomenklatur där frivillig sado-masochism betraktas som en psykisk sjukdom.

RFSU tog i våras ett kongressbeslut om att försöka ändra på Socialstyrelsens nomenklatur så att frivilliga förbindelser av sado-masochistisk karaktär inte längre skall betraktas som psykisk sjukdom i vårt land.

Agneta Tröjer

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Vita Frun och andra gengångare

Varje europeisk adelsfamilj med anseende verkar ha sitt eget slottsspöke. Överallt på slotten bultas, knackas och hånskrattas det. De äldsta spökhistorierna härstammar från 1100-talet, men tron på gengångare hade sin ...

Av: Lilian O. Montmar | Allmänna reportage | 21 maj, 2009

Andrzej Wajda 1974

Några ord om Andrzej Wajdas konst med lång hållbarhet

Den 9 oktober 2016 dog Andrzej Wajda nittio år ung och han var aktivt skapande in i det sista. Förutom allt konstnärligt och politiskt och organisatoriskt och utbildningsmässigt annat, regisserade ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 13 oktober, 2016

Porrslinsblomman

Av min okända och förvackra porrslinsblomma. De toaornas fler tvenne antal på det. Vuxit innan i en lavoar vara, ser man brunt envist kvar det lavoariska havets tidvattensbevis. Dessa varit ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 21 oktober, 2010

Varför gnäller männen?

– Det är svårt att tala om män som offer, sade Jens Liljestrand. – Jamen vad beror det på, frågade Belinda Ohlsson. Och längre kom de inte, trots att de drog över ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Från penselhår till pixelporr – en essä om pornografi i konsten

Hur många unga pojkar slet inte ut sin joystick på 80-talet i dunkla pojkrum framför en flimrande TV-skärm? Det var inte bara plattformsspel och shoot-em-up spel som visades på skärmarna ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 december, 2012

Grattis Sverige

När medicine doktor Naděžda Kavalírová dog 93 år gammal i början av 2017, förlorade Förbundet av politiska fångar i Tjeckien (Konfederace politických vězňů České republiky) och Institutet för studier av totalitära regimer (Ústav pro studium ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 11 februari, 2017

Jubeldårar

Åter ser man hur bra förlag riktigt läser manuskript, de vet inte ens om de läser. Visst kan man ju ana att de inte orkar läsa manuskripten, med minsta motståndets ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 december, 2013

Omöjliga intervjuer. Bertil Falk intervjuar Aurora Ljungstedt

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Bertil Falk | Litteraturens porträtt | 11 mars, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.