Ett museum för stulen konst

Ett konstverk kan försvinna på många sätt, och stöld har inte varit ovanligt i historien. Det finns många sätt att ta tillbaka verken på, och med hjälp av digitala tekniker ...

Av: Mathias Jansson | 15 juli, 2015
Essäer om konst

Ragnar och Alice ligger på utdragssoffan

På rygg ligger de och Ragnar håller i Alice' vänsterhand med sin högra. Stryker med långfingret sakta över hennes ringfinger. Efter en lång stund reser han sig. Han ...

Av: Theres K Agdler | 24 Maj, 2010
Utopiska geografier

Mäktiga män föredrar lantlig mat!

Winston Churchill är bland annat känd som den premiärminister som ledde Storbritannien till seger i andra världskriget. Han är också känd som författare, som Nobelpristagare i litteratur, som konstnär, som ...

Av: Belinda Graham | 04 mars, 2014
Allmänna reportage

Tiden som återvändsgränd

Snart bryter ett helt nytt år ut mitt bland oss. Vi vet inte vad det kommer att leda till, förutom själva ledan, men det sägs att det ska kallas 2011 ...

Av: Stefan Whilde | 28 december, 2010
Essäer

Machiavellis republikanska ideal



Machiavellis
republikanska ideal

Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex århundraden sedan.

Varför Machiavelli? Det finns minst två viktiga skäl. Det ena är att kasta ljus över hans politiska filosofi, i synnerhet hans syn på republikanskt styre, vilket är föga allmänt känt. Det andra är att revidera det vittspridda ryktet om hans plädering för omoral, cynism och hänsynslöshet i realpolitiken. Det är en ödets ironi att den övertygade republikanen har fått sig tilldelat ett sådant rykte som drabbar honom än idag (se exempelvis DN, 22 mars 2007).

Machiavelli (1469-1527) var en äkta florentinare och levde under uppblomstringen av stadens renässans. Det är förmodligen ingen överdrift att påstå att Machiavelli var en av de mest säregna tänkarna under renässansen. Han ses av många forskare över flera generationer som pionjären för idén om den moderna staten. Hans statsteori handlar bland annat om politisk suveränitet, konstitutionella former, styrningssätt, politisk frihet och nationellt försvar.

Med tanke på all den komplexitet och de motsägelsefulla drag som utgör Machiavellis idéer är det inte förvånansvärt att de fortfarande förorsakar explosiva reaktioner, både positiva och negativa, hos Machiavelliforskarna, vilket framkallar starkt skiftande tolkningar. Jag vill understryka att Machiavellis texter är öppna för multipla närläsningar, samtidigt som ingen monolitisk interpretation av dem är önskvärd eller lämplig.

Machiavelli rör sig på olika abstraktionsnivåer. I Fursten – hans mest kända verk – ligger det analytiska fokuset på hur statens slutgiltiga makt är koncentrerad hos en envåldshärskare. Hans mest mogna verk – Discorsi (Diskurser) – utforskar den republikanska kollektiva auktoriteten eller den populära suveräniteten. Kärnan i statsmakten uppfattas således som den legitimerade politiska auktoritet som vilar hos den individuella fursten eller hos folkgemenskapen. Han föredrog naturligtvis folklig republikanism framför furstendöme.

För Machiavelli saknar varje typ av politisk auktoritet sin legitimitet om den inte bygger på rättssäkerhet i överensstämmelse med konstitutionen. Utan denna grundprincip förvandlas auktoritet till godtycklig maktutövning eller tyranni. Han menar vidare att varken statsmakten ska åtnjuta någon godtycklig makt eller lagbrytarna vägras rättvisa.

I Ciceros och Titus Livius fotspår utvecklade Machiavelli sitt republikanska ideal. Han tillmätte den republikanska dygden (virtù) av medborgerlig jämlikhet, som innebär att alla medborgare är jämlika under lag, stor vikt. Den interna stabiliteten av en föredömlig politisk styrning förutsätter att mäktiga grupper i samhället ej ska garanteras något privilegium i fråga om lag och rättvisa. Å andra sidan ligger medborgerliga dygder till grund för politiska och rättsliga ansvar. Med medborgerliga dygder avses att alla medborgare skall uppfostras till att bära ett så omfattande civilt och politiskt ansvar att deras privata intressen får mindre betydelse än de allmänna dito. Machiavelli lyfter på så sätt fram en rad avgörande kännetecken på den moderna demokratiska staten.

 

Vad innebär Machiavellis syn på den republikanska statsformen? Han föredrog den folkliga republiken framför den aristokratiska varianten. Han utövade hård kritik av det samtida venetianska republikanska styret, även om han hade varit medveten om republikens interna stabilitet över många århundraden. Den aristokratiska styrelseformen i Venedig utgjorde inte för Machiavelli någon ideal republik. Hans ståndpunkt präglades starkt av hans tolkning av den konfliktfyllda republikanska erfarenheten i Florens mellan 1494 och 1512, vilken dock karakteriserades som en republik styrd av aristokrater. Detta innebar att majoriteten av folket inte fick delta i den regimens styrning och maktutövning. I sina verk efter 1512, bortsett från Fursten som skrevs år 1513, förblev Machiavelli helt konsekvent med sin antiaristokratiska republikanska syn. Han framhöll att det aristokratiska styret alltid skulle leda till en oligarki. Denna övertygelse präglade samtidigt hans uppfattning om det folkliga republikanska styret.

Machiavellis teoretiska idé om den blandade statskonstitutionen (stato misto) bestående av statshuvud, senat och stort råd är ett uttryck för den folkliga republikens legislativa och verkställande organ. Det stora rådet skulle bestå av folkliga representanter. Machiavellis republikanska regering skulle vila på medborgerlig frihet (vivere in libero) och säkerhet (vivere in sicuro) genom aktivt medborgarskap, samtidigt som medborgarna skulle uppmuntras, om än inte uppfostras, att prioritera statens intresse framför sina egna, egoistiska intressen. Machiavelli, som en dialektisk tänkare, var övertygad om att även en folklig republik inte skulle kunna radera bort missämja och sociala motsättningar på grund av förekomsten av personliga konflikter, motstridiga intressen, skiftande maktrelationer, missbruk av makt och medborgerligt brist på ansvar hos olika social klasser. Denna negativa men praktiska insikt bygger på hans personliga erfarenheter av den florentinska verkligheten liksom hans förtrogenhet med antikens historia.

Machiavellis syn på den republikanska styrelseformen är inte bara en produkt av teoretisk reflektion utan dess relevans borde likaväl bedömas mot bakgrund av hans förståelse av samtida historia. Man kan sannolikt säga att styrkan i Machiavellis politiska tänkande ligger i det faktum att han mycket medvetet länkar historia till teori.

 

Vilken aktualitet har Machiavellis tankar i vår tid? Hans republikanska ideal om tredelad maktstruktur påverkade den amerikanska konstitutionens tillkomst. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex århundraden sedan. Regeringar i många demokratier idag tillämpar Machiavellis politiska filosofi på ett eller annat sätt.

Satya Datta

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Lakrits och benproteser. Tredje generation Skarabéerbok

Ett jamesjoycianskt ordflöde, strindbergskt egensinne och ett näst intill postnorénsk uttryck i den underliggande kärlekssagans navelexponerande privatexhibitionism och i övrigt något som i sina mest kroppsfilosofiska intimiteter kan liknas vid ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 16 juli, 2012

Viva Verdi!

Han anses ha samma avgörande betydelse för Italiens nationella identitet som de nationalromantiska författarna hade för de europeiska folkens befrielsekamp under 1800-talet. Giuseppe Verdi föddes för 200 år sedan den 10 ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 19 oktober, 2013

Hundens genius

"Jag fick order att inställa mig hos en kapten som sade att han inte ville ha en kvinnlig chaufför. Han tyckte inte om atmosfären, han ville inte ha en kvinnlig ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer | 08 juni, 2014

Abbas Kiarostami Foto CC BY-SA 3.0

Att begravas: bildspråk i Kiarostamis Smak av körsbär

Abbas Kiarostami är en av Irans mest hyllade filmskapare. Med Smak av körsbär blev han belönad med Guldpalmen i Cannes för snart tjugo år sedan. Många som skrivit om filmen ...

Av: Sonya Helgesson | Filmens porträtt | 04 mars, 2016

Lux aeterna

Dödens kalla hand berörde mig   Hans finger träffade mitt öga   Att inte längre se den tanken tröstar föga berör den dig?

Av: Oliver Parland | Utopiska geografier | 31 Maj, 2010

Pirkko Lindberg pratar lika intensivt som hon skriver

Pirkko Lindberg. Foto Henry StrengPirkko Lindberg är en fascinerande författare och en fascinerande person, och det var därför med stor förväntan jag häromveckan räknade ned dagarna till vår planerade träff ...

Av: Björn Gustavsson | Litteraturens porträtt | 04 oktober, 2008

Ljuden i en indisk palmlund

Ljuden i en indisk palmlund Folke Rabe reser i södra Indien och fascineras av de tre största religionernas ljudbilder.

Av: Folke Rabe | Allmänna reportage | 04 september, 2006

Det humanistiska fotografiet

I jämförelse med sina generationskamrater, fotograferna Henri Cartier-Bresson och Robert Doisneau, har Willy Ronis (1910-2009) länge intagit en märkligt undanskymd plats i franskt kulturliv. Med den stora retrospektiva utställningen på ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om konst | 22 september, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.