Ord som fötts ur tystnaden

Lämnar åter över en handfull av mina dikter, alla burna sina egna känslostormar. Dock, ligger alla avstånd nära i en växelverkan mellan subjekt/objekt, du som jag. Men låt mig först ...

Av: Göran af Gröning | 23 oktober, 2016
Utopiska geografier

Sven André Tre dikter

Ludwig I den tronlösa tronsalens rymd ekande av svanvingslag och stillad tid på firmamentets hav av rhenguld mot kobolt en anad, osagd fruktan, ängelns dova vittring i mitt stammande ...

Av: Sven André | 04 april, 2011
Utopiska geografier

Streiftog i litteraturens verden

Den franske resepsjonen av selvpåført død i den engelske overklasse i det attende århundre Ut fra sikten min er det å snakke og skrive om singulære menneske liv å sette fram ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 april, 2013
Agora - filosofiska essäer

Jean Cocteau på kur i Baden-Baden

I den kejserligt österrikiska kurorten Merano/Meran blandades pura seta från Bologna och Milano med bergsbönder i Lederhosen och bussfraktade turister från Mannheim med omnejd; blåögda blonda servitriser i dirndl var ...

Av: Bo I. Cavefors | 10 december, 2013
Övriga porträtt

Machiavellis republikanska ideal



Machiavellis
republikanska ideal

Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex århundraden sedan.

Varför Machiavelli? Det finns minst två viktiga skäl. Det ena är att kasta ljus över hans politiska filosofi, i synnerhet hans syn på republikanskt styre, vilket är föga allmänt känt. Det andra är att revidera det vittspridda ryktet om hans plädering för omoral, cynism och hänsynslöshet i realpolitiken. Det är en ödets ironi att den övertygade republikanen har fått sig tilldelat ett sådant rykte som drabbar honom än idag (se exempelvis DN, 22 mars 2007).

Machiavelli (1469-1527) var en äkta florentinare och levde under uppblomstringen av stadens renässans. Det är förmodligen ingen överdrift att påstå att Machiavelli var en av de mest säregna tänkarna under renässansen. Han ses av många forskare över flera generationer som pionjären för idén om den moderna staten. Hans statsteori handlar bland annat om politisk suveränitet, konstitutionella former, styrningssätt, politisk frihet och nationellt försvar.

Med tanke på all den komplexitet och de motsägelsefulla drag som utgör Machiavellis idéer är det inte förvånansvärt att de fortfarande förorsakar explosiva reaktioner, både positiva och negativa, hos Machiavelliforskarna, vilket framkallar starkt skiftande tolkningar. Jag vill understryka att Machiavellis texter är öppna för multipla närläsningar, samtidigt som ingen monolitisk interpretation av dem är önskvärd eller lämplig.

Machiavelli rör sig på olika abstraktionsnivåer. I Fursten – hans mest kända verk – ligger det analytiska fokuset på hur statens slutgiltiga makt är koncentrerad hos en envåldshärskare. Hans mest mogna verk – Discorsi (Diskurser) – utforskar den republikanska kollektiva auktoriteten eller den populära suveräniteten. Kärnan i statsmakten uppfattas således som den legitimerade politiska auktoritet som vilar hos den individuella fursten eller hos folkgemenskapen. Han föredrog naturligtvis folklig republikanism framför furstendöme.

För Machiavelli saknar varje typ av politisk auktoritet sin legitimitet om den inte bygger på rättssäkerhet i överensstämmelse med konstitutionen. Utan denna grundprincip förvandlas auktoritet till godtycklig maktutövning eller tyranni. Han menar vidare att varken statsmakten ska åtnjuta någon godtycklig makt eller lagbrytarna vägras rättvisa.

I Ciceros och Titus Livius fotspår utvecklade Machiavelli sitt republikanska ideal. Han tillmätte den republikanska dygden (virtù) av medborgerlig jämlikhet, som innebär att alla medborgare är jämlika under lag, stor vikt. Den interna stabiliteten av en föredömlig politisk styrning förutsätter att mäktiga grupper i samhället ej ska garanteras något privilegium i fråga om lag och rättvisa. Å andra sidan ligger medborgerliga dygder till grund för politiska och rättsliga ansvar. Med medborgerliga dygder avses att alla medborgare skall uppfostras till att bära ett så omfattande civilt och politiskt ansvar att deras privata intressen får mindre betydelse än de allmänna dito. Machiavelli lyfter på så sätt fram en rad avgörande kännetecken på den moderna demokratiska staten.

 

Vad innebär Machiavellis syn på den republikanska statsformen? Han föredrog den folkliga republiken framför den aristokratiska varianten. Han utövade hård kritik av det samtida venetianska republikanska styret, även om han hade varit medveten om republikens interna stabilitet över många århundraden. Den aristokratiska styrelseformen i Venedig utgjorde inte för Machiavelli någon ideal republik. Hans ståndpunkt präglades starkt av hans tolkning av den konfliktfyllda republikanska erfarenheten i Florens mellan 1494 och 1512, vilken dock karakteriserades som en republik styrd av aristokrater. Detta innebar att majoriteten av folket inte fick delta i den regimens styrning och maktutövning. I sina verk efter 1512, bortsett från Fursten som skrevs år 1513, förblev Machiavelli helt konsekvent med sin antiaristokratiska republikanska syn. Han framhöll att det aristokratiska styret alltid skulle leda till en oligarki. Denna övertygelse präglade samtidigt hans uppfattning om det folkliga republikanska styret.

Machiavellis teoretiska idé om den blandade statskonstitutionen (stato misto) bestående av statshuvud, senat och stort råd är ett uttryck för den folkliga republikens legislativa och verkställande organ. Det stora rådet skulle bestå av folkliga representanter. Machiavellis republikanska regering skulle vila på medborgerlig frihet (vivere in libero) och säkerhet (vivere in sicuro) genom aktivt medborgarskap, samtidigt som medborgarna skulle uppmuntras, om än inte uppfostras, att prioritera statens intresse framför sina egna, egoistiska intressen. Machiavelli, som en dialektisk tänkare, var övertygad om att även en folklig republik inte skulle kunna radera bort missämja och sociala motsättningar på grund av förekomsten av personliga konflikter, motstridiga intressen, skiftande maktrelationer, missbruk av makt och medborgerligt brist på ansvar hos olika social klasser. Denna negativa men praktiska insikt bygger på hans personliga erfarenheter av den florentinska verkligheten liksom hans förtrogenhet med antikens historia.

Machiavellis syn på den republikanska styrelseformen är inte bara en produkt av teoretisk reflektion utan dess relevans borde likaväl bedömas mot bakgrund av hans förståelse av samtida historia. Man kan sannolikt säga att styrkan i Machiavellis politiska tänkande ligger i det faktum att han mycket medvetet länkar historia till teori.

 

Vilken aktualitet har Machiavellis tankar i vår tid? Hans republikanska ideal om tredelad maktstruktur påverkade den amerikanska konstitutionens tillkomst. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex århundraden sedan. Regeringar i många demokratier idag tillämpar Machiavellis politiska filosofi på ett eller annat sätt.

Satya Datta

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Livsforståelse og etikk

Forord Hva har livsforståelse å gjøre med etikk? Det er jo slik at etikk er om prinsipper og regler, intensjoner, verdier og normer, mens all regulering av livet synes å bidra ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 augusti, 2014

49. Asad

De tog mig tidigt en måndagmorgon. Jag hade precis ätit frukost och återvänt till cellen. Jag ansträngde mig för att äta ordentligt trots att maten växte i min mun. Jag ...

Av: Asad | Lund har allt utom vatten | 30 november, 2012

Hur Grå var min Mur: nostalgi för en berlinsk estetik

På min sida av den transatlantiska ”dammen”, så har den popkulturella fascinationen vid Berlin ofta resulterat i ett porträtt av staden som i klorna på en kollektiv 'dödsdrift': i denna ...

Av: Thomas Bailey | Kulturreportage | 19 december, 2011

Prins Eugen – Ett levande konstnärskap

Det allmänna fenomenet svenskt monumentalmåleri blir partikulärt genom en orientering av prins Eugens konstnärliga praktik. Likt många andra svenska konstnärer kring förra sekelskiftet var prins Eugen en konstnär som ägnade ...

Av: Allan Persson | Konstens porträtt | 22 januari, 2013

Foto: Björn Gustavsson.

Shanghai: ett shoppingparadis

Man stiger på ett plan i Stockholm – och 12 timmar senare – efter att ha blickat ner över “ändlösa” sibiriska skogar och Mongoliets enorma ökenområden – stiger man av ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 11 september, 2016

Exorcism – nyfunnet O’Neill drama

1920 uppförde Provincetown Playhouse i New York den självbiografiska enaktaren Exorcism av Eugen O’Neill (1888-1953). Föreställningen gavs bara några gånger och efteråt förstörde O’Neill alla – som han trodde – ...

Av: Bertil Falk | Reportage om scenkonst | 28 mars, 2012

Eugenio Carmi – den pythagoreiske målaren

I dagarna öppnades en utställning med den italienske målaren Eugenio Carmi i Stockholm. Verk av den genuesiske målaren visas på Nobis Hotel vid Norrmalmstorg, och en mindre del på Italienska Kulturinstitutet ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 29 maj, 2012

Asger Jorn: I begynnelsen var bilden. Foto: Thomas Notini

Cobra – nittonhundratalets sista avantgarde

Thomas Notini om COBRA som inte är en antydan om något farligt och skräckinjagande utan ett akrostikon bildat av början av (de franska) namnen på de tre städer varifrån gruppens ...

Av: Thomas Notini | Essäer om konst | 17 augusti, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.