Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 2 av 4)

Här ska det inte knusslas. Skål ta mig fan! Och det bör tilläggas med rakryggad ärlighet; julmat kan man äta när fan man vill, till och med i svartmuskiga februari!

Av: Stefan Whilde | 01 februari, 2017
Stefan Whilde

Förtryckets smuts undansopat från gatorna

Nya femtonåringar har blivit sydafrikaner, födda efter att apartheid upphört. Hur kommer dessa nya generationer minnas den lagliga rasismens era? Under eftermiddagen sitter i tystnaden, bara en vägg avskilda från centrala ...

Av: Gustav Broms | 16 Maj, 2009
Resereportage

Sceniska rum: Verkligt, overkligt och allt däremellan – i samtal med John Jakobsson…

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Anders Nilsson | 02 oktober, 2014
Reportage om scenkonst

Fabrik chic

Fabrik chic – industri som estetik Gnissel från en travers, det rytmiska surrandet från ett ventilationssystem och ljud från cisterner minner om en tid då tjänstesamhället låg i sin linda och ...

Av: Erling Persson & Maria Holm | 10 mars, 2007
Kulturreportage

  • Kultur
  • Publicerad:

Elsa Laula Renberg. En symbol som första samiska aktivist och kvinnliga politiker



Elsa Laula RenbergMitt var landet i forntid, bevara mitt folk i framtid  (Samiskt ordspråk)

Elsa Laula Renberg, oftast kallad endast Elsa Laula, är för många samer, främst för samiska kvinnor, förebild och symbol som första samiska aktivist och kvinnliga politiker. Hon föddes den 29 november 1877 i Tärnaby i Sverige och dog den 22 juli 1931 i Brønnøy i Norge. Laulas far var norsk renägare från Hattfjelldal i Nordland fylke och modern var svensk medborgare. Efter giftermålet bosatte sig föräldrarna på Gardfjäll i Tär i Tärnaby Storumans kommun, i södra Lappland. Laula utbildade sig efter realexamen till barnmorska. Hon gifte sig år 1908 med Tomas Persson Renberg.

Lappska Centralförbundet bildades redan 1904 på Skansen i Stockholm och där blev Elsa Laula ordförande. Men förbundet fick inte ett så långt liv på grund av bristen av ekonomiska resurser.  
Vid landsmötet i Östersund 1918 återuppstod Centralförbundet med Torkel Tomasson som ordförande. Även detta förbund avsomnade bl.a. på grund av pengabrist.

1918 avhölls i Östersund det första samiska landsmötet i Sverige. Lapska Centralförbundet bildades igen och Laula blev dess första ordförande.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Redan året innan, år 1917, hade Laula varit en av de drivande krafterna bakom det allra första samiska gemensamma landsmötet i Trondheim. Detta hölls den 6 februari och mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, därav en stor del kvinnor. Det var första gången i den samiska historien som sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för att diskutera gemensamma problem. Därför har den 6 februari valts som en viktig symboldag för alla samer, oavsett vilket land man bor i. Numera firas årligen detta datum som samernas nationaldag vilket stadfästes i beslut på Nordiska samekonferensen i Åre år 1985.

Elsa Laula var även mycket aktiv i kampen för samernas medborgerliga rättigheter och var förespråkare för att samiska kvinnor skulle vara aktiva i samiskt organisationsarbete. Vid Laulas död år 1931 låg återigen det samiska organisationsarbetet nere, men hennes pionjärarbete har fått betydelse för utvecklingen av lokala samiska föreningar och för utvecklingen av olika riksorganisationer och folkvalda organ.

Elsa Laula skrev i slutet av boken INFÖR LIF ELLER DÖD? Sanningsord i de lappska förhållandena (1904) följande tankar: ”Vad borde härnäst uppnås? Allt mera och mera kräver följande fråga ett svar på vad vi härnäst borde göra? Vi kunna inte längre ha förtroende för att om oss utomståendeskulle intressera sig för vårt folks ställning och att de skulle beakta våra rättigheter.

Även om de skulle investera största möda och umbäranden, sa klarar de inte av det. För den för oss typiska speciella livssituationen behöver våra egna människor som med insikt, rättfärdighet och med visdom på ett rättmätigt sätt för saken vidare. Lappen skall själv ta sakerna i sina egna händer. Men hur? Frågar mången. Det finns endast ett sätt att handla och det innebär att grunda en enhetlig lappsk organisation och att det sedan finns sådana föreningar i varje större by. Och snart har vi grupper med egna människor som med insikt, visdom och ett rättfärdigt sätt för saken framåt!”

Laula har här tagit upp interkulturella aspekter som har största betydelse ännu idag för att samiska intressen inte tillnärmelsevis beaktas av majoritetsbefolkningarna. Det är inte fråga om att goda avsikter skulle saknas men de finska beslutsfattarna utgår vanligen från sina uppfattning om vad som är riktigt för samerna. Det samiska sättet att leva på är emellertid så annorlunda att vi som hör till majoriteten inte begriper det hur mycket vi än studerar och forskar! Samerna har nämligen helt annorlunda kultur, världsbild och mentalitet. Det som inte förstås tolkas som mindervärdigt. I själva verket är sakförhållandet tvärtom. T. ex. jojken har uppfattats som primitiv eftersom den innehåller endast ett fåtal ord.

Jojken är snarast jämförbar med meditation och tangerar övermedvetna tillstånd som samerna kallar ”den osynliga världen”, som är en dimension som så gott som helt saknas i vår värld. Motsatsen är ”den synliga världen” som man kan se och beröra och som vi i väst lever i. Vi har alltså endast en verklighet i vår världsbild och samerna två verkligheter, den synliga och den osynliga världen, som båda har lika stor betydelse. Så sett använder vi endast 50 % av våra potentiella möjligheter! Samiska renskötare kan t. ex. göra så noggranna observationer av naturen när de rör sig i fjällen att de användas för vetenskapliga ändamål. För det behövs det nog mera färger på paletten än vi i väst med vår begränsade syn på verkligheten har tillgång till och kan föreställa oss!

 

Nina Michael

 

Ur arkivet

view_module reorder

Hösten

Dimma över Moon Road Alley tidig september och nattlighet En mjuktovad fukt ...

Av: Anna Nyman | Utopiska geografier | 06 september, 2010

En bemerkning om Martin Heidegger og hans filosofi

Filosofi som teoretisk innstilling er funksjon av livet og følgelig er filosofi verken identisk med sett av teoretisk utsagn om hva filosofi er nå, hva den var før eller at ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 26 januari, 2010

Detalj från omslaget av Tiphaine Samoyault: Roland Barthes

Den polymorfe Roland Barthes

Poeten och essäisten Bo Gustavsson bjuder oss på ett poetiskt minne av den franska författaren Roland Barthes som skulle ha blivit 100 år i år.

Av: Bo Gustavsson | Litteraturens porträtt | 09 augusti, 2015

Courting av Aniko Bodoni Lind

Museer ska vara minnespalats

För ett tjugotal år sedan försökte dåvarande kulturministern Marita Ulvskog att slå samman de tre ”utomeuropeiska” museerna i Stockholm – Östasiatiska, Etnografiska och Medelhavsmuseerna – till ett enda världskulturmuseum. Det var ...

Av: Sven Hofman | Gästkrönikör | 03 oktober, 2016

Hur angår oss Indien?

Plötsligt och lite oväntat har turismen dit ökat, hälsoresorna inte minst. Det gamla ayurvediska systemet väcker intresse i västvärlden vid sidan av yoga och meditation. Själva intresset är emellertid inte helt ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 08 oktober, 2014

Men han var inte ensam

Den 5 november 1954 dog Stig Dagerman, 31 år gammal. I sin bil, i garaget utanför huset i Enebyberg, koldioxidförgiftade han sig själv till döds. Tankar på att begå självmord ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 02 januari, 2012

Prins Eugen och den monumentala väggen

I denna korta essä, med det svenska monumentalmåleriet som fond, är förhållandet mellan väggmålning, rum och arkitektur det huvudsakliga. Förgrunden består av formalistiska aspekter som rör relationerna i Stockholms stadshus ...

Av: Allan Persson | Essäer om konst | 05 februari, 2013

Jesaja: vredgad hovnarr. En julbetraktelse

How long shall they kill our prophets,While we stand aside and look? -- Bob Marley "Redemption Song"Profeten Jesaja blev en klassförrädare. Han tillhörde aristokratin i Jerusalem och hade ingångar såväl ...

Av: Mikael Löwegren | Essäer om religionen | 25 december, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.