Bevissthetsfilosofi

Bevisstheten som grunnkategori Diskursen om bevisstheten er tvetydig; den kan stå for systematiske undersøkelser av bevisstheten, dens struktur og dens fenomen, eller den kan dreie seg om relasjonen mellom vår tilgang ...

Av: Thor Olav Olsen | 05 januari, 2015
Agora - filosofiska essäer

Storpolitiken i änkefru Hjorths sängkammare Storpolitik och rena Almedalen i Örebro 1812

”Ryssland och England gick in i en sängkammare hos änkefru Hjorth på Storgatan i Örebro och slöt fred.” Det låter som en absurdistisk pjäs men är faktiskt vad som hände den ...

Av: Staffan Skott | 08 april, 2014
Kulturreportage

Hurra för Drottningen

Den 23 december kommer svenska flaggor hissas upp som om det var Juldagen, men så är det ej, anledningen är att vi firar H.M. Drottning Silvias 71:e födelsedag. Grattis. På den ...

Av: Vladimir Oravsky | 22 december, 2014
Gästkrönikör

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film

“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man ...

Av: Belinda Graham | 09 december, 2013
Gästkrönikör

  • Kultur
  • Publicerad:

Elsa Laula Renberg. En symbol som första samiska aktivist och kvinnliga politiker



Elsa Laula RenbergMitt var landet i forntid, bevara mitt folk i framtid  (Samiskt ordspråk)

Elsa Laula Renberg, oftast kallad endast Elsa Laula, är för många samer, främst för samiska kvinnor, förebild och symbol som första samiska aktivist och kvinnliga politiker. Hon föddes den 29 november 1877 i Tärnaby i Sverige och dog den 22 juli 1931 i Brønnøy i Norge. Laulas far var norsk renägare från Hattfjelldal i Nordland fylke och modern var svensk medborgare. Efter giftermålet bosatte sig föräldrarna på Gardfjäll i Tär i Tärnaby Storumans kommun, i södra Lappland. Laula utbildade sig efter realexamen till barnmorska. Hon gifte sig år 1908 med Tomas Persson Renberg.

Lappska Centralförbundet bildades redan 1904 på Skansen i Stockholm och där blev Elsa Laula ordförande. Men förbundet fick inte ett så långt liv på grund av bristen av ekonomiska resurser.  
Vid landsmötet i Östersund 1918 återuppstod Centralförbundet med Torkel Tomasson som ordförande. Även detta förbund avsomnade bl.a. på grund av pengabrist.

1918 avhölls i Östersund det första samiska landsmötet i Sverige. Lapska Centralförbundet bildades igen och Laula blev dess första ordförande.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Redan året innan, år 1917, hade Laula varit en av de drivande krafterna bakom det allra första samiska gemensamma landsmötet i Trondheim. Detta hölls den 6 februari och mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, därav en stor del kvinnor. Det var första gången i den samiska historien som sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för att diskutera gemensamma problem. Därför har den 6 februari valts som en viktig symboldag för alla samer, oavsett vilket land man bor i. Numera firas årligen detta datum som samernas nationaldag vilket stadfästes i beslut på Nordiska samekonferensen i Åre år 1985.

Elsa Laula var även mycket aktiv i kampen för samernas medborgerliga rättigheter och var förespråkare för att samiska kvinnor skulle vara aktiva i samiskt organisationsarbete. Vid Laulas död år 1931 låg återigen det samiska organisationsarbetet nere, men hennes pionjärarbete har fått betydelse för utvecklingen av lokala samiska föreningar och för utvecklingen av olika riksorganisationer och folkvalda organ.

Elsa Laula skrev i slutet av boken INFÖR LIF ELLER DÖD? Sanningsord i de lappska förhållandena (1904) följande tankar: ”Vad borde härnäst uppnås? Allt mera och mera kräver följande fråga ett svar på vad vi härnäst borde göra? Vi kunna inte längre ha förtroende för att om oss utomståendeskulle intressera sig för vårt folks ställning och att de skulle beakta våra rättigheter.

Även om de skulle investera största möda och umbäranden, sa klarar de inte av det. För den för oss typiska speciella livssituationen behöver våra egna människor som med insikt, rättfärdighet och med visdom på ett rättmätigt sätt för saken vidare. Lappen skall själv ta sakerna i sina egna händer. Men hur? Frågar mången. Det finns endast ett sätt att handla och det innebär att grunda en enhetlig lappsk organisation och att det sedan finns sådana föreningar i varje större by. Och snart har vi grupper med egna människor som med insikt, visdom och ett rättfärdigt sätt för saken framåt!”

Laula har här tagit upp interkulturella aspekter som har största betydelse ännu idag för att samiska intressen inte tillnärmelsevis beaktas av majoritetsbefolkningarna. Det är inte fråga om att goda avsikter skulle saknas men de finska beslutsfattarna utgår vanligen från sina uppfattning om vad som är riktigt för samerna. Det samiska sättet att leva på är emellertid så annorlunda att vi som hör till majoriteten inte begriper det hur mycket vi än studerar och forskar! Samerna har nämligen helt annorlunda kultur, världsbild och mentalitet. Det som inte förstås tolkas som mindervärdigt. I själva verket är sakförhållandet tvärtom. T. ex. jojken har uppfattats som primitiv eftersom den innehåller endast ett fåtal ord.

Jojken är snarast jämförbar med meditation och tangerar övermedvetna tillstånd som samerna kallar ”den osynliga världen”, som är en dimension som så gott som helt saknas i vår värld. Motsatsen är ”den synliga världen” som man kan se och beröra och som vi i väst lever i. Vi har alltså endast en verklighet i vår världsbild och samerna två verkligheter, den synliga och den osynliga världen, som båda har lika stor betydelse. Så sett använder vi endast 50 % av våra potentiella möjligheter! Samiska renskötare kan t. ex. göra så noggranna observationer av naturen när de rör sig i fjällen att de användas för vetenskapliga ändamål. För det behövs det nog mera färger på paletten än vi i väst med vår begränsade syn på verkligheten har tillgång till och kan föreställa oss!

 

Nina Michael

 

Ur arkivet

view_module reorder

Veckan från hyllan. Vecka 10 -2013

Efter att ha varit bortrest i två veckor undrar jag efter hemkomsten vad som har hänt under min bortavaro. Som vanligt visar det sig att det har inte hänt något ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 02 mars, 2013

Nigredo

I.   All denna vakna tid tillbringad i andra människors mardrömmar i denna värld av sinnrikt vävda lögner i de svarta pelarnas skuggor vid kanten av den öppna massgraven   Det är som om ett svart hål fötts fram ...

Av: Sven Andrè | Utopiska geografier | 08 november, 2010

Georges Simenon

Maigret kommer tillbaka – svarta döden direkt!

Det är inne just nu att använda ordet retro som försäljningsargument. Vi gjorde det nyss när vi lade ut en del Rörstrandsporslin från sextiotalet på blocket – allt såldes nästan ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 11 november, 2016

Natur och kultur mer samhöriga än vi tror . Byggmästaren som bygger våra…

  Speculum veritatis Titeln på Brian Goodwins bok från 2007, Nature's Due. Healing Our Fragmented Culture, är inte helt lätt att översätta. "Nu är det naturens tur!" (Nature is due) är ett ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 23 april, 2009

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film

“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 09 december, 2013

Jean Vigo

Apropå Jean Vigo

Vem minns inte sekvensen i Francois Truffauts ”De 400 slagen”, där en skolklass är ute och joggar med gymnastikläraren i spetsen och det vid varje gathörn smiter iväg några killar ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 29 januari, 2016

Jubeldårar

Åter ser man hur bra förlag riktigt läser manuskript, de vet inte ens om de läser. Visst kan man ju ana att de inte orkar läsa manuskripten, med minsta motståndets ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 december, 2013

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.