Emily Dickinson

En dikt av Emily Dickinson

Är dikter bättre, ju svårare de är? Litteraturvetaren Harold Bloom verkar tro det. Han är en av Emily Dickinsons varmaste anhängare, och talar i sin "Den västerländska kanon" (1994) om ...

Av: Emily Dickinson | 14 februari, 2015
Utopiska geografier

Agatha Christie: Deckardrottningen

För mer än ett århundrade sen i ett litet samhälle i sydöstra England, där floden Mosel rinner fram och nationalparken i Dartmoor står ståtlig, föddes en liten flicka som med ...

Av: Jenny Berggren | 27 maj, 2013
Övriga porträtt

Ljusets skugga. Del 1. Kroppens avsked

Den grekiske mästaren Parmenides påstår att alla former av tillblivelse och mångfald är illusion, och säger att Varats verklighet är oföränderlig, ofödd, sluten, evig, orubblig. Samma sak finner vi i ...

Av: Gilda Melodia | 07 december, 2014
Utopiska geografier

Anne-Sofie Nielsen. Men bakom den förkolnade ytan var andetagen som lätta vingar, fjärilens…

Anne-Sofie Nielsen är född 1948 i en mindre stad i Småland. Hon har bedrivit humanistiska studier på universiteten i Lund och Stockholm, har en fil. kand. i franska, konst- och ...

Av: Anne-Sofie Nielsen | 07 november, 2011
Utopiska geografier

Detalj från omslaget, i form av fotograferad  textil.

Litteratur: Tora Greve - Erövraren. Siriuskrönikan



Fantasy som kulturantropologi

Bertil Falk om vår tillvaro med teknologi, som de flesta människor inte trodde var möjlig. 
Tora Greve kalkerar sexualiteten på mänskliga beteenden. Varelserna i dessa klaner, de må vara matriarkat eller demokratier eller ha något annat styrelseskick, är fysiskt sett som vi människor på jorden.
Tora Greve
Erövraren. Siriuskrönikan
ISBN: 9789176092477
Förlag: Tira Tiger



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Detalj från omslaget, i form av fotograferad  textil.

Detalj från omslaget, i form av fotograferad textil.

Jag var nyligen bjuden på middag där jag träffade en man som i likhet med mig själv växte upp med Jules Verne-Magasinet på 1940-talet. Tidskriften ansågs vara smutslitteratur, men den här mannen talade om för mig att läsningen av science fiction hade väckt hans intresse för att studera fysik. Även för mig hade Jules Verne-Magasinet en livsavgörande betydelse på flera sätt.

Vanföreställningen att sf bara är underhållning, dessutom usel sådan, har fortfarande sina anhängare. Men Cordwainer Smith (Dr. Paul Myron Anthony Linebarger) framhöll redan på 1950-talet att science fiction-genren skapat fler forskare än någon annan litterär genre.

Ray Bradbury underströk för sin del att hans Fahrenheit 451 inte alls var en förutsägelse om framtiden, som en del iakttagare trodde, utan tvärtom en varning inför framtiden. Och innan han dog sa han följande till Paris Review:

"Mainstream har inte fäst uppmärksamheten på alla de förändringar vår kultur genomgått de senaste femtio åren. Vår tids viktiga idéer – medicinens utveckling, betydelsen av rymdforskningen för släktets avancemang – har försummats. Kritikerna har i allmänhet fel, eller så har de släpat efter femton, tjugo år. De har missat en massa. Jag förstår inte varför fiktiva idéer ska negligeras på det sättet, Jag kan inte förklara det med annat än som ett uttryck för intellektuell snobbism."

I dag lever vi i en sf-tillvaro med teknologi, som de flesta människor inte trodde var möjlig – innan den var på plats. Det gäller i stort sett allt. På det litterära planet har fantasy i takt med detta brett ut sig alltmer, delvis på bekostnad av sf. Och fantasy lär knappast få någon att bli fysiker eller kemist. Möjligen litteraturforskare ... eller?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Fantasy är en kusin till sf och ett syskon till sagor och legender. Och fantasy har ett kulturantropologiskt drag som genren delar med sf. Denna etnologiska sida av fantasy och sf präglas av fiktiva beteendemönster och fiktiva religiösa mönster. Vi känner igen det från Sagan om ringen och Game of Thrones och det är framträdande i Tora Greves tjocka fantasyroman Erövraren. Siriuskrönikan (Tira Tiger Förlag 2014).

Händelseutvecklingen äger rum på en planet som rör sig mellan de båda stjärnorna i Sirius solsystem i en instabil bana. (Sirius ligger 8,6 ljusår från oss räknat och är den ljusstarkaste stjärnan på himlen, om man bortser från Solen.)

"Universum har gjort det komplicerat för oss sirianer", säger en schaman i boken. "Planeten rör sig i en farlig bana mellan två solar. Utan gudomens personliga manifestation på planeten skulle den störta in i en av solarna eller slungas ut från den livgivande zonen. Vi måste säkra banans stabilitet genom starka ritualer varje nyår."

På planeten finns åtta olika klansamhällen med skilda samhällsskick och varierande beteendemönster.

Det handlar om varelser av olika hudfärg, som strider och samverkar. Här förekommer sexuella handlingar, däribland våldtäkter och andra sexuella våldsamheter, grafiskt beskrivna men utan att därför egentligen vara pornografi. Det märks att partierna inte är till för att hetsa upp läsaren utan för att beskriva attityder och beteenden hos de olika folkslagen. Begreppet obscenitet är bättre än pornografi för att beskriva dessa avsnitt.

Men Tora Greve kalkerar sexualiteten på mänskliga beteenden. Varelserna i dessa klaner, de må vara matriarkat eller demokratier eller ha något annat styrelseskick, är fysiskt sett som vi människor på jorden. Tora Greve har inte tagit steget fullt ut och beskrivit andra slags intelligenta varelser med olikartade fortplantningssätt och sexuella beteenden baserade på annorlunda fysiskt och mentalt betingade förutsättningar.

Detta inte sagt som kritik utan som ett påpekande om vilka outnyttjade möjligheter att spekulera kring utomjordingar som finns och som kan leda till intressanta antaganden den dag författare lämnar föreställningen om antropoforma utomjordingar. Detta understryker också att Tora Greves beteckning av sin roman som en fantasyroman är rimligare än att kalla den sf, detta trots att skeendet utspelar sig på en annan planet, vilket brukat förknippas med sf..

Cibiaklanen är den härskande klanen. Enligt myterna har alla invånare på planeten en gång varit ett folk. Eros av Cibia vill uppfylla sin mors dröm att åter samla alla klanerna till ett folk – med eller utan våld. Hur det kommer att gå återstår att se, för den här boken är första delen i Tora Greves Siriuskrönika.

Det förekommer en uppsjö av människor och jag hade svårt att hålla reda på alla personerna och deras namn, men det är snarare en oförmåga hos mig än en brist hos författaren.

Om norsk-svenska Tora Greve ska sägas att hon är en Limhamnsbaserad textilkonstnär som förvandlas till reseledare varje gång det inträffar en solförmörkelse någonstans ute i världen. Hon är amatörastronom och stod på 1970-talet i kontakt med Carl Sagan om hur banrörelserna till en planet borde vara för att den ständigt skulle befinna sig i den livgivande zonen. Resultatet blev att hon räknade ut den möjliga förekomsten av banan för en sirianernas planet. Boken är originellt nog illustrerad med fotgrafier av hennes textilkonst.

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder
Gilda Melodia

Håll ut!

Att hålla ut; ett begrepp, ett uttryck, som många som vill ge intryck av att de är hårda använder, för att skapa en illusion av en sorts självklar ensam heroism.

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 17 februari, 2017

Helgon och källkult i Sverige: Sankta Helena eller Elin av Skövde

Den första lördagen efter pingst firades traditionellt Trefaldighetsafton. Söndagen som följer, trefaldighetssöndagen, är inledningen till den långa trefaldighetstiden. För inte så länge sedan var trefaldighetsafton en av årets stora dagar ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 10 juli, 2012

Minnets deformationer och transformationer

Bonniers konsthall utgör navet för utställningen ”Minneskonst” som för närvarande presenteras på flera institutioner och platser runt om i Stockholm. Ambitionen att överskrida gränser mellan kulturella uttryck, utställningsformer och aktuell ...

Av: Henrik Örnlind | Essäer om konst | 15 september, 2013

En litteraturkrönika

Nils Holgerssons underbara resa kan läsas inte bara som den geografibok den var tänkt som, utan också som Selma Lagerlöfs åkallan av barndomen; av barnets magiska blick – eller som ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 23 augusti, 2014

Västerbottenskarta

Vad är det för kartbild av ett landskap som litteraturen tillhandahåller? Om litteraturen kan sägas vara en modell av världen, vilken modell av Västerbotten är det som har kommit att ...

Av: Anders Öhman | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2011

De jämlika

Han var mer fallen för det praktiska än det eteriska; sjukvård, tandvård, en soffa att sitta i. Det var behov han hade sett hos de som varit omhändertagna som barn ...

Av: Per-Henrik Bartholdsson | Gästkrönikör | 10 maj, 2013

Oslo från Ekebergsrestaurangen. Foto: Björn Gustavsson

Oslo som kulturstad

Det finns många goda anledningar att besöka Oslo; en allt viktigare anledning är att stans konstliv på senare år blivit allt mer spännande. Och den norska huvudstadens satsningar på konstområdet ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 19 juli, 2015

3. Väster

 Å på den ena sidan. Men det är bara om man kommer nerifrån det enskilt liggande lilla bostadsområdet som kallar sig by. Om man fortsätter, om man vandrar bland fåren ...

Av: Väster | Lund har allt utom vatten | 31 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.