Zoroastrismens högsta gudomlighet, Ahura Mazda

Lunds gnostiska kebabhak

I hjärtat av Lund står hon där. Domkyrkan. Denna romanska 1100-talsjuvel tillägnad martyren Laurentius, vars existens i ett kallt och nordiskt vikingaland ytterst beror på förekomsten av en omkringvandrande judisk ...

Av: Thomas Hermansson | 26 juni, 2017
Essäer om samhället

Fragment av surrogatpyret XVI

Ja vill bara säja dej en sak, Holger Holmlund från Hebbershålet, framhärda Göte grälsjukt å klia sitt aldri läkta å ständit varande sår i ljumsken, där en lömsk minderåri ...

Av: Nikanor Teratologen | 30 april, 2008
Teratologisk sondering

Konsten att att skapa världar (i Venedig)

Konstbiennalen i Venedig är världens äldsta och möjligen viktigaste internationella konstutställning. Stor är den också och det verkar som om ständigt fler vill vara med: i år deltar 77 nationer ...

Av: Nancy Westman | 15 juni, 2009
Reportage om scenkonst

Milla-Elina Bylund Lepistö

Jag är född 1979 och bosatt i Sundsvall. Mitt bidrag består av texter och bilder. För att förstå mitt uttryck kan en beskrivning av min bakgrund, mina idéer och tankar ...

Av: Milla-Elina Bylund-Lepistö | 08 april, 2012
Kulturen strippar

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Litteratur: Olle Essvik & Joel Nordqvist - Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier



Datorn har revolutionerat vårt samhälle, men även konsten och konstvärlden. Förutom att vi har fått nya konstformer som nätkonst och datorkonst, så har datorn blivit ett naturligt verktyg för många konstnärer. Om du ska göra collage, skisser, skriva, söka information, redigerar foto-, ljud- eller videokonst så använder du troligen en dator idag. Det är därför lite konstigt att datorns betydelse för den svenska konstscenen har uppmärksammat så lite i litteraturen. 
Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.
Olle Essvik och Joel Nordqvist
Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier
ISBN: 9789198211351
Förlag: Rojal förlag



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Det finns några tidigare böcker som "Digitala pionjärer: datakonstens introduktion i Sverige" av Gary Svensson från 2000 och "Den digitala konstens aktörer: en studie av datorintegrering i svensk konstundervisning" av Lars Vipsjö från 2005, men annars är det ganska tunt när det gäller datorkonstens historik i Sverige.

Olle Essviks och Joel Nordqvists nyutkomna böcker i ämnet "Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015" och "Virtuella utopier" är därför efterlängtade tillskott till bokfloran. "Den här datorn" består av 18 intervjuer med konstnärer och aktörer som har spelat en viktig roll för datorkonsten i Sverige och den andra halvan av boken består av en katalog med exempel på datorkonst från 1983 fram till idag.

Boken inleds med ett referat från ett reportage från TV-programmet "God morgon Sverige" från 1982 där programledaren Per Ragnar pratar med konstvetaren Göran Nilsson om konstnärer som skapar konst med datorer. Kan det vara framtidens konst frågar man sig? Som all ny teknik möttes datorkonsten av en del skepsis i början. Var verkligen konst gjord med en dator riktig konst?

Bland intervjuerna kan man nämna konstnärerna Sture och Ann-Charlotte Johansson som i slutet av 1970-talet från en lägenhet i Malmö började utforska datorns möjligheter när det gällde att skapa konst, Lars Midbø som tillsammans med Anna Kindvall drev biennalen Electrohype som var en viktig plattform för att introducera databaserad konst för en större publik i Sverige och Lars Vipsjö som 2005 publicerade en avhandling om hur datorerna gjorde sitt intåg i den svenska konstutbildningen.

Genom intervjuerna får man en bra översikt till den svenska datorkonstens utveckling. Det man kan sakna är en inledande historik som sätter intervjuerna i en större kontext både när det gäller samhället och datorns utveckling. Man behöver därför även den andra boken " "Virtuella utopier" som författarna beskriver som en associativt och experimentellt samarbete. De är alltså inte frågan om någon traditionell historik utan en kronologisk något fragmentarisk berättelse om datorkonstens historia som bygger på diverse citat, konstverk och definitioner.

Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.

Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men så var det den där frågan man ställde i TV-intervjun 1982 om datorkonst verkligen kunde vara riktig konst? Hur ser konsten ut i Norden 2030? frågade programledaren. Stora bildskärmar på väggarna där konsten lätt kunde bytas ut blev svaret. Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.
Den var inte speciellt lysande 1982 och verkade inte heller bli det i framtiden oavsett vilka tekniska landvinningar som mänskligheten gjorde inom det konstnärliga fältet. På den punkten verkade konstvetaren Göran Nilsson fått rätt.

När det gäller skärmarna så har de snarare blivit mindre och mindre och konsten och galleriet har flytta ner i våra fickor i våra smarta mobiltelefoner som idag kan visa och söka upp all världen konst. Datorkonsten är än så länge bara ett barn och hur den ser ut 2030 återstår att se. Men den kommer knappast att se ut som idag eller ens som vi föreställer oss den i framtiden.

Bägge böckerna är utgivna på det egna förlaget Royal förlag i en blygsam upplaga under 800 exemplar per bok. Så vill man få tag i en bok så bör nog man passa på innan de blir slutsålda. Det är böcker som absolut är värda att äga och utgör en viktig pusselbit i en ännu fragmentarisk historieskrivning om den svenska datorkonsten historia.

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

”Så lunka vi så småningom!” Bellmans musik- och berättarkonst

Carl-Michael Bellman använde som skald både texten och musiken i sitt skapande och uppnådde med detta dubbla verktyg ett djupare och mer accentuerat uttryck än vad som varit möjligt med ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 20 februari, 2013

Magna Grecia Tomba del tuffatore

Med anledning av Internationella mansdagen

Det finns pojkar och även kvinnor som menar att Internationella mansdagen är ett skämt, trots att den enligt Wikipedia ”avser att fokusera på pojkars och mäns hälsa, uppmärksamma mäns bidrag ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 19 november, 2016

Oväder

Nog går det att läsa Nick Caves omarbetning av John Lee Hookers "Tupelo Blues" som en dikt:Looka yonder! Looka yonder!Looka yonder! A big black cloud come!A big black cloud come!O ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 03 januari, 2011

Konsten att radera

Den stora skrivstilsboken låg framför mig, det fanns en glädje blandad med prestationsångest när lektionen började. Min lärare, Julia, studerade noga varje bokstav jag svarvade över min axel, med sina ...

Av: Jenny Berggren | Gästkrönikör | 10 augusti, 2013

Magnus Göransson

En höstkrönika

Här kommer natten, här kommer mörkret, nu kommer hösten. Plötsligt står den där med all sin fundamentala jävlighet och långsamt knackar på din dörr. Inte för att du tyckt sommaren ...

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 11 oktober, 2016

Vy över Sherman Fairchild Physical Science Center och Wheeler Hall från Baker Memorial Library. PDW

Resa i New England 2: Tillbaka till Dartmouth.

”Över floden in bland träden” heter en sen och som jag minns det inte särskilt bra roman av Ernest Hemingway, om en amerikansk general i Venedig. Den är minnesvärd mest ...

Av: Ivo Holmqvist | Resereportage | 17 Maj, 2016

Marco Missiroli

Skrivkonsten mellan väsentlighet och dikt

En intervju med Marco Missiroli. Marco Missiroli är född 1981 i Rimini men bor sedan många år tillbaka i Milano, där han givit ut flera böcker och fått prestigefulla priser som ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om litteratur & böcker | 01 november, 2014

Matilda Lilja. Prosa

Matilda Lilja är 20 år och uppväxt i norra Stockholms förort. Hon studerar drama vid Södertörns Högskola och har sedan våren 2011 arbetat för att skapa en alternativ scen för ...

Av: Matilda Lilja | Utopiska geografier | 13 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.