Johanna forskar kring smärtan

En trafikolycka både begränsade och berikade Johanna Willenfelts liv. I Johannas konstutövande öppnades nya fält upp, bland annat ställer hon frågor kring smärta och kroppsligt medvetande. Härnäst väntar en utställning ...

Av: Nicklas von Matérn | 03 Maj, 2011
Konstens porträtt

Veckan från hyllan

  I somras tillbringade jag en stipendievecka på det en aning speciella pensionatet Kiörningsgården i Nordingrå. Det fanns inget Internet på stället vilket passade mig alldeles utmärkt. En stor distraktion mindre ...

Av: Gregor Flakierski | 27 februari, 2011
Veckans titt i hyllan

Pere Borrell del Caso pionjärverk

Konst utanför ramen

Konsten som alltid gör vad den kan för att spränga alla olika slags gränser, tycks stå villrådig inför den traditionella rektangulära ramen. Men det finns exempel på utbrytningsförsök ifrån både ...

Av: Mathias Jansson | 22 mars, 2015
Essäer om konst

Varför blir inte människans skapelser levande?

Frågan kan tyckas konstig, men den dök upp, när jag såg en annons som förkunnade, att det finns 357 nya delar inuti årets bil. Det satte tankarna i rörelse. I ...

Av: Erland Lagerroth | 31 juli, 2011
Essäer om litteratur & böcker

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Litteratur: Olle Essvik & Joel Nordqvist - Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier



Datorn har revolutionerat vårt samhälle, men även konsten och konstvärlden. Förutom att vi har fått nya konstformer som nätkonst och datorkonst, så har datorn blivit ett naturligt verktyg för många konstnärer. Om du ska göra collage, skisser, skriva, söka information, redigerar foto-, ljud- eller videokonst så använder du troligen en dator idag. Det är därför lite konstigt att datorns betydelse för den svenska konstscenen har uppmärksammat så lite i litteraturen. 
Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.
Olle Essvik och Joel Nordqvist
Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015 & Virtuella utopier
ISBN: 9789198211351
Förlag: Rojal förlag



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

"Virtuella utopier” av Olle Essvik och Joel Nordqvist, (Rojal förlag, 2015)

Det finns några tidigare böcker som "Digitala pionjärer: datakonstens introduktion i Sverige" av Gary Svensson från 2000 och "Den digitala konstens aktörer: en studie av datorintegrering i svensk konstundervisning" av Lars Vipsjö från 2005, men annars är det ganska tunt när det gäller datorkonstens historik i Sverige.

Olle Essviks och Joel Nordqvists nyutkomna böcker i ämnet "Den här datorn: Svensk datorkonst 1985-2015" och "Virtuella utopier" är därför efterlängtade tillskott till bokfloran. "Den här datorn" består av 18 intervjuer med konstnärer och aktörer som har spelat en viktig roll för datorkonsten i Sverige och den andra halvan av boken består av en katalog med exempel på datorkonst från 1983 fram till idag.

Boken inleds med ett referat från ett reportage från TV-programmet "God morgon Sverige" från 1982 där programledaren Per Ragnar pratar med konstvetaren Göran Nilsson om konstnärer som skapar konst med datorer. Kan det vara framtidens konst frågar man sig? Som all ny teknik möttes datorkonsten av en del skepsis i början. Var verkligen konst gjord med en dator riktig konst?

Bland intervjuerna kan man nämna konstnärerna Sture och Ann-Charlotte Johansson som i slutet av 1970-talet från en lägenhet i Malmö började utforska datorns möjligheter när det gällde att skapa konst, Lars Midbø som tillsammans med Anna Kindvall drev biennalen Electrohype som var en viktig plattform för att introducera databaserad konst för en större publik i Sverige och Lars Vipsjö som 2005 publicerade en avhandling om hur datorerna gjorde sitt intåg i den svenska konstutbildningen.

Genom intervjuerna får man en bra översikt till den svenska datorkonstens utveckling. Det man kan sakna är en inledande historik som sätter intervjuerna i en större kontext både när det gäller samhället och datorns utveckling. Man behöver därför även den andra boken " "Virtuella utopier" som författarna beskriver som en associativt och experimentellt samarbete. De är alltså inte frågan om någon traditionell historik utan en kronologisk något fragmentarisk berättelse om datorkonstens historia som bygger på diverse citat, konstverk och definitioner.

Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.

Ett spännande och annorlunda upplägg som fungerar och som gör att man kan inte behöver läsa boken från pärm till pärm om man inte vill, utan man kan göra nedslag, fundera och kryssa sig fram mellan avsnitten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men så var det den där frågan man ställde i TV-intervjun 1982 om datorkonst verkligen kunde vara riktig konst? Hur ser konsten ut i Norden 2030? frågade programledaren. Stora bildskärmar på väggarna där konsten lätt kunde bytas ut blev svaret. Att datorkonsten hade en framtid verkade man ganska säker på. Däremot var det värre med konstnärernas möjlighet till inkomst.
Den var inte speciellt lysande 1982 och verkade inte heller bli det i framtiden oavsett vilka tekniska landvinningar som mänskligheten gjorde inom det konstnärliga fältet. På den punkten verkade konstvetaren Göran Nilsson fått rätt.

När det gäller skärmarna så har de snarare blivit mindre och mindre och konsten och galleriet har flytta ner i våra fickor i våra smarta mobiltelefoner som idag kan visa och söka upp all världen konst. Datorkonsten är än så länge bara ett barn och hur den ser ut 2030 återstår att se. Men den kommer knappast att se ut som idag eller ens som vi föreställer oss den i framtiden.

Bägge böckerna är utgivna på det egna förlaget Royal förlag i en blygsam upplaga under 800 exemplar per bok. Så vill man få tag i en bok så bör nog man passa på innan de blir slutsålda. Det är böcker som absolut är värda att äga och utgör en viktig pusselbit i en ännu fragmentarisk historieskrivning om den svenska datorkonsten historia.

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

Domine ad adjuvante me festina

Ty du är vägen, sanningen och ljuset.

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 07 juli, 2016

Annakarin Svedberg

Efter bion

För en del år sedan skrev jag esoteriska sagor och berättelser. Här är en av dem.

Av: Annakarin Svedberg | Utopiska geografier | 14 mars, 2016

E.L. Doctorow. Foto: Mark Sobczak. Wikipedia

E. L. Doctorows Amerika. Del 1

Edgar Lawrence Doctorow född 6 januari 1931 i The Bronx i New York, död 21 juli 2015, var en amerikansk författare som slog igenom 1975 med romanen "Ragtime". Tidningen Kulturens Ivo Holmqvist porträtterar honom med en artikel i två avsnitt.

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 juli, 2015

Jag vill hinna se korna

Man snackar om höghastighetståg nu. Det går inte snabbt nog. Vi måste komma fram fortare. Vi har väldigt bråttom. Snart har vi inte tid över till någonting. Jag gillar tåg ...

Av: Stefan Whilde | Gästkrönikör | 04 november, 2010

En strålande jul i Sverige Upplevd av Angelo Tajani

“Jul, jul, strålande jul...” - det tog flera år innan jag förstod dessa ords verkliga innebörd. Den svenska julen är verkligen enastående och dess fantastiska stämning borde spridas ut i världen. Det ...

Av: Angelo Tajani | Kulturreportage | 24 december, 2012

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Den finska konsten, mellan modernism och tradition

Historiskt är Finland en avkrok, en väg genom skogen mellan Stockholm och S:t Petersburg, en del av Sverige i sex hundra år och under ryskt styre i drygt hundra …Man ...

Av: Niels Hebert | Essäer om konst | 16 juni, 2008

Malin Bergman Gardskär

Det är inte svenska folket det är synd om

Människor runt om i världen tvingas fly från sina hem, liv och familjer i hopp om att finna en trygghet bortanför sin egen landsgräns. Vi borde vara tacksamma över det ...

Av: Malin Bergman Gardskär | Gästkrönikör | 17 augusti, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.