I väntan på år 2012

 Percival om Rimbaud, profetior, och solmedvetenhet  Så vitt jag förstår är världen en ofödd historia, visserligen född men ändå ofödd. Vår värld är uppfylld av en mänsklighet som troligen ...

Av: Percival | 22 juni, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Senmoderniteten. Del 1

Innledning Emnet for essayet mitt er livet i senmoderniteten. ‘Senmoderniteten’ er et abstrakt begrep; om abstrakte begrep sirkulerer i et samfunn, er det ikke helt opplagt at dermed er disse ord ...

Av: Thor Olav Olsen | 20 juli, 2013
Agora - filosofiska essäer

Jobs bok i kristider

Människan är ett syndabocksbenäget djur. Man pekar ut eller också utpekas man. I tider av kris måste officiella huvuden rulla. Chefer avsätts, ministrar avgår, kungen halshuggs. Föremålen skiftar och mekanismen ...

Av: Eugenio Trías | 07 mars, 2011
Agora - filosofiska essäer

Knaster är det enda...

Knaster är det enda... knaster är det enda som efterlämnats tolkningar vill vinnas men eko är det enda som existerar inget går längre att återskapa nytt är redan för gammalt några slut finns inte längre startskotten har ...

Av: Maria Yvell | 20 november, 2007
Utopiska geografier

Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

Litteratur: Freke Räihä - Logos



En radikal elitism

Detta intersubjektiva litterära ställningstagande är ett försök till konstnärlig forskning i en kritisk och opak dialog mellan jagets egna författande, kompositionen, och dess verkställare — som läser en kopia av det. 
Räihä kan säkert skriva, men tyvärr döljs hans kvaliteter av oviljan att ägna sig åt något egentligt berättande. Istället ägnar han sig åt svårgenomträngliga akademiserande dimridåer.
Freke Räihä
Logos
ISBN: 9789186175405
Förlag: Smockadoll



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

Vad är det egentligen jag läser?

Frågan återkommer gång på gång när jag läser Freke Räihäs senaste alster. Avsnitten heter saker som "Metod", "Subjektet", "Problemformuleringsprivilegiet" och liknande. Fotnoter med källhänvisningar är insprängda i den löpande texten, ofta mitt i meningar. Samma sak med källhänvisningar inom parentes. Längst bak i boken finns en källförteckning som rymmer bekantingar som Barthes, Derrida och Nietzsche. Så långt ser det ut som ett vetenskapligt arbete.

Innehållet gör det däremot inte. Här varvas lösryckta tankar om litteraturvetenskap och citat från tänkare i ämnet med vardagliga ögonblicksbilder från Räihäs liv om hur han passar barn, handlar komjölk (sic) och skriver. Den röda tråden är svårföljd. Något egentligt berättande utvecklar sig aldrig, men mestadels tycks det handla om skapandet av själva texten jag läser. När jag till slut har kommit igenom de drygt 130 sidorna bär jag inte med mig någonting från läsningen, annat än att det var onödigt svårforcerat.

Så: Vad är det egentligen jag läst?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En snabb googling ger vid handen att Logos är Freke Räihäs examensarbete från Författarskolan vid Lunds universitet. Där får man högskolepoäng för att skriva litterära verk. Universitetet sammanfattar boken på följande vis: "Detta intersubjektiva litterära ställningstagande är ett försök till konstnärlig forskning i en kritisk och opak dialog mellan jagets egna författande, kompositionen, och dess verkställare — som läser en kopia av det."

Det finns något komiskt typiskt med att en bok av den här typen serveras från en författarskola vid ett universitet. Det akademiska litteraturvetandet brukar klandras för att vara överdrivet och ytligt teoretiserande. Det präglas av en ambition att vara radikalt och kritisera den egna traditionen, men leder i stället till ett nytt traditionsbygge som är desto mer esoteriskt och elitistiskt, svårtillgängligt för alla som inte har kandidatuppsatser i semiotik i bagaget. Samma typ av kritik kan riktas mot Räihäs bok. LOGOS är mer av ett hemligt handslag för att få tillträde till de invigdas krets, än det är ett evangelium som kan skänka insikt åt massorna.

Räihä kan säkert skriva, men tyvärr döljs hans kvaliteter av oviljan att ägna sig åt något egentligt berättande. Istället ägnar han sig åt svårgenomträngliga akademiserande dimridåer. Ibland undrar man om poängen med denna berättarkonst är att skrämma läsaren till underkastelse, snarare än att vinna läsarens respekt. Om Räihä bryter sina akademiska bojor är han ett steg närmre det senare.

Fredrik Sixtensson

Ur arkivet

view_module reorder

Debatt och Samtal om rasism på Peace & Love festival 2012

Rasismen som inte kom tillbaka utan som alltid funnits – ”Hur bygger vi ett samhälle där vi kan leva tillsammans?” Förutsättningarna för samtalet om rasism och främlingsfientlighet i Sverige är inte ...

Av: Linda Bönström | Kulturreportage | 11 juli, 2012

Collografi gör gott för själen

Kärt barn har många namn. Jag får en känsla av att det ter sig så för konstnärerna som uttrycker sig genom collografi – eller collagrafi, alternativt limtryck, som denna tryck- ...

Av: Marit Jonsson, Formom | Essäer om konst | 16 februari, 2012

Anna plus Sonja är lika med bra

  Anna Järvinens medverkan på samlingsplattan "Sonja Åkesson tolkad av..." befäste ytterligare hennes position som en chanteuse extraordinaire i dagens Sverige. Skivan har fått väldigt fina recensioner (till exempel här på ...

Av: Viktor Andersson | Musikens porträtt | 23 januari, 2011

Pennan

Jag skriver, ibland skriver jag ord, och ibland, om min ägare tillåter det, blir dessa ord meningar. Det händer ofta att jag kommer till en punkt och mer ofta än ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 15 april, 2014

Robert Halvarsson Foto Robin Malmqvist

Tre nya dikter av Robert Halvarsson

Robert Halvarsson presenterar tre nya dikter.

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 23 juli, 2016

Kulturen og dens voktere

Atikkelen er om de ulike former for kultur: kultur er ikke bare om imaginativ skaping, eller at det er om det menneskene selv lager, for det som er spesifkt for ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 augusti, 2011

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 september, 2014

Friedrich Zarathustra Nietzsche

Nietzschelitteraturen är, minst sagt, omfattande. Redan 1889-1890 utgavs första kommentaren till Friedrich Nietzsches Sålunda talade Zarathustra, Gustav Naumanns tvåbandsutgåva Zarathustra-Commentar. Få filosofiska verk har initierat en sådan mängd synpunkter, lagt ...

Av: Bo I. Cavefors | Agora - filosofiska essäer | 30 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.