Den finska konsten, mellan modernism och tradition

Historiskt är Finland en avkrok, en väg genom skogen mellan Stockholm och S:t Petersburg, en del av Sverige i sex hundra år och under ryskt styre i drygt hundra …Man ...

Av: Niels Hebert | 16 juni, 2008
Essäer om konst

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | 01 november, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Gioacchino Rossini för trettionde gången

I år firar man 30-årsjubileum av Rossini-festivalen i Pesaro, förra gången jag var där firade man 25-årsjubileum. Jag får väl åka dit om fem år igen för att upprätthålla traditionen ...

Av: Ulf Stenberg | 22 augusti, 2009
Reportage om scenkonst

Några hjältar inom bokbranschen

  Några hjältar inom bokbranschen Nikanor Teratologen porträtterar de tre bokförlagen Murbräckan, Leopard och Historiska Media och deras utgivning under 2007. Det blir enligt min mening allt tydligare att det i Sverige ...

Av: Nikanor Teratologen | 25 september, 2007
Kulturreportage

Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

Litteratur: Freke Räihä - Logos



En radikal elitism

Detta intersubjektiva litterära ställningstagande är ett försök till konstnärlig forskning i en kritisk och opak dialog mellan jagets egna författande, kompositionen, och dess verkställare — som läser en kopia av det. 
Räihä kan säkert skriva, men tyvärr döljs hans kvaliteter av oviljan att ägna sig åt något egentligt berättande. Istället ägnar han sig åt svårgenomträngliga akademiserande dimridåer.
Freke Räihä
Logos
ISBN: 9789186175405
Förlag: Smockadoll



Varje köp via denna
länk stödjer TK.


Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

Freke Räihä. Foto: Anna Drvnik.

Vad är det egentligen jag läser?

Frågan återkommer gång på gång när jag läser Freke Räihäs senaste alster. Avsnitten heter saker som "Metod", "Subjektet", "Problemformuleringsprivilegiet" och liknande. Fotnoter med källhänvisningar är insprängda i den löpande texten, ofta mitt i meningar. Samma sak med källhänvisningar inom parentes. Längst bak i boken finns en källförteckning som rymmer bekantingar som Barthes, Derrida och Nietzsche. Så långt ser det ut som ett vetenskapligt arbete.

Innehållet gör det däremot inte. Här varvas lösryckta tankar om litteraturvetenskap och citat från tänkare i ämnet med vardagliga ögonblicksbilder från Räihäs liv om hur han passar barn, handlar komjölk (sic) och skriver. Den röda tråden är svårföljd. Något egentligt berättande utvecklar sig aldrig, men mestadels tycks det handla om skapandet av själva texten jag läser. När jag till slut har kommit igenom de drygt 130 sidorna bär jag inte med mig någonting från läsningen, annat än att det var onödigt svårforcerat.

Så: Vad är det egentligen jag läst?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En snabb googling ger vid handen att Logos är Freke Räihäs examensarbete från Författarskolan vid Lunds universitet. Där får man högskolepoäng för att skriva litterära verk. Universitetet sammanfattar boken på följande vis: "Detta intersubjektiva litterära ställningstagande är ett försök till konstnärlig forskning i en kritisk och opak dialog mellan jagets egna författande, kompositionen, och dess verkställare — som läser en kopia av det."

Det finns något komiskt typiskt med att en bok av den här typen serveras från en författarskola vid ett universitet. Det akademiska litteraturvetandet brukar klandras för att vara överdrivet och ytligt teoretiserande. Det präglas av en ambition att vara radikalt och kritisera den egna traditionen, men leder i stället till ett nytt traditionsbygge som är desto mer esoteriskt och elitistiskt, svårtillgängligt för alla som inte har kandidatuppsatser i semiotik i bagaget. Samma typ av kritik kan riktas mot Räihäs bok. LOGOS är mer av ett hemligt handslag för att få tillträde till de invigdas krets, än det är ett evangelium som kan skänka insikt åt massorna.

Räihä kan säkert skriva, men tyvärr döljs hans kvaliteter av oviljan att ägna sig åt något egentligt berättande. Istället ägnar han sig åt svårgenomträngliga akademiserande dimridåer. Ibland undrar man om poängen med denna berättarkonst är att skrämma läsaren till underkastelse, snarare än att vinna läsarens respekt. Om Räihä bryter sina akademiska bojor är han ett steg närmre det senare.

Fredrik Sixtensson

Ur arkivet

view_module reorder

Tranströmersymposiet – Fåglarna säger ifrån om Nobelpristagaren

Torsdagen den sjätte går sannerligen till hävderna. Omtumlad av Akademiens besked åkte jag ut på landet för att låta höstvindarna svalka poetpannan. Men inte ens där ville vardagslugnet infinna sig ...

Av: Niklas Törnlund | Essäer om litteratur & böcker | 10 oktober, 2011

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Versailles från korridorerna. Intervju med Benoît Jacquot

Filmen ”Farewell My Queen”av Benoît Jacquot är ett ganska kallt och tämligen oengagerat reportage om tre, fyra dagar under ödesåret 1789 i Versailles när den franska monarkin upphör. I centrum ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 30 november, 2012

Att återföda jaget i konsten. Om Pablo Picasso

Fostret var livlöst, lades åt sidan som dödfött. Don Salvador, Pablos farbror blåste cigarrök i näsborrarna på den nyfödde. Picasso vaknade till sin första verklighet. En ingång till existensen, iögonfallande ...

Av: Benny Holmberg | Övriga porträtt | 23 september, 2012

Aruba-minnena

Ett reportage av Björn Gustavsson om Aruba och det Karibiska havet

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 07 juli, 2017

Inte utan att man undrar hur de tänkte

Platåträskorna klapprade mot stengolvet när slöjdläraren kom springande. Han sög tag i min kompis, ruskade om och slängde in honom bland de brädor som staplats mot väggen i korridoren utanför ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 17 januari, 2014

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna   Nina Bouraoui. Foto: Elisabeth Grate Bokförlag Jag plågas av att skriva om döden, jag kan inte skriva om sexualiteten, de båda ämnena tycks mig ...

Av: Thomas Nydahl | Litteraturens porträtt | 05 januari, 2007

Livet på 60 grader 2

 

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 16 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.