Rosa Luxemburgs martyrium

I förordet till antologin Röster om Rosa Luxemburg (1998) berättar Göran Greider om hur det gick till när Rosa Luxemburg mördades den 15 januari 1919. Fyra soldater kommer för att ...

Av: Mohamed Omar | 07 januari, 2014
Essäer om politiken

Yrkestrubadurernas 40-årsjubileum. Intervju med Pierre Ström

  YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk. På den svenska ...

Av: Johannes Flink | 28 februari, 2011
Musikens porträtt

Stilbild ur The PIcture of Dorian Gray (1945

Den hemsökta målningen

Dorian Gray önskar sig evig ungdom, men hans önskning har ett pris. Hans kropp förblir evigt ung medan hans själ blir allt mer depraverad. I centrum för Oscar Wildes roman ...

Av: Mathias Jansson | 14 december, 2015
Essäer om konst

Bokmässan 2017 med Bildning, Luther, Röster från Irland och den blåvita 100-åringen 

Bildning - detta är årets tema på Bokmässan i Göteborg. Man passar bland annat på att fira 500-års jubileet av reformationen, en process som präglat europeisk historia och som ledde ...

Av: Belinda Graham | 28 september, 2017
Kulturreportage

Antoine de Saint-Exupéry. Foto: Wikipedia

Litteratur: Antoine de Saint-Exupéry - Den lille prinsen



”Den lille prinsen” – ett mästerverk i nyöversättning

Boken är egentligen en barnbok, men den älskas av många vuxna för det sätt som Lille prinsen levererar sina insikter om världen och människorna. 
Som i alla klassiska sagor finns här en ”fabelns” sensmoral: Det är viktigt att tänka och att ta hand om de andra – även om det i detta fall här innebär att ge sig ut på en lång, stressande odyssé bland planeter och galaxer för att finna det rätta arbetsredskapet.
Antoine de Saint-Exupéry
Den lille prinsen
ISBN: 9789186629021 
Översättning: Nova Gullberg Zetterstrand & Henrik Petersen
Förlag: Modernista

Klicka här för att finna information hos Bokus apropå den här boken. Varje köp via denna länk stödjer TK.

Antoine de Saint-Exupéry. Foto: Wikipedia

Antoine de Saint-Exupéry. Foto: Wikipedia

Alla vi som läser eller har läst mycket har våra favoritböcker. Om jag var tvungen att ta med mig på en öde ö en enda bok bland de tusentals jag har läst skulle jag, utan att tveka ett ögonblick, ta med mig Den lille prinsen. de Saint-Exupérys mest kända verk har nu kommit ut i nyöversättning på Modernista. Språket är modernare och roligt, Nova Gullberg Zetterstrand och Henrik Petersen har gjort ett bra arbete.

 

Men varför är jag så fascinerad av Den lille prinsen? Jag vet faktiskt inte riktigt. Det är bara så vacker. Antoine de Saint-Exupéry har själv skrivit ”att bli kär i någon betyder inte att titta varandra i ögonen utan att titta tillsammans åt samma håll.” Kanske finns det något i detta.

 

Antoine de Saint-Exupéry var i grunden stridspilot och mycket intresserad av teknik och grafisk konst. Ja, han var kanske aldrig någon stor författare men hans sista bok, han stupade under andra världskriget bara 44 år gammal, blev Den lille prinsen, som inte är något annat än ett litet mästerverk. Tidigare hade de Saint-Exupéry skrivit flera flygäventyr, med åren blev han dock allt mer filosofisk och för boken Terre des hommes (Kamrater på en irrande planet) från 1939 fick han Franska akademiens stora pris. Men ingen kunde nog ändå ana att han skulle skriva en så underbar bok som Den lille prisen: En saga för barn som vill bli vuxna och samtidigt en saga för vuxna som vill bli barn.

 

Den lille prinsen kan beskrivas som en grafisk novell, så förtjusande vackra är illustrationerna som är en viktig del av boken. Illustrationer som egentligen dock är många fler och minutiösa om man utgår från själva de Saint-Exupérys grundmanuskript.

 

Historien tar sin början i Saharaöknen. En flygare störtar ned och möter där en pojke, en konstig pojke, som ber honom om att rita ett lamm. När pojken börjar känna förtroende för flygaren berättar han för honom att han är en prins som kommer från asteroiden B612, där han bor ensam i sällskap med en butter och fåfäng ros som han sköter om.

 

Tack vare avståndet har den lille prinsen förstått den djupa vänskapen som finns mellan honom och rosen. Det är för dens skull som han behöver ett lamm, lammet ska äta upp de växande bladen av ett  apbrödsträd  som finns på asteroiden och på det viset undvika att den kväver planeten och rosen.

 

Innan att han landade på jorden får vi veta att den lille prinsen irrat runt på olika planeter och träffat diverse absurda varelser, men var och en av dem har lärt honom en sanning: Kungen måste bestämma, drinkarna dricker för att glömma skammen av att vara just drickare, affärsmannen räknar stjärnorna och tror att de är deras egna, geografen sitter böjd över sitt skrivbord och vet egentligen ingenting om sin eget planet och lyktmannen, sällskapets enda altruist, springer galen från en lykta till nästa för att kunna se till att ingen medborgare tvingas röra sig utan ljus genom mörkret.

 

Prinsen träffar också, nu på vår jord, en orm, en rosengård och en räv.

 

Räven är den gulligaste varelsen i hela boken, hon som önskar att bli tämjd i vänskapens namn. Efter ett år förbereder sig den lille prinsen med det gyllene håret att åka hem igen, tillsammans med lammet och den älskade räven för att fortsätta sin uppgift att ta hand om rosen.

 

Som i alla klassiska sagor finns här en ”fabelns” sensmoral: Det är viktigt att tänka och att ta hand om de andra – även om det i detta fall här innebär att ge sig ut på en lång, stressande odyssé bland planeter och galaxer för att finna det rätta arbetsredskapet. Och utan den långa resan hade prinsen heller aldrig träffa på sin kära vän, räven.

 

Boken Den lille prinsen kan ses som en metafor över passagen mellan barndom till vuxenlivet, och är skriven med ett enkelt och poetiskt språk. För att kunna bli vuxen och få en identitet måste man resa, leta, tala med de andra, träffa folk som är onda eller goda – och ibland både och. Men det som är viktigt är att, under sin egen färd, träffa en riktig vän, någon som alltid kan vara en nära och förstå en, någon som man kan dela allt med. Även hoppet.

 

Antoine de Saint-Exupéry skrev boken under andra världskriget, då han dagligen riskerade sitt liv som flygare i franska armén. En gång frågade han sin kapten vad han skulle han göra efter kriget, och kaptenen svarade då ”Tror ni verkligen att vi ska överleva kriget?” Med detta sagt kan Den lille prinsen också tolkas som ett poetiskt testamente av den Antoine de Saint-Exupéry som anande dödens närvaro och som önskade lämna efter sig en poetisk berättelse för vuxna och barn om vad som kanske kunde hända med en flygare den dagen han störtade. 

Guido Zeccola

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Edgar Varèse – en ljudets mästare och befriare

Vi upplever nu en tid när det ekonomiska tänkandet ramar in våra liv som ofta saknar meningsfullt innehåll. Konstens kraftkälla, som Varèse såg som en huvudrollsinnehavare, behövs mer än någonsin. Vem ...

Av: Percival | Musikens porträtt | 04 augusti, 2012

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen DEL 5

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 10 Maj, 2017

Vilhelm Moberg- En väldig grep i sin samtids kompost

Det finns en andaktsfull helighet i omnämnandet av författaren Vilhelm Moberg, en sakral vördnad för den väldige smålänningen där epiteten och metaforerna kring författaren tycks har rötter fotade rakt ned ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 23 augusti, 2010

Simon O Pettersson. Den tübingska estetdöden

Friedrich Schlegel skriver i ett fragment: ”Nur derjenige kann ein Künstler sein, welcher eine eigne Religion, eine originelle Ansicht des Unendlichen hat.“ Jag tror detta är en korrekt uppfattning. Poesi ...

Av: Simon O Pettersson | Utopiska geografier | 03 mars, 2014

Skolan i Aten av Rafael

Jag läser som jag vill och funderar som jag tänker

De lärda må tvista med de olärda om vad som kan vara god litteratur. Kan det möjligtvis vara så, att läsandet av vissa böcker höjer såväl känsla som intellekt ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 10 september, 2015

Veckan från Hyllan. Vecka 39, 2012

Sverige regeras av ”Det nya arbetarpartiet”. Deras huvudkonkurrent är det gamla arbetarpartiet. Lite märkligt att de två största partierna vill kalla sig för arbetarpartier, nya eller gamla, när de samtidigt ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 22 september, 2012

Mauro Luppichini. Arktis

Mauro Luppichini är en italiensk författare. Han har dock bott i Sverige i fem decennier och arbetat bland annat som bibliotekarie i Uppsala. Men han har alltid skrivit och publicerat ...

Av: Mauro Luppicchini | Utopiska geografier | 02 december, 2013

Landet som är vårt land är sig inte längre likt

Landet som är vårt land har förändrats, och förändrats i grunden. Jag tror det började med Kjell-Olof Feldt, en gång finansminister vid Ingvar Carlssons sida. Minns ni hur han allvarligt ...

Av: Crister Enander | Essäer om samhället | 17 oktober, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.