Trettonåring kastade sig under tåget efter nätmobbning

En vanlig grabb, en för övrigt levnadsglad österrikisk trettonåring kastade sig framför tåget i Klagenfurt. Han var på besök hos sin pappa tillsammans med sin bästa vän och skulle just gå på en ...

Av: Lilian O. Montmar | 25 oktober, 2011
Gästkrönikör

Amsterdam, strax till vänster om Spuistratt

Vi vänder runt hörnet på Spuistratt, och skyndar mot restaurangen vi ska träffa kollegorna på, och där, i ögonvrån, fångar mig omslaget på det senaste numret av den amerikanska kulturtidskriften ...

Av: Mikke Schirén | 15 november, 2014
Gästkrönikör

Varför firar vi jul?

Ty ett barn har fötts, en son är oss givenVäldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. (Jes. 9:6). På något sätt är ...

Av: .Lars-Erik Gardell | 24 december, 2009
Övriga porträtt

Böcker. Montage Mathias Jansson

Den goda essäisten

Vad kännetecknar en god essäist? Frågan är kanske lika svår att besvara som vad kännetecknar god konst? Det hamnar till slut i en subjektiv värdering utifrån vilka intresseområden, vilken bakgrund ...

Av: Mathias Jansson | 27 oktober, 2017
Essäer

Litteratur: Petter Alexis Askergren; 16 rader



Den unge Petters … självbiografiska rader

 Petter är en av de mest inflytelserika textförfattarna i musikbranschen och 38 år gammal har han hunnit bli en veteran inom svensk hiphop.

Petter Alexis Askergren
16 rader
Brombergs

 

Några sidor in i den här boken kopplar jag upp mig mot Spotify och läser låttexterna samtidigt som jag lyssnar på låtarna. Det går upp för mig att låttexter är något helt annat än poesi. Om Petters texter publicerades som en diktbok skulle jag till exempel ha invänt att han kunde ha rensat lite bland metaforerna. Men när texten är tonsatt till hip hop-gung fungerar det med många ordbilder staplade på varandra. Det ingår liksom i musiken att vara intensiv, slagkraftig och en smula överdriven.

Därför kan jag bara rekommendera alla som vill läsa Petter Alexis Askergrens bok att lyssna på låtarna samtidigt! Ja, ni som redan är stora fans kanske gör det ändå. Jag kan inte räkna mig själv till kategorin fans, men som de flesta andra har jag följt Petters karriär, och det är riktigt roligt att läsa hans personliga berättelse om sin utveckling som människa och artist.

Petter växte upp på Söder med föräldrar i kreativa yrken och med klasskamrater som hade ett stort kulturellt kapital. Trots detta hittade han sitt uttryck i ”ghettomusiken” hiphop. Men även om han inte kommer från någon miljonprogramsförort har han haft svårigheter i och med att han har dyslexi och är hyperaktiv. Först i vuxen ålder fick han en ADHD-diagnos, något han skriver om i den starka låten ”Fristad”: ”Kalla mig bokstavsbarn, kalla mig undantag / jag är ett udda tal helt fuckin onormal / – min terapeut sa till mig, va dig själv / Acceptera ditt beteende, du e väldigt speciell / – Impulsiv, utåtagerande, spontan / men jag har koll på mig själv mina mönster e jag van”

I boken ”16 rader” (titeln syftar på längden för den klassiska versformen i hiphop) får vi följa Petters 15-åriga karriär med toppar och dalar. Han reflekterar mycket, tar till sig kritik och vill ständigt gå vidare och utvecklas. Det är en sympatisk, känslig och lite kantig person som träder fram, och det är intressant att läsa hans reflektioner över texterna, som alltid är på svenska.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”Det är en utmaning att skriva på svenska eftersom vårt ordförråd ofta uppfattas som torftigt jämfört med engelskans. Dessutom är svenskan ett ’taggigare’ språk. Därför är det viktigt att ta ut svängarna och jag gjorde en hel del mer eller mindre direktöversättningar på min första skiva, som exempelvis ’håller fortet’ från ’Holding the fort down’. Hela meningar som ’Don’t talk the talk if you can’t walk the walk’ som blev ’Snacka inte snacket om du inte kan gå gången’.”

En del förknippar kanske Petter med anti-jante-rader som ”Det är min tur nu, vinden har vänt” och ”Pengar rullar in som de ska, det går bra nu”. Det är lite intressant att båda dessa rader fungerade som affirmationer. ”Vinden har vänt” skrevs till första skivan då han ännu inte visste hur skivan skulle sälja, men den blev en stor framgång. När han skrev ”Det går bra nu” hade hans karriär varit ”otroligt jobbig en tid. Jag hade kommit ur ett stålbad och kämpade som ett djur för att behålla min status”. Också den låten fastnade i det allmänna medvetandet. Även om Petter inte verkar så förtjust i att låten uppfattades som en hyllning till stekarkulturen, konstaterar han att det var en lättnad när folk slutade ropa ”Såklart” efter honom och bytte till ”Det går bra nu”.

Petters karriär har gått upp och ner. Inför andra skivan ”Bananrepubliken” fick han svår skrivkramp och skrev bland annat låten ”En liten snubbe”: ”Jag är en liten snubbe ifrån staden som åkt till landet hela dagen, vi ska se om du har is i magen när du går och rappar här i hagen...” Texten får mig att fnissa för att den är så banal. Sedan berättar Petter att hans sidekick Sleepy har vägrat att spela den live för att han ogillar den så mycket och att han ibland citerar texten ”som ett rent och skärt skämt”. Petter skriver här att han inser att andra säkert uppfattar delar av texten som nödrim och julklappsrim, men att han själv ändå är stolt över den. Det är rätt respektingivande att han ofta försvarar texter som andra sågar. Han förklarar varför han gillar dem och varför han skrev dem.

Tonen i boken är lättsam och man märker att den riktar sig till läsovana unga. Jag hoppas innerligt att denna bok kan få en och annan ung grabb eller tjej där ute att fatta hur coolt det är att läsa romaner och kunna droppa litterära citat. All heder åt detta initiativ från Petter och hans förlag! Jag tycker absolut att den här boken kan användas av lärare i svenskundervisningen. Vilken bra grej att väcka elevers intresse för språket genom att spela hiphoplåtar på lektionerna!

 

Marja Beckman

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

"Musiken förvandlas till gestik och gesten till musik. " Intervju med Lucia Ronchetti

Under ett snabbt besök i Stockholm träffade jag tonsättaren Lucia Ronchetti på det Italienska kulturinstitutet där några av hennes tidigare verk framfördes av KammarensebleN. Konserten kommer att sändas i Sverigesradio ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 14 februari, 2013

Hilma af Klint – konst och andlighet

På Moderna museet i Stockholm pågår under våren (16 februari - 26 maj 2013) en stor retrospektiv utställning, ”Hilma af Klint – abstrakt pionjär”. För ett tiotal år sedan var ...

Av: Lena Månsson | Essäer om konst | 12 mars, 2013

Ett kort meddelande till mina muslimska vänner

Hösten 1900 fick vår förste svenske socialistiske agitator, August Palm, ta emot en inbjudan att besöka Amerika för en föredragsturné. Resan beskrev han i boken Ögonblicksbilder från en tripp till ...

Av: Mohamed Omar | Gästkrönikör | 19 januari, 2014

Demokratin är ett hot mot demokratin

FRA-lagen rör upp en storm av känslor. Den åsidosätter rättigheter som vi trodde att en demokratisk statsform garanterar. Betraktad ur ett formellt perspektiv är det emellertid svårare att se ...

Av: Jens Eriksson | Agora - filosofiska essäer | 14 april, 2011

Ernst Hildebrandt: Luther i kretsen av sin familj. Foto: Thomas Notini

Mellan skål och vägg

Martin Luther som den store glädjedödaren och den rigide slavdrivaren? Några reflexioner av Thomas Notini kring en nyutkommen bok av och om Martin Luther.

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 22 september, 2015

När tavlorna kommer till liv

Tänk att kunna gå in en tavla och uppleva en värld målad för hundra år sedan. Det franska uttrycket ”tableau vivant”, som betyder levande bild, har sedan romartiden varit ett ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 december, 2014

Jubileum och gemenskap på Öland Roots

Tidigt på torsdag morgon är redan festivalen igång. Inne på festivalområdet är det full rulle med att soundchecka, dekorera och bygga scener. Ingen tycks störas av den höga musiken trots ...

Av: Liv Meijer Nordgren | Kulturreportage | 22 juli, 2013

De farligaste är dem som inget har att dölja

Min vän tittar på mig och rynkar bekymrat ögonbrynen. Hon tar en djup klunk ur sin kaffemugg och säger sedan långsamt de ord som jag hört från så många de ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 26 maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts