Niklas Aurgrunn Ögonblick av skräckslagen nåd

Niklas Aurgrunn (tidigare Erixon), född 1962, debuterade i Grupp 84 (W&W) och har vid sidan av otaliga helt misslyckade projekt, en handfull romaner och barnböcker på eget förlag och nåt ...

Av: Niklas Aurgrunn | 10 juni, 2013
Utopiska geografier

Kallets konstruktion

Fotograf: Hans Fredrik Asbjørnsen Kallets konstruktion Fiktions- och verklighetsbegreppet har varit flitigt debatterat i samband med höstens romanutgivning. Hanne Ørstavik, en av Norges främsta författare i den yngre generationen säger bestämt: ...

Av: Theres K Agdler | 05 november, 2007
Litteraturens porträtt

3. Väster

 Å på den ena sidan. Men det är bara om man kommer nerifrån det enskilt liggande lilla bostadsområdet som kallar sig by. Om man fortsätter, om man vandrar bland fåren ...

Av: Väster | 31 december, 2011
Lund har allt utom vatten

Carl von Linné och bildningen

TEMA BILDNING För Carl von Linné utgjorde bildning, forskning och religiösa föreställningar en helhet. Det tycks bli allt svårare att förstå Linné och hans tid. Den populärvetenskapliga litteraturen vill gärna framställa ...

Av: Mikael Mogren | 10 april, 2008
Gästkrönikör

Matematikern som knäckte Enigma



I takt med att Alan Turings postuma berömmelse vuxit har det kommit en flod av böcker, pjäser och filmer om mannen som knäckte tyskarna Enigma-kod, nu senast The Imitation Game där Benedict Cumberbatch som Turing har en rimlig chans till en Oscar, om den inte går till Timothy Spall i titelrollen i Mr Turner, en lika imponerande prestation. Mer om The Imitation Game nedan, men först något om Turing och om den biografiska roman om honom som den tyske dramatikern Rolf Hochhuth skrev 1987 och som kom på svenska året därpå. 

Om Alan Turing.



Han var homosexuell, inte särskilt ovanligt bland dem som gått på King´s College i Cambridge, och hade som 39-årig en förbindelse med en nittonårig yngling vars kumpan bröt sig in hos Turing som då anmälde stölden hos polisen. Det drog igång ett mål mot honom själv för osedligt leverne. Han ställdes inför rätta för förbindelsen, den gången olaglig och straffbar. Ynglingen slapp fri men Turing fick välja mellan fängelse och en plågsam hormonbehandling som man trodde skulle ändra hans sexuella preferenser.

Redan med sitt genombrott Ställföreträdaren 1962 var Hochhuth kontroversiell, ett drama om påvestaten under andra världskriget och Pius XIIs relationer till diktatorerna i Tyskland och Italien (ett ämne som John Cornwell 1999 tog upp i sin lika omstridda Hitler´s Pope, The Secret History of Pius XII). Hochhuths drama bröt många tabun och orsakade en hätsk debatt efter uruppförandet i Berlin i februari året därpå. I pjäsen Soldater från 1967 är temat brännbart i dubbel bemärkelse, axelmakternas och de allierades terrorbombningar mot civila under kriget, det som W. G. Sebald senare skrivit om i sin On the Natural History of Destruction.

Hochhuths bok om Alan Turing kallas i underrubriken en berättelse men det mesta av fiktionen vilar på faktisk grund. Turing var född 1912 och tog brådmoget tidigt sin matematiska examen i Cambridge där han mötte ett annat geni, filosofen Wittgenstein. Han var forskare vid Princeton under två år och publicerade före kriget sin kortfattade men revolutionerande On Computable Numbers, en skrift långt före sin tid: där läggs den teoretiska grunden för alla senare datorer. Efter kriget blev han universitetslärare i Manchester och kom att arbeta med MADAM, den dator som hade dåtidens största minneskapacitet. Och han intresserade sig alltmer för frågan om maskiners intelligens. Genom att bygga in en slumpässighet i dem borde man kunna imitera mänskligt tänkande.

Han var homosexuell, inte särskilt ovanligt bland dem som gått på King´s College i Cambridge, och hade som 39-årig en förbindelse med en nittonårig yngling vars kumpan bröt sig in hos Turing som då anmälde stölden hos polisen. Det drog igång ett mål mot honom själv för osedligt leverne. Han ställdes inför rätta för förbindelsen, den gången olaglig och straffbar. Ynglingen slapp fri men Turing fick välja mellan fängelse och en plågsam hormonbehandling som man trodde skulle ändra hans sexuella preferenser.

Han valde behandlingen men stod inte ut med kuren och valde att avsluta sitt liv en kort tid före sin 42-årsdag. Om cyanidförgiftningen var ett självmord eller en olyckshändelse har debatterats alltsedan dess. Långt efter sin död fick han sin fördröjda upprättelse, premiärministern Gordon Brown ursäktade 2009 den hårdhänta behandlingen av honom och drottningen benådade honom officiellt 2013. Det hade de goda skäl till.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mycket har skrivits om honom. En dikt av Göran Printz-Påhlsson om datorer och mänsklig intelligens heter just Turingmaskinen, och han dyker upp hos Hans-Magnus Enzensberger liksom i ett drama av Ian McEwan. Hugh Whitemores pjäs Breaking the Code från 1986 filmades senare med Derek Jacobi som en inte särskilt övertygande Turing. Amerikanen David Leavitt skrev en bok om honom 2006 med en titel stulen från Alfred Hitchcock: The Man Who Knew too Much – Alan Turing and the Invention of the Computer (när Leavitt skrev en roman om England under andra världskriget, While England Slept, plagierade han så friskt från Stephen Spenders självbiografi World Within World att förlaget såg sig tvingat att dra in första upplagan).

Rolf Hochhuth hade nytta av den biografi som Turings mor skrev men där hans homosexuella inriktning förtigs, eller också visste hon inget om den sidan hos sonen, och säkert också av Andrew Hodges uttömmande levnadsteckning Alan Turing: The Enigma från 1983, den som legat till grund för den senaste filmen. I brännpunkten för Hochhuth står de år under andra världskriget då Turings insatser ”vägde lika tungt som de brittiska fältmarskalkarnas och amiralernas” men som i årtionden belades med högsta sekretess.

1938 kallades Turing hem från USA för att snart ingå i en forskargrupp vid en topphemlig vetenskapsstation inte långt från Oxford,  Bletchley Park, som var maskerad till en radiofabrik dit ingen utomstående släpptes in (Enigma, en halvintressant film från 2001 om stället och vad där skedde, efter en roman av Robert Harris hade Tom Stoppard som manusförfattare och Kate Winslet i en huvudroll, men Alan Turing nämns inte alls). På Bletchley Park befann sig Turing under hela kriget, och där gjorde han avgörande insatser för de allierades krigsframgång, som Churchill anförtrodde George VI: ”It was because of the breaking of Enigma that we won the war.”

 Han knäckte alltså tyskarnas hemliga kod för Enigma, ett passande namn för en gåtfullt komplicerad chiffermaskin med ett nära nog oändligt antal möjliga sifferkombinationer. När en tysk ubåt uppbringades i Norra Ishavet bärgade man en av apparaterna, det blev en avgörande vändning, och Turing förde vidare den dechiffrering som polska kryptologer påbörjat för att kunna läsa kodade order från det marina högkvarteret i Berlin till tyska ubåtar. Militärhistoriker har senare hävdat att kriget förkortades med två år och fjorton miljoner liv sparades genom framgångarna på Bletchley Park, hur man nu har kunnat komma fram till det.  

Turing och hans arbetsgrupp klarade av koden, dock utan att tyskarna eller ens de allierade amerikanerna fick veta det. Detta är själva huvudintrigen i boken, som sedan har sina sidohandlingar. Turings sekreterare Monica för ordet i en dagbok som efter hennes död hamnar i händerna på Hochhuth, i en fiktionsram som tillåter författaren att uttrycka stor beundran för Turings personlighet och verksamhet. Sekreteraren får också sin egen historia skriven, eller gör det själv, med fästmannen som dör i kriget, och med ett avgörande möte i en nattkupé. Hon är oavlåtligt lojal mot Turing och efter hans död mot hans minne, och blir upprörd när hon ännu på 1960-talet förgäves letar efter en artikel om honom i Encyclopedia Britannica.

Krigets mest idiotiska generaler hålls i ära trots alla kriminella dårskaper de visat prov på medan Turings insatser i det längsta förtigs. Hochhuth illustrerar krigets bittra ironier och den cynism som inte platsar i den officiella historieskrivningen. Hans berättelser om sjömän som lämnas att dö vid förlisningar fast de hade kunnat räddas är inte påhittade, och krigets moraliska dilemma visas med Coventry som exempel. Churchill och hans närmaste män visste att tyskarna skulle bomba staden men kunde inte avslöja det, det skulle visa att de knäckt koden. Därför offrades civilbefolkningen, och därför evakuerades inte kvinnor och barn (i filmen The Imitation Game används en annan episod som illustration. Fartyget i en konvoj där bröderna till en av Bletchleys kryptografer finns ombord skulle kunna räddas, men man håller inne sin varning. Det torpederas och går under).

Andra tänkta inlägg och debatter är nog till stor del tecknade på fri hand, som de mellan Turing och Ludwig Wittgenstein. Sådana sidor förtätar bilden av dem båda och visar dokumentärromanens styrka. Om inte allt är sant så är det i alla fall sannolikt. Ett sakfel kan man möjligen beslå Hochhuth med: han låter Turing under en utflykt till Italien tala om Mary McCarthys böcker om Venedig och Florens, men de kom först några år efter Turings död. Men annars stämmer det mesta i denna rekonstruktion av ett krigs- och efterkrigsskeende som av strategiska skäl länge mörklades. Så långt Rolf Hochhuths berättelse.

The Imitation Game, i regi av Morten Tyldum, låter olika delar av Turings liv varvas och belysa varandra: tiden på internatskola (den som spelar Turing som skolpojke är imponerande bra), åren på Bletchley Park, och så den mycket civiliserade utfrågningen av en poliskommissarie i början av femtiotalet när han anklagas för sin affär med en omyndig yngling. Turings romans med en arbetskollega på Bletchley som inte blir till något hade sin motsvarighet i verkligheten. En kort tid var han förlovad med matematikern Joan Clarke (1917-1996) som tog det med fattning när han avslöjade att han var homosexuell. Det hade hon anat sig till och såg inte några hinder i det för att de skulle kunna gifta sig, intresset för matematik och kryptering band dem samman. Men han bröt förlovningen.

I en intervju med Peter Calder i The New Zealand Herald för någon vecka sedan kommenterade Andrew Hodges Turings för den tiden ovanligt öppna och skuldbefriade attityd till sin sexualitet. Han gav sig ut i Europa på jakt efter partners. En av hans förbindelser, en ung man i Norge, övervakades av hemlig polis. Turing bedömdes som en säkerhetsrisk:”His trips abroad were his defiance of the English law, and they were his only way out. But in hindsight, in the circumstances of the Cold War, it is amazing how gently he was treated. He had the most secret knowledge of the Anglo-American world, knowledge about which no hint was given to the public for another 20 years. It was impossible for him to combine that with what was his very modern approach to sexual freedom.”

Alan Turings staty

Turing låter sig uppslukas av arbetet på den datamaskin han bygger och som han kallar Christoffer. Hans passion för den är nästan övertydlig i filmen, särskilt som man får veta att det är förnamnet på den skolkamrat som han svärmiskt förälskade sig i på internatet Sherborne School i Dorset och som plötsligt är död i tuberkulos, något som i ett slag gör honom till ateist och som skapar ett livslångt trauma. Benedict Cumberbatch i rollen som Turing ler inte många gånger. För det mesta är hans ansikte katatoniskt stelt och oföränderligt, och så var kanske Turings. Han är en nörd som också är en fanatisk långdistanslöpare, också det grundat på fakta.  När Turing som 13-åring skulle börja på Sherborne bröt 1926 års generalstrejk ut, och inga tåg eller bussar gick. Han tog sin cykel dit en dag i förväg, låg över längs vägen och kom fram i tid för uppropet – då hade han cyklat tio mil. Och för möten i London sprang han ibland hela vägen från Bletchley, det tog honom fyra timmar.

 

Ibland kommer man att tänka på en annan film om ett annat problematiskt geni vars hjärna en tid går över styr, A Beautiful Mind där Russel Crowe har huvudrollen som matematikern John Nash. När denne arbetade som kryptograf under det kalla kriget drabbades han av svårartad förföljelsemani, visserligen inte särskilt svårt under femtiotalets schizofrena kommunisthets i USA. Men han återfick balansen och blev sent i livet belönad med ett Nobelpris i ekonomi. Genombrottet i kodknäckningen på Bletchley Park som det framställs i The Imitation Game kommer slumpartat, riktigt så plötsligt var det nog inte i verkligheten, men episoden är effektiv.

Keira Knightley i rollen som den arbetskamrat på Bletchley som Turing en kort tid är förlovad med är alldeles för vacker, har en släkting till Joan Clarke påpekat. Hur hon såg ut på äldre dagar – hon blev en framstående numismatiker – kan man se i en mycket intressant BBC-dokumentär i två delar om Turing som finns utlagd på nätet, med en sky av vittnen som träffade honom. Keira Knightley finns med i A Dangerous Method, en film från 2011 där hon tolkar den judiska Sabina Spielrein, en patient i Zürich som hamnar i ett maktspel mellan Freud och Jung och som i verkligheten senare blev en framstående psykoanalytiker som försvann i Sovjetunionen under Stalins utrensningar på trettiotalet. I den rollen är hon skicklig på hysteriska utbrott och exalterade ormanden. Som Joan Clarke behöver hon inte på samma vis ta ut svängarna. Hon är intagande, men med sin rådjursblick är hon nästan lite för fager för att vara riktigt trovärdig.

 

 

 

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Patricia Petibon – ett porträtt

« En av de stora njutningar som teatern kan erbjuda dig är att när ridån gar upp på scenen upptäcka en artist som genom sin blotta uppenbarelse omedelbart gör dig på ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 19 augusti, 2014

Emmakrönika XVIII, Kaikkein

"Mitä kirjailijat... yrittävät tehdä? Se kaikkein tuntematon yrittää jopa luoda universumin varsinainen nainen dokumentissa, josta tai missä hän on elänyt, mistä (joskus mihin) muut haluaisivat elää." / vet inte mer ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 28 maj, 2009

Carl R. Westerling – Det halva fotografiet

Jag föds under det sista året av det glada åttiotalet i en förort sydost om Stockholm. Men växer upp och går i skolan gör jag nere i Södermanland, ständigt omfamnad ...

Av: Carl R. Westerling | Utopiska geografier | 10 september, 2012

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 6

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 13 juli, 2013

Det underbara. Aragon, Breton och begäret

Ett av alla upptänkliga sätt att närma sig surrealismen är att studera dess teoretikers och utövares syn på sexualitet och begär, menar Tidningen Kulturens Roberth Ericsson. Åtskilligt kunde naturligtvis sägas ...

Av: Roberth Ericsson | Essäer om konst | 30 juni, 2010

Ett subjektivt försök till ett ifrågasättande av det kända

Föreställningen Farfar var Samuraj (och dödade massa amerikaner) hade sin urpremiär på Pusterviksteatern i Göteborg den 4 april. Skådespelaren David Fukamachi Regnfors kör i föreställningen en enmansshow, på utsidan till ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 19 april, 2011

Om utforskningen av våre liv

Våre personlige prosjekt og forbindtligheter er rotfestet i fortellerkategorien. Å være menneske er å ha et liv å leve og et liv å føre; og veien inn til hva det er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 26 maj, 2009

Aleister Crowley

Från djävulen till Buddha

Det goda rykte buddhismen har i våra dagar har den inte alltid åtnjutit. Länge sågs den som full av vidskepelse och många påstod att den var ateistisk. Numera ses ...

Av: Gustaf Redemo | Agora - filosofiska essäer | 28 oktober, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.