Första stenen är kastad i Estland

   Första stenen är kastad i Estland I Östeuropa har religiösa och nationalistiska rörelser gjort livet surt för den icke-heterosexuella befolkningen. Våld och uttalanden från stater om det icke-naturliga i homosexualitet är inget ...

Av: Kristofer Andersson | 29 september, 2006
Reportage om politik & samhälle

33 meter över havet

Vi skulle stråla samman. Frågan blev var ses vi? Vi kom från lite olika håll och skulle senare ut på middag på Tabac i gamla stan respektive föreställningen ”Knitting Peace” ...

Av: Per-Inge Planefors | 21 februari, 2014
Gästkrönikör

Stan kan emellanåt verkligen påminna om Amsterdam...

En helg i Göteborg

En weekendresa till Göteborg är alltid lika trevlig. Själv provade jag MTR:s nya expresståg Stockholm—Göteborg; en linje som har mycket bättre punktlighet än SJ-tågen och som dessutom, i 1 klass ...

Av: Björn Gustavsson | 13 april, 2017
Resereportage

Carol Rama. Ögon

Med språkets flöde. Tankarna. Upphöjda.

Det ser ut som det blir en tidig morgonskrivarstund. Klockan är ställd på 03.30. Och jag känner redan de första tankens trötthet men med lite starkt kaffe och öppnandet av ...

Av: Göran af Gröning | 09 juli, 2017
Agora - filosofiska essäer

Matematikern som knäckte Enigma



I takt med att Alan Turings postuma berömmelse vuxit har det kommit en flod av böcker, pjäser och filmer om mannen som knäckte tyskarna Enigma-kod, nu senast The Imitation Game där Benedict Cumberbatch som Turing har en rimlig chans till en Oscar, om den inte går till Timothy Spall i titelrollen i Mr Turner, en lika imponerande prestation. Mer om The Imitation Game nedan, men först något om Turing och om den biografiska roman om honom som den tyske dramatikern Rolf Hochhuth skrev 1987 och som kom på svenska året därpå. 

Om Alan Turing.



Han var homosexuell, inte särskilt ovanligt bland dem som gått på King´s College i Cambridge, och hade som 39-årig en förbindelse med en nittonårig yngling vars kumpan bröt sig in hos Turing som då anmälde stölden hos polisen. Det drog igång ett mål mot honom själv för osedligt leverne. Han ställdes inför rätta för förbindelsen, den gången olaglig och straffbar. Ynglingen slapp fri men Turing fick välja mellan fängelse och en plågsam hormonbehandling som man trodde skulle ändra hans sexuella preferenser.

Redan med sitt genombrott Ställföreträdaren 1962 var Hochhuth kontroversiell, ett drama om påvestaten under andra världskriget och Pius XIIs relationer till diktatorerna i Tyskland och Italien (ett ämne som John Cornwell 1999 tog upp i sin lika omstridda Hitler´s Pope, The Secret History of Pius XII). Hochhuths drama bröt många tabun och orsakade en hätsk debatt efter uruppförandet i Berlin i februari året därpå. I pjäsen Soldater från 1967 är temat brännbart i dubbel bemärkelse, axelmakternas och de allierades terrorbombningar mot civila under kriget, det som W. G. Sebald senare skrivit om i sin On the Natural History of Destruction.

Hochhuths bok om Alan Turing kallas i underrubriken en berättelse men det mesta av fiktionen vilar på faktisk grund. Turing var född 1912 och tog brådmoget tidigt sin matematiska examen i Cambridge där han mötte ett annat geni, filosofen Wittgenstein. Han var forskare vid Princeton under två år och publicerade före kriget sin kortfattade men revolutionerande On Computable Numbers, en skrift långt före sin tid: där läggs den teoretiska grunden för alla senare datorer. Efter kriget blev han universitetslärare i Manchester och kom att arbeta med MADAM, den dator som hade dåtidens största minneskapacitet. Och han intresserade sig alltmer för frågan om maskiners intelligens. Genom att bygga in en slumpässighet i dem borde man kunna imitera mänskligt tänkande.

Han var homosexuell, inte särskilt ovanligt bland dem som gått på King´s College i Cambridge, och hade som 39-årig en förbindelse med en nittonårig yngling vars kumpan bröt sig in hos Turing som då anmälde stölden hos polisen. Det drog igång ett mål mot honom själv för osedligt leverne. Han ställdes inför rätta för förbindelsen, den gången olaglig och straffbar. Ynglingen slapp fri men Turing fick välja mellan fängelse och en plågsam hormonbehandling som man trodde skulle ändra hans sexuella preferenser.

Han valde behandlingen men stod inte ut med kuren och valde att avsluta sitt liv en kort tid före sin 42-årsdag. Om cyanidförgiftningen var ett självmord eller en olyckshändelse har debatterats alltsedan dess. Långt efter sin död fick han sin fördröjda upprättelse, premiärministern Gordon Brown ursäktade 2009 den hårdhänta behandlingen av honom och drottningen benådade honom officiellt 2013. Det hade de goda skäl till.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Mycket har skrivits om honom. En dikt av Göran Printz-Påhlsson om datorer och mänsklig intelligens heter just Turingmaskinen, och han dyker upp hos Hans-Magnus Enzensberger liksom i ett drama av Ian McEwan. Hugh Whitemores pjäs Breaking the Code från 1986 filmades senare med Derek Jacobi som en inte särskilt övertygande Turing. Amerikanen David Leavitt skrev en bok om honom 2006 med en titel stulen från Alfred Hitchcock: The Man Who Knew too Much – Alan Turing and the Invention of the Computer (när Leavitt skrev en roman om England under andra världskriget, While England Slept, plagierade han så friskt från Stephen Spenders självbiografi World Within World att förlaget såg sig tvingat att dra in första upplagan).

Rolf Hochhuth hade nytta av den biografi som Turings mor skrev men där hans homosexuella inriktning förtigs, eller också visste hon inget om den sidan hos sonen, och säkert också av Andrew Hodges uttömmande levnadsteckning Alan Turing: The Enigma från 1983, den som legat till grund för den senaste filmen. I brännpunkten för Hochhuth står de år under andra världskriget då Turings insatser ”vägde lika tungt som de brittiska fältmarskalkarnas och amiralernas” men som i årtionden belades med högsta sekretess.

1938 kallades Turing hem från USA för att snart ingå i en forskargrupp vid en topphemlig vetenskapsstation inte långt från Oxford,  Bletchley Park, som var maskerad till en radiofabrik dit ingen utomstående släpptes in (Enigma, en halvintressant film från 2001 om stället och vad där skedde, efter en roman av Robert Harris hade Tom Stoppard som manusförfattare och Kate Winslet i en huvudroll, men Alan Turing nämns inte alls). På Bletchley Park befann sig Turing under hela kriget, och där gjorde han avgörande insatser för de allierades krigsframgång, som Churchill anförtrodde George VI: ”It was because of the breaking of Enigma that we won the war.”

 Han knäckte alltså tyskarnas hemliga kod för Enigma, ett passande namn för en gåtfullt komplicerad chiffermaskin med ett nära nog oändligt antal möjliga sifferkombinationer. När en tysk ubåt uppbringades i Norra Ishavet bärgade man en av apparaterna, det blev en avgörande vändning, och Turing förde vidare den dechiffrering som polska kryptologer påbörjat för att kunna läsa kodade order från det marina högkvarteret i Berlin till tyska ubåtar. Militärhistoriker har senare hävdat att kriget förkortades med två år och fjorton miljoner liv sparades genom framgångarna på Bletchley Park, hur man nu har kunnat komma fram till det.  

Turing och hans arbetsgrupp klarade av koden, dock utan att tyskarna eller ens de allierade amerikanerna fick veta det. Detta är själva huvudintrigen i boken, som sedan har sina sidohandlingar. Turings sekreterare Monica för ordet i en dagbok som efter hennes död hamnar i händerna på Hochhuth, i en fiktionsram som tillåter författaren att uttrycka stor beundran för Turings personlighet och verksamhet. Sekreteraren får också sin egen historia skriven, eller gör det själv, med fästmannen som dör i kriget, och med ett avgörande möte i en nattkupé. Hon är oavlåtligt lojal mot Turing och efter hans död mot hans minne, och blir upprörd när hon ännu på 1960-talet förgäves letar efter en artikel om honom i Encyclopedia Britannica.

Krigets mest idiotiska generaler hålls i ära trots alla kriminella dårskaper de visat prov på medan Turings insatser i det längsta förtigs. Hochhuth illustrerar krigets bittra ironier och den cynism som inte platsar i den officiella historieskrivningen. Hans berättelser om sjömän som lämnas att dö vid förlisningar fast de hade kunnat räddas är inte påhittade, och krigets moraliska dilemma visas med Coventry som exempel. Churchill och hans närmaste män visste att tyskarna skulle bomba staden men kunde inte avslöja det, det skulle visa att de knäckt koden. Därför offrades civilbefolkningen, och därför evakuerades inte kvinnor och barn (i filmen The Imitation Game används en annan episod som illustration. Fartyget i en konvoj där bröderna till en av Bletchleys kryptografer finns ombord skulle kunna räddas, men man håller inne sin varning. Det torpederas och går under).

Andra tänkta inlägg och debatter är nog till stor del tecknade på fri hand, som de mellan Turing och Ludwig Wittgenstein. Sådana sidor förtätar bilden av dem båda och visar dokumentärromanens styrka. Om inte allt är sant så är det i alla fall sannolikt. Ett sakfel kan man möjligen beslå Hochhuth med: han låter Turing under en utflykt till Italien tala om Mary McCarthys böcker om Venedig och Florens, men de kom först några år efter Turings död. Men annars stämmer det mesta i denna rekonstruktion av ett krigs- och efterkrigsskeende som av strategiska skäl länge mörklades. Så långt Rolf Hochhuths berättelse.

The Imitation Game, i regi av Morten Tyldum, låter olika delar av Turings liv varvas och belysa varandra: tiden på internatskola (den som spelar Turing som skolpojke är imponerande bra), åren på Bletchley Park, och så den mycket civiliserade utfrågningen av en poliskommissarie i början av femtiotalet när han anklagas för sin affär med en omyndig yngling. Turings romans med en arbetskollega på Bletchley som inte blir till något hade sin motsvarighet i verkligheten. En kort tid var han förlovad med matematikern Joan Clarke (1917-1996) som tog det med fattning när han avslöjade att han var homosexuell. Det hade hon anat sig till och såg inte några hinder i det för att de skulle kunna gifta sig, intresset för matematik och kryptering band dem samman. Men han bröt förlovningen.

I en intervju med Peter Calder i The New Zealand Herald för någon vecka sedan kommenterade Andrew Hodges Turings för den tiden ovanligt öppna och skuldbefriade attityd till sin sexualitet. Han gav sig ut i Europa på jakt efter partners. En av hans förbindelser, en ung man i Norge, övervakades av hemlig polis. Turing bedömdes som en säkerhetsrisk:”His trips abroad were his defiance of the English law, and they were his only way out. But in hindsight, in the circumstances of the Cold War, it is amazing how gently he was treated. He had the most secret knowledge of the Anglo-American world, knowledge about which no hint was given to the public for another 20 years. It was impossible for him to combine that with what was his very modern approach to sexual freedom.”

Alan Turings staty

Turing låter sig uppslukas av arbetet på den datamaskin han bygger och som han kallar Christoffer. Hans passion för den är nästan övertydlig i filmen, särskilt som man får veta att det är förnamnet på den skolkamrat som han svärmiskt förälskade sig i på internatet Sherborne School i Dorset och som plötsligt är död i tuberkulos, något som i ett slag gör honom till ateist och som skapar ett livslångt trauma. Benedict Cumberbatch i rollen som Turing ler inte många gånger. För det mesta är hans ansikte katatoniskt stelt och oföränderligt, och så var kanske Turings. Han är en nörd som också är en fanatisk långdistanslöpare, också det grundat på fakta.  När Turing som 13-åring skulle börja på Sherborne bröt 1926 års generalstrejk ut, och inga tåg eller bussar gick. Han tog sin cykel dit en dag i förväg, låg över längs vägen och kom fram i tid för uppropet – då hade han cyklat tio mil. Och för möten i London sprang han ibland hela vägen från Bletchley, det tog honom fyra timmar.

 

Ibland kommer man att tänka på en annan film om ett annat problematiskt geni vars hjärna en tid går över styr, A Beautiful Mind där Russel Crowe har huvudrollen som matematikern John Nash. När denne arbetade som kryptograf under det kalla kriget drabbades han av svårartad förföljelsemani, visserligen inte särskilt svårt under femtiotalets schizofrena kommunisthets i USA. Men han återfick balansen och blev sent i livet belönad med ett Nobelpris i ekonomi. Genombrottet i kodknäckningen på Bletchley Park som det framställs i The Imitation Game kommer slumpartat, riktigt så plötsligt var det nog inte i verkligheten, men episoden är effektiv.

Keira Knightley i rollen som den arbetskamrat på Bletchley som Turing en kort tid är förlovad med är alldeles för vacker, har en släkting till Joan Clarke påpekat. Hur hon såg ut på äldre dagar – hon blev en framstående numismatiker – kan man se i en mycket intressant BBC-dokumentär i två delar om Turing som finns utlagd på nätet, med en sky av vittnen som träffade honom. Keira Knightley finns med i A Dangerous Method, en film från 2011 där hon tolkar den judiska Sabina Spielrein, en patient i Zürich som hamnar i ett maktspel mellan Freud och Jung och som i verkligheten senare blev en framstående psykoanalytiker som försvann i Sovjetunionen under Stalins utrensningar på trettiotalet. I den rollen är hon skicklig på hysteriska utbrott och exalterade ormanden. Som Joan Clarke behöver hon inte på samma vis ta ut svängarna. Hon är intagande, men med sin rådjursblick är hon nästan lite för fager för att vara riktigt trovärdig.

 

 

 

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Veckan från hyllan, Vecka 14 - 2012

 På fredag fyller Ingvar Kamprad år. Jag visserligen inte för vana att hylla gamla nazister, men visst är Kamprad ett fenomen. Gammal nasse som sagt, skatteflykting, och alkis därtill, men ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 31 mars, 2012

Erika och Ulrika på Normal förlag

  Ulrika och Erika Larsson. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin Erika och Ulrika på Normal förlag – queerböckerna blev deras liv På hösten 2004 bestämde sig Erika och Ulrika Larsson sig för att ge sig ...

Av: Agneta Tröjer | Konstens porträtt | 04 augusti, 2007

Konstens komplott

Om begärets illusion har  gått förlorad i den allestädes närvarande pornografin, så har inom samtidskonsten begäret efter illusionen försvunnit. I porren finns inte längre någonting kvar att begära. Efter orgien ...

Av: Jean Baudrillard | Essäer om konst | 06 april, 2011

Jobbcoachen från Arbetsförmedlingen

Jag har aldrig träffat en sådan där jobbcoach från Arbetsförmedlingen som regeringen just nu satsar så stort på, men föreställer mig att deras uppgift går ut på att hjälpa människor ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 10 september, 2009

Om Lars Wivallius Klagevisa över denna torra och kalla vår

Gott majregn giv, lät dugga tätt ner, lät varm dagg örterna fukta.Oss torkan bortdriv, lät frosten ej merDe späda blomsteren tukta.Var nådig, var rådig!För dem jag ber,Som Herran tjäna och frukta.Ur ...

Av: Birgitta Milits | Essäer | 31 maj, 2013

Søren Kierkegaard 200 år den 5 maj 2013

Det är 200 år sedan Søren Kierkegaard föddes den 5 maj 1813 och hans verk är i hög grad aktuella idag. Idéerna, konflikterna och existensmöjligheterna som framträder i hans skrifter ...

Av: Ingmar Simonsson | Agora - filosofiska essäer | 05 maj, 2013

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 01 november, 2013

Fulke Greville

Fulke Greville. En dikt

Pessimistiska dikter kan vara uppmuntrande av olika skäl. De ger t.ex. anledning till motsägelse ("så illa är det väl ändå inte"), och om de är välskrivna påminner de om språkets ...

Av: Fulke Greville | Utopiska geografier | 06 april, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.