Japansk, expressiv seriekultur i Sverige

Manga är ett intressant fenomen. Det handlar om en import från Japan, som hos oss i första hand tilltalar barn och ungdom. I Japan lär manga vara långt mycket mer ...

Av: Bertil Falk | 20 februari, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Kim Larsson - SS/opiat/ambientia

Kim Larsson bor i Stockholm och är redaktör på nättidskriften Eremonaut, sjösatt 2010. Hans har tidigare studerat teatervetenskap, litteraturvetenskap och filmvetenskap, och är fil. mag. med filmvetenskap som huvudämne. De motvilligt ...

Av: Kim Larsson | 18 juni, 2012
Utopiska geografier

Ernst Rydén. Dikter

Jag heter Ernst Rydén, 21 år gammal. Jag flyttade nyss från Stockholm till Lund. Mitt skrivande uppstod i skolbänken på tråkiga lektioner, det såg bättre ut att stirra in i ...

Av: Ernst Rydén | 07 april, 2014
Utopiska geografier

Regissör Elisabet Ljungar, Gabriel Souvanen (Jean-Martin Charcot) och Charlotta Larsson (Blanche Wittman) Foto: Göran Jarmar

En annalkande urpremiär: intervju med operaregissören Elisabet Ljungar

Norrlandsoperans uruppförande av den nyskrivna operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe och regisserad av Elisabet Ljungar, närmar sig. Amanda Lodding ringde upp Elisabet för en pratstund om ...

Av: Amanda Lodding | 24 september, 2014
Musikens porträtt

"Kinas terrakottaarmé" på Östasiatiska i Stockholm



"Det var Chi Hoang Ti,
kung av Tsin,"
Soldater från den förste kejsaren Qin Shihuangs terrakottaarmé, schakt nr 1. Museum of Terracotta Warriors and Horses of Qin Shihuang. Foto: Rolf Blomster, KinaresorUr "Muren och böckerna" av Evert Taube

Det var aldrig meningen att de skulle utföra några krigiska bedrifter, dessa tusentals soldater som skapades på kejsaren Qins befallning. Visserligen är de stridsberedda, med vapen i hand, men ändå stela och stilla med sina bistra blickar riktade mot den uppgående solen i öster. Och  fienden är osynlig.

Den stillhet som soldaterna utstrålar påminner om ett sagofenomen, det sovande slottet, där allt och alla, till och med elden i spisen stelnat i en tillfällig rörelse just när prinsessan Törnrosa sticker sig på den förgiftade sländtenen.

Man kan kalla det att soldaterna blev väckta ur sin mångtusenåriga sömn år 1974. Det skedde när några bönder var i färd med att gräva en brunn.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Långt nere under jord hittade de några bitar av de begravda lersoldaterna. Här haltar min liknelse med det sovande slottet för det har tagit lång tid att gräva fram fynden och arbetet är ännu inte slutfört. Och ska man gå efter ett foto från utgrävningen där kroppar sticker upp ur jorden, liknar fyndplatsen mest ett slagfält med sönderslitna kroppar. Då får man också en uppfattning om hur kolossalt stort och svårt restaureringsarbetet har varit. Arbetet pågår fortfarande och det görs hela tiden nya rön.

När Sanne Houby-Nielsen, överintendent för Statens museer för världskultur, visade utställningen för pressen, poängterade hon att terrakottasoldaterna var tänkta som symboliska maktfaktorer. Vidare betonade hon att vi betraktare måste förstå att alla föremål, ja allt som visas, är tecken på att tiden dominerades av krig och åter krig.

Där under Skeppsholmen i Stockholm, i bergrum som förut varit hemliga, står ett antal av dessa lerkrigare i klimatsäkra montrar med pansarglasväggar. I sina glaskistor är de oåtkomliga för oss besökare som betraktar dem. Montrarna är uppställda i ett par underjordiska gångar. Föremålen härrör från två perioder i Kinas historia; dels från den förste kejsaren Qin Shihuangdis regeringstid 221-210 f Kr med de berömda terrakottasoldaterna (ca 8000) tillsammans med andra föremål i Xian, dels nya fynd från fjärde Han-kejsaren Jingdis och kejsarinnan Wangs gravanläggning Han Yangling, som byggdes 153 f Kr-128 f Kr (mer än 10 000 terrakottafigurer och föremål).

Till hälften framgrävd armborstskytt från den förste kejsaren Qin Shihuangs armé. Museum of Terracotta Warriors and Horses of Qin Shihuang. Foto: Shaanxi cultural Heritage Promotion CenterBergrummen under Skeppsholmen, med sina gångar, sprängdes ut i berget för marinens räkning under andra världskriget. De förvaltas sedan 1993 av Statens fastighetsverk och har inte varit öppna för allmänheten förrän nu, även om en del av de totala utrymmena fortfarande hålls stänga.
Varje soldat i kejsar Qins armé står på en platta. Skorna med tvär tå är fastknutna med en liten rosett och de har fotsida långbyxor. Det är en standardmodell. Den långa rocken går en bit nedanför knäna, lite olika mellan fotsoldater, högre officerare och generaler. Alla officerare har inte rustning men rockarna kan vara dubbla och troligen vadderade.

Ett exempel är en general som har en bepansrad väst. (Nr 8 i katalogen) Fotsoldaterna har en vadderad krage vid halsen eller är det en halsduk som är nedstoppad innanför rustningen? Officerarna har en liten duk med nedhängande snibbar eller tofsar som hålls ihop av en ögla. Samma slags tofsar finns på generalens bröst och axel och tycks ha betydelse för rang. Alla har huvudbonader av varierande slag, ganska små och knappast till skydd; närmast är de huvudprydnader och hör ihop med rang. Håret är hopknutet till en tofs på huvudet.

Armborstskyttar och körsvenner hade hög status. Liksom fotsoldaterna bar de rustning. Skyttarna  stod upp eller i knästående ställning för att inte vara i vägen för varandra.
En intressant regel gällde; ju högre rang ju högre skulptur. Generalen på bild 8 var cirka två meter hög, att jämföra med genomsnittslängden för en kines som på den tiden var 152 cm.

Rustningarna var gjorda av kalkstensplattor som lades som lameller och fästes ihop med koppartråd. Det kan man se på en rekonstruktion av en sådan och likaså en hjälm (katalog 30-31) medan skulpturerna har små rundlar på plattorna som markerar hur de varit fästade. Soldaternas ansikten är individuellt utformade även om det fanns ett visst antal standardmodeller, nämligen för huvuden tio stycken, två typer för rustning med olika varianter, åtta slags överkroppar, två slags ben, tre slags skor och två slags fötter. Därtill kunde hantverksarbetarna lägga till någon individuell detalj i varje ansikte. Man kan se att soldaterna kom från olika delar av kejsar Qins väldiga rike. Skulpturerna har varit målade i starka färger.

General från den förste kejsaren Qin Shihuangs armé, schakt nr 2. Museum of Terracotta Warriors and Horses of Qin Shihuang. Foto: Karl Zetterström Armén från Han-tiden imponerar på samma sätt med sin mängd av soldater men dessa skulpturer är kortare. Deras ansikten är huvudsakligen av tre typer. Soldaterna står i schakt som visar på en slagordning. En del av dem har bemålning kvar och kan vara försedda med sköldar, även dessa bemålade. Hästarna frustar med öppen mun och vidgade näsborrar och med de små öronen bakåtstrukna. Deras dramatiska huvuden kontrasterar mot kropparna som är klumpigare utformade. Men svansarna står ut helt käckt och avslutas med en dekorativ knut.

Från Västra Handynastin 206 f Kr - 9e Kr finns ett stort antal terrakottasoldater. Tjugo sådana ses på bild nr 34 i katalogen. Intressant nog är de jämförelsevis korta, cirka 60 cm, med förhållandevis stora huvuden och ganska spensliga. De har haft kläder på sig som nu är försvunna och armarna av trä är också borta. De är lite rörande att se dem så spinkiga och hjälplösa, som dockor som någon slitit av armarna på. Huvudena är ganska stora och ansiktena har individuella drag.

I dessa gravar har man även funnit mängder av djur; förutom hästar grisar, hundar, får, getter, kor, oxar och höns. Därtill har man grävt fram föremål av skiftande slag och användning - de flesta av jade eller brons.
En rund kornbod, ca 20 cm hög (nr 89) från Qin-tiden samt en modell av ett hus som tillhör Östasiatiska museet från Handynastin kan man se på s 197 i katalogen. Huset påminner mig om en alldeles underbara utställning på Östasiatiska sommaren 1974"

Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina".  Där fanns flera modeller av hus, till exempel en rart litet hus för svinen, men framför allt många gravfiguriner. Där fanns också en prinsessa med kroppen täckt med jadeplattor, den halvädelsten som man förknippade med evigt liv.  
1984 kunde vi se soldater, körsvenner och hästar på utställningen "Kejsarens armé" på Östasiatiska. Då stod Jan Wirgin för katalogen, museidirektör och omtyckt lärare och föreläsare.

Sanne Houby-Nielsen har skrivit ett av förorden till årets katalog "Kinas terrakottaarmé". Hon använder gärna ordet berättelse både när hon talar och när hon skriver och hennes medarbetare skriver verkligen sina texter i katalogen på 192 sidor som berättelser, spännande och lättillgängliga. Lägg därtill att den är estetiskt tilltalande och lättöverskådlig.
Si Han som är intendent på museet är curator för utställningen och har skrivit flera av texterna.

Birgitta Milits
Utställningen pågår fram till den 16 januari 2011

Ur arkivet

view_module reorder

Jag njuter av ljudet ner en el-maskin dividerar (beaktat, men återbruka?

Knappt kunnat sova den här veckan. Varit så orolig. Sett hemska bilder framför mig och även nattmara där mina skrivmaskinsvalser slungas ut i trafikkaoset och strittat rakt in som kilar ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 22 april, 2013

Mystika djup ”I denna ljuva sommartid”

Paul Gerhardt, tysk diktare, lärare och präst."I denna ljuva sommartid" är hans mest sjungna psalm: Paul Gerhardt är namnet på det tyska språkområdets 1600-talsdiktare framför andra. Under 2008 firades fyrahundraårsjubiléet ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om litteratur & böcker | 19 oktober, 2008

Paradoxer och ortodoxer inom svensk lärarutbildning

Anders Zorn Då lärarutbildningen är ett brinnande ämne för närvarande, kunde det vara intressant med några inblickar i denna utifrån ett lärarperspektiv. Jag ska här dra nytta av Tidningen Kulturens obundna ...

Av: Hans Färnlöf, docent | Essäer om samhället | 21 april, 2008

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Melker Garay. Gud finns bortom Gud.

Melker Garay är en mångfacetterad författare som Tidningen Kulturen har bland sina medarbetare. I allt från filosofiska berättelser till hyllade novellsamlingar har Melker Garay, född 1966 i Chile och boende ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 12 augusti, 2015

En intervju med Aija Terauda

Många europeiska skådespelerskor har prövat lyckan i Hollywood, men ofta (med undantag möjligen av Marlene Dietrich och Greta Garbo) har de blivit kända för vissa stereotypiska roller. De mest kända ...

Av: Roberto Fogelberg | Filmens porträtt | 21 augusti, 2011

Elsa Grave och grabbarna Om poetissors plats bland kulturens alfahannar

De berömde henne, åtminstone enligt vissa baksidestexter. Olof Lagerkrantz, poet och DNs kulturredaktör; Karl Vennberg, poet och Aftonbladets kulturredaktör. Elsa Grave var, enligt den elitistiska jargongen, ”betydande”. Detta var under ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 november, 2013

Frida Andersson, ”Ett hjärta av guld”. Foto och grafik: Julia Ingo.

Intervju: Frida Andersson

En och annan finlandssvensk artist, skådespelare eller annan kulturarbetare söker sig till Sverige, kanske främst för att nå en större publik. En av dem är sångerskan och låtskrivaren Frida Andersson.

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 25 april, 2016

Jonas Wessel: Ett meddelande från prinsessan Månuggla

  … med grön hud för 800 år sedan. Deras kroppsvätskor kan producera halvrasavkommor … i kosmos. Mörk är mockan som mejar ner … som en skörd. Var hälsade. Jag är ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 23 september, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.