Det omoderna lever

Det brukar heta att den som inte följer modets växlingar kommer förr eller senare att bära moderna kläder. Idealen skiftar, men kanske finns det också sådant som är tidlöst. Den ...

Av: Anders Björnsson | 04 juni, 2017
Kulturreportage

Konungens ring

Fransmännen slår vakt om sina äventyrsförfattare. Victor Hugo räknas som en klassiker. Hans Samhällets olycksbarn läses också hos oss. Och den har blivit en jättesuccé som musikal. Men vem omhuldar ...

Av: Bertil Falk | 22 oktober, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Stillbild ur Julian Rosefeldt ”Manifesto” (2015)

Julian Rosefeldt ”Manifesto” på Hamburger Bahnhof i Berlin tom den 18 september

Ibland hamnar man på en utställning som ger en gåshud. Julian Rosefeldts videoinstallation ”Manifesto”(2015) på Hamburger Bahnhof i Berlin är en sådan. Egentligen skulle den ha slutat i juli men ...

Av: Mathias Jansson | 12 september, 2016
Essäer om konst

Veckan från hyllan. Vecka 5, 2012

Nej, det ska inte handla om sossarnas partiledarval. Det händer annat viktigt i världen. Faktiskt viktigare. I fredags var det Förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz av sovjetiska ...

Av: Gregor Flakierski | 28 januari, 2012
Veckans titt i hyllan

Sikta, skjut, poesi!



Jim Andrews Arteroids (2001)"krossa bokstävlarna mellan tänderna" skrev Gunnar Ekelöf i en dikt från 1932 och sammanfattade därmed mycket av vad den modernistiska poesin handlade om. Att krossa språket, formen och grammatiken och låta poesin rinna över alla kanter och begränsningar.

Sedan 1932 har mycket hänt inom poesin och nya tekniker har gjort det möjliga att expandera det poetiska bildrummet i alla möjliga riktningar som ljudpoesi, hypertext poesi och även dataspelspoesi. Dataspelsutvecklarna har i vissa fall vänt sig till gamla diktverk för inspiration som t ex i fallet "Dantes Inferno" från 2010, utvecklat av Visceral Games. Den italienska diktaren Dante Alighieri, som skrev det episka diktverk "Den gudomliga komedin" från början av 1300-talet, lär dock inte känna igen sig i den interaktiva versionen.

Huvudpersonen är inte längre någon melankolisk sökande person som gör en religiös och filosofisk resa i medeltidens idévärld i jakt på det högsta sanna, utan har förbytts till en muskulös korsriddare som utrustade med dödens lie slåss mot underjordens monster och demoner för att slutligen besegra Lucifer och rädda sin älskade Beatrice.

Det finns nu andra exempel som är mer trogna originalet, som spanjoren Carlos González Tardón tolkning av den österrikiska poetens Ernst Jandls dikt "schtzngrmm", titeln är en ordlek med det tyska ordet för skyttegrav "Schützengraben". I dikten som är gjord för att läsas högt gestaltar Jandl krigets fasor med hjälp av olika ljud som påminner om gevärsskott och missildetonationer. Till E-Poetry Festivalen 2009 i Barcelona skapade Tardón en version som består av en filmsekvens från ett av alla dem krigsdataspel som finns på marknaden. I spelet ser vi hur en grupp allierade soldater under andra världskriget landstiger på en strand medan Jandls dikt deklameras i bakgrunden.

http://www.vimeo.com/4835713

Jason Nelson “Game, Game, Game And Again Game” Tardón verk påminner mycket om den amerikanska konstnären Joseph Delappe som vid olika tillfällen har läst upp poesi i olika krigsdataspel. I t ex "Medal of Honor: Allied Assault" har Delappe vid flera tillfällen framfört poesi av den brittiska soldaten Siegfried Sassoon som var med i första världskriget. Sassoon dikter är ofta satiriska och har pacifistiska undertoner, och precis som Jandls dikter ifrågasätter det krigets vansinne. I båda fallen handlar det om att bryta den episka illusionen och föra in krigets grymma verklighet på den virtuella planhalvan.

Det är inte bara äldre poesi som får nytt liv utan det finns även många exempel på poeter som skapar dataspel eller rättare sagt skapar dikter som använder sig av dataspelens estetisk och form. Kanadensaren Jim Andrews är en av pionjärerna inom området, redan 2001 skapade han Arteroids, som bygger det gamla spelet Asteroids. I spelet styr man ett skepp i form av ett ord, och kan med det skjuta sönder andra ord som roterar runt i rymden, och då skapas ett ljudpoetiskt verk. Det är alltså spelaren som är med och skapar diktverket enligt den enkla instruktionen sikta, skjut, poesi!

Även den australiska konstnären och poeten Jason Nelson gör poetiska dataspel som han själv beskriver som en form av konstnärliga, flash spel/essäer. Hans verk bär namn som: "Game, Game, Game And Again Game" och "I made this. You play this. We are Enemies". Det är diktverk som lånar inspiration från plattformsspel blandat med dadaistiska inslag av ljud, text, bilder och interaktivitet.

Både Jason Nelson och Jim Andrews är två exempel på poeter som idag förnyar det poetiska formspråket med hjälp av dataspel och på så sätt krossar bokstävlarna på skärmen.

Mathias Jansson
Länkar:
Jim Andrews Arteroids: http://www.vispo.com/arteroids/
Jason Nelson hemsida: http://www.secrettechnology.com/

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Palastorchesters porträt Foto Marchus Höhn

Han gjorde det igen

Stockholm har haft besök av 20- och 30-talets orkesterklanger, Max Raabe & Palast Orchester, på turné i Norden och Baltikum

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 13 september, 2016

Meningen med ett meningslöst berättande i elfte timmen

 Med Life and Times finns det ett före och ett efter – ett innan jag såg föreställningen och ett efteråt, säger Birgitta Winnberg Rydh, konstnärlig ledare för Göteborgs Dans och ...

Av: Frida Sandström | Reportage om scenkonst | 31 maj, 2013

En ostmacka kan också sitta fint

Jag är sannerligen ingen mästare i köket, men jag gillar att laga mat. Jag sätter mig aldrig framför teven för att se på matlagningsprogram, men hamnar jag ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 09 juni, 2011

Kafka i Frankfurt

 Nuria Amat Det finns få saker som är mer stimulerande för en god författare än att bli ifrågasatt, ignorerad eller förskjuten i sitt eget land. Ibland tänker jag mig att ...

Av: Nuria Amat | Litteraturens porträtt | 26 november, 2011

Pärlor på tråden trädda

  Kalilah är en sagobok ursprungligen berättad av indiern Bilpai, senare omarbetad i muslimsk anda. När Brahmanen som berättat sagorna för kung Dabshélim tar avsked av kungen, utber han sig en ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 12 augusti, 2017

Aktuella härskartekniker – då och nu

Jag lyssnade med stort intresse när Mona Sahlin (S) och Maud Olofsson (C) var gäster i söndagens Agenda med Camilla Kvartoft som programledare. Man diskuterade hur det är att vara ...

Av: Brigitte Strand | Gästkrönikör | 21 september, 2011

Marilyn Horne som  Adalgisa i Bellinis Norma.   Courtesy of the Marilyn Horne museum and exhibition

Dubbelt grubbel

Om Vincenzo Bellinis Norma, druiderna, madame Blavatsky och mycket annat

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om musik | 15 november, 2017

Den omöjliga platsen

Den omöjliga platsen Den omöjliga platsen är här. Det finns ingen annan plats. Det finns ingenting annat. Vi måste alltid återvända hit. Arbete, kamp. Varje dag ...

Av: Johan Jönson | Utopiska geografier | 18 oktober, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.