Om beroendeställning till den utanförvarande makten och avbrott i tiden

Som en del i konstmanifestationen Malmö Nordic 2013 öppnar Konsthallen upp med utställningen 24 spaces - en kakafoni, där Lilith Performance Studio deltar med två bidrag: Amerikanskan Donna Huancas Raw ...

Av: Helena Lie | 26 Maj, 2013
Reportage om scenkonst

Carl Milles skulptur

Biblicism i modern film

Människans sägner är så mycket mer än bara ursprungsberättelser och övernaturliga förklaringar på världsfenomen; de erbjuder visdom, moraliska budskap och levnadsregler för dem som söker, skriver Noak Gröning som i ...

Av: Noak Gröning | 12 juni, 2015
Essäer om film

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | 17 november, 2011
Jessica Johansson

Nattsidan hos oss lever vidare. En essä om Aksel Sandemose

Aksel Sandemose väntar. Rastlös och ändå full av tålamod - som vore han Lucifer själv - därtill smått nonchalant självsäker och fullkomligt oberörd, med pipan tryggt i munnen och en ...

Av: Crister Enander | 13 juni, 2011
Essäer om litteratur & böcker

En samling kvinnokläder på Västerbottens museums i Umeå



altHistoria grävs fram i olika skikt, den berättas på sitt originella sätt genom olika glasögon. På Västerbottens museum finns sparade kvinnokläder: skor, klänningar, underkläder och så vidare, som talar om för oss idag hur kvinnor levde sitt liv på 1800-talet och fram tills nu. Vad som fångar mitt intresse är de många skorna som står i små glasboxar utan sortering i tidsåldrar och stilar.

Skor säger väldigt mycket om hur personen som burit dem velat ha för livsstil. Gamla skor har kommit igen modemässigt många gånger om, men det är alltid intressant att undersöka originalet närmare. När man tittar på ett par "mormorskängor" från hundra år tillbaka i tiden ser man hur otroligt smala de är. Kvinnan som bar dem måste ha pressat ihop fötterna i skorna, det påminner lite om skor som kommer från Kina, där fötter bröts på kvinnobarn för att kvinnor måste "gå lätt" på jorden. Sedan får jag se ett par stövlar i tyg med broderade blommor som i mina ögon verkar orientaliska. De har en stil som inte liknar något annat i arkivet.

Hillevi Wadensten som är etnolog och som ansvarar för textilarkivet, kan berätta om plaggen som förvaras i hyllorna. Mycket av materialet kommer från en kvinnlig yrkesskola som fanns i Åsele fram till 1949, då den flyttades till Umeå, det är den som sedan blivit vad som idag är en del av gymnasieskolans designprogram, och vad som lite tidigare var beklädnadslinjen. Den ursprungliga skolan hade olika inriktningar: sömnad, modistyrket (hattmakaryrket), vävning och så utbildning för hushållsföreståndare. Den skolan hjälpte så många kvinnor att få en yrkesutbildning, och har varit väldigt viktig för modet i Umeå, menar Hillevi.

Ibland får skolan tillbaka kläder som tidigare sytts där, eller som har en ovanlig historia att berätta.

"Finns det ingen berättelse omkring plaggen är de helt ointressanta", säger Hillevi. En brun sammetsklänning ligger i en låda, den har tillhört en kvinna ur överklassen. Jag råkar ta i den med mina fingrar, egentligen ska man bära handskar. Jag berörs av historien, av bilderna som kommer mot mig om hur kvinnor levde på 1800-talets Umeå. Jag vill gärna veta mer om den tidens kroppsuppfattningar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Särskilt intressant är det när man börjar fundera på  det som sitter närmast kroppen. Det som har så många erotiska kopplingar: underkläder. I lådan ligger någon korsett-liknande body med knappar för strumpeband, brösthållare från 50-talet, och några enkla linnen. Bh:n är relativt ny, förr nöjde man sig med en underblus som höll hårt om bysten, nu för tiden ska det gärna puffas upp med byglar och annat. De äldsta underbyxorna som Hillevi visar mig är helt öppna i skrevet, och det betyder ju att kvinnor innan dessa underbyxor inte hade något alls.

altEn äldre kvinna har berättat för Hillevi om sin släkting som lämnade blodspår efter sig på stolarna, som om ingenting! Det talar för en helt annan kroppsuppfattning, och en annan känsla för hygien. Kanske använde man ibland också mossa, förklarar hon, ungefär som en tampong. Var kvinnorna friare då? Kvinnor har nog alltid tänkt liknande tankar. I motsats kan det tyckas lite sjukligt hur vi paketerar kvinnokroppar i parfymer och plastbindor idag. Kanske vore en viss lätthet i förhållande till naket inte någon egentlig tillbakagång, utan en frigörelse? Dessutom kommer vi till slutsatsen förr eller senare att vi inte kan vara riktigt säker på historien ser ut, men vi kan tolka utefter det vi ser - och då är kläderna ett bra tillvägagångssätt. Man kan se att de sociala skillnaderna har sett olika ut.

Ta till exempel förklädet: hos borgare, det vill säga, stadsbefolkningen, bar man bara förkläde om man var en piga. På landsbygden, däremot, kunde det vara ett fint plagg. Då Hillevi visar ett vitt, tunt sådant, kan man förstå att det faktiskt var en statussymbol. Allmogekvinnorna tog på ett finare förkläde när de gick ut. Så det skilde mycket mellan landsortsborna och borgarna. Bredvid ett par smala, högklackade svarta kängorna som tillhört en förmögen kvinna står ett par platta skor. De är gjorda i brunt skinn och är breda framtill, låga - lätta att kliva i. Vanliga arbetarskor. De har definitivt tillhört en kvinna från landet. Utan att känna till detaljer från ägarnas livsberättelser ger plaggen en stark bild av deras erfarenheter och därigenom en uppfattning om samhället där de här kvinnorna levde.

Erika Chotai

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Vilse i en paradox – om kreativitetens baksida

Jag är tonsättare. Just nu har jag en paralyserande och skoningslös skrivkramp. Kreativitet är en naturkraft, och som alla naturkrafter har den en inneboende potential att orsaka stor förödelse. Vad ...

Av: Oliver Bowers | Musikens porträtt | 06 november, 2012

Moraltalibaner ströp kvinnliga konstnärskap Om 1800 och 1900-talens fundamentalistiska människosyn. Del 1

Utställningen "De drogo till Paris" på Liljevalchs konsthall i Stockholm i slutet av 1980-talet visade verk av ett antal framgångsrika nordiska kvinnliga konstnärer som hundra år tidigare hade vågat utmana ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 17 juni, 2011

Simon O. Pettersson 

Deklassering

En ny lång novell av Simon O. Pettersson 

Av: Simon O. Pettersson | Utopiska geografier | 18 augusti, 2017

Det kom ett brev – som var min röst. Om Pär Lagerkvist

Resan tillhör två världar, den yttre och den inre, den av lust och den av nödvändighet, främst för att den sätter fantasin i rörelse, och den här, för min del ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 13 Maj, 2014

En blygsam trendskapare som ser det stora och vackra i de andra

Bill Cunningham, den etablerade gatu- och modefotografen, mest känd för sina New York Times strippar av gatutrender och gatustilar vilka influerat couture designers, moderedaktörer, och stilbloggare världen över i många ...

Av: Linda Johansson | Övriga porträtt | 09 Maj, 2014

Skammen

Innledning Gitt at vi forstår hva som menes med ‘atferd’, så er menneskelig atferd verdi – og normstyrt. En verdi er om hva som virkelig teller for oss mennesker, som at ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 08 december, 2014

Veckan med Birro

Det är kris och full kalabalik i Kristdemokraterna. Opinionssiffrorna rasar ner i källaren, och både riksdagsstolarna och ministertaburetterna kallnar under KD-ledamöterna. Partiledaren Göran Hägglund utmanas öppet, och snart kan man ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 08 oktober, 2011

Krigets år 1914

Den 20 december 1913 står det i bladet om att ett ”bondetåg” till kungen börjar planeras i Stockholm för att betyga honom sin försvarsvilja. Drivkraften bakom idén är en grosshandlare ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 11 februari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts