Jörn Donner Foto Bengt Oberger ccbysa4.0

Jörn Donner och Suomi Finland

Den 84-årige Jörn Donner är återigen ett samtalsämne för dagen. Den här gången med anledning av sin senaste bok ”Suomi Finland”, som recensenterna kallar en smädesskrift skriven med anledning av att ...

Av: Vladimir Oravsky | 17 januari, 2017
Gästkrönikör

"Ju mer vi är tillsammans..." Individualisternas kollektiva härdsmälta

Det är inte längre en tvistefråga utan det är fint att vara individualist. Vi har fattat "ensam är stark"-grejen, vi ser värdet i åsikt som värdet i oss själva, man ...

Av: Linda Bönström | 18 juni, 2011
Essäer om samhället

Ungern 1956 – resning mot stalinismen

Den ungerska resningen mot stalinismen och de sovjetiska trupperna var den mest omfattande proteströrelsen i östblocket. En delförklaring var den revolutionära traditionen i landet. 1919 bildades under kort tid en ...

Av: Martin Oskarsson | 17 december, 2017
Kulturreportage

"Go west young woman!" - en västernopera på Kungliga Teatern

Det var inte bara män som lystrade till uppmaningen - Go west young man! - under gudruschens bråda dagar i Kalifornien i mitten av 1800-talet, även om de dominerade kraftigt ...

Av: Ulf Stenberg | 20 december, 2011
Kulturreportage

En samling kvinnokläder på Västerbottens museums i Umeå



altHistoria grävs fram i olika skikt, den berättas på sitt originella sätt genom olika glasögon. På Västerbottens museum finns sparade kvinnokläder: skor, klänningar, underkläder och så vidare, som talar om för oss idag hur kvinnor levde sitt liv på 1800-talet och fram tills nu. Vad som fångar mitt intresse är de många skorna som står i små glasboxar utan sortering i tidsåldrar och stilar.

Skor säger väldigt mycket om hur personen som burit dem velat ha för livsstil. Gamla skor har kommit igen modemässigt många gånger om, men det är alltid intressant att undersöka originalet närmare. När man tittar på ett par "mormorskängor" från hundra år tillbaka i tiden ser man hur otroligt smala de är. Kvinnan som bar dem måste ha pressat ihop fötterna i skorna, det påminner lite om skor som kommer från Kina, där fötter bröts på kvinnobarn för att kvinnor måste "gå lätt" på jorden. Sedan får jag se ett par stövlar i tyg med broderade blommor som i mina ögon verkar orientaliska. De har en stil som inte liknar något annat i arkivet.

Hillevi Wadensten som är etnolog och som ansvarar för textilarkivet, kan berätta om plaggen som förvaras i hyllorna. Mycket av materialet kommer från en kvinnlig yrkesskola som fanns i Åsele fram till 1949, då den flyttades till Umeå, det är den som sedan blivit vad som idag är en del av gymnasieskolans designprogram, och vad som lite tidigare var beklädnadslinjen. Den ursprungliga skolan hade olika inriktningar: sömnad, modistyrket (hattmakaryrket), vävning och så utbildning för hushållsföreståndare. Den skolan hjälpte så många kvinnor att få en yrkesutbildning, och har varit väldigt viktig för modet i Umeå, menar Hillevi.

Ibland får skolan tillbaka kläder som tidigare sytts där, eller som har en ovanlig historia att berätta.

"Finns det ingen berättelse omkring plaggen är de helt ointressanta", säger Hillevi. En brun sammetsklänning ligger i en låda, den har tillhört en kvinna ur överklassen. Jag råkar ta i den med mina fingrar, egentligen ska man bära handskar. Jag berörs av historien, av bilderna som kommer mot mig om hur kvinnor levde på 1800-talets Umeå. Jag vill gärna veta mer om den tidens kroppsuppfattningar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Särskilt intressant är det när man börjar fundera på  det som sitter närmast kroppen. Det som har så många erotiska kopplingar: underkläder. I lådan ligger någon korsett-liknande body med knappar för strumpeband, brösthållare från 50-talet, och några enkla linnen. Bh:n är relativt ny, förr nöjde man sig med en underblus som höll hårt om bysten, nu för tiden ska det gärna puffas upp med byglar och annat. De äldsta underbyxorna som Hillevi visar mig är helt öppna i skrevet, och det betyder ju att kvinnor innan dessa underbyxor inte hade något alls.

altEn äldre kvinna har berättat för Hillevi om sin släkting som lämnade blodspår efter sig på stolarna, som om ingenting! Det talar för en helt annan kroppsuppfattning, och en annan känsla för hygien. Kanske använde man ibland också mossa, förklarar hon, ungefär som en tampong. Var kvinnorna friare då? Kvinnor har nog alltid tänkt liknande tankar. I motsats kan det tyckas lite sjukligt hur vi paketerar kvinnokroppar i parfymer och plastbindor idag. Kanske vore en viss lätthet i förhållande till naket inte någon egentlig tillbakagång, utan en frigörelse? Dessutom kommer vi till slutsatsen förr eller senare att vi inte kan vara riktigt säker på historien ser ut, men vi kan tolka utefter det vi ser - och då är kläderna ett bra tillvägagångssätt. Man kan se att de sociala skillnaderna har sett olika ut.

Ta till exempel förklädet: hos borgare, det vill säga, stadsbefolkningen, bar man bara förkläde om man var en piga. På landsbygden, däremot, kunde det vara ett fint plagg. Då Hillevi visar ett vitt, tunt sådant, kan man förstå att det faktiskt var en statussymbol. Allmogekvinnorna tog på ett finare förkläde när de gick ut. Så det skilde mycket mellan landsortsborna och borgarna. Bredvid ett par smala, högklackade svarta kängorna som tillhört en förmögen kvinna står ett par platta skor. De är gjorda i brunt skinn och är breda framtill, låga - lätta att kliva i. Vanliga arbetarskor. De har definitivt tillhört en kvinna från landet. Utan att känna till detaljer från ägarnas livsberättelser ger plaggen en stark bild av deras erfarenheter och därigenom en uppfattning om samhället där de här kvinnorna levde.

Erika Chotai

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Medvetenhet och praxis. Om Bengt Nerman

När jag i På avstånd och nära skriver om "synlägen", är de något som uppstått genom erfarenhet i specifika situationer: livserfarenhet, vari ingår det slags erfarenhet man får genom att ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 09 juni, 2010

J.D. Salinger - Gåtan som inte var någon gåta

Sveriges Television visade nyligen dokumentären Gåtan Salinger. Den var visst intressant men samtidigt framgick det ganska tydligt att den mystik som omgett J.D. Salinger (1919-2010) inte alls var särdeles mystisk ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 30 juli, 2014

Oravský hrad, Foto  CC BY SA 3.0

Man ska leva för varandra…

Samtliga förutsättningar var gynnsamma, jag skulle inte kunna misslyckas med min kupp.

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 augusti, 2016

Ernfrid Lindqvist, ungdomsporträtt innan han gifte sig med sin Selma (Foto privat).

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 06 december, 2017

Andra sidor av Alphonse Daudet

Det Malmöbaserade förlaget Alastor press gladde läsare med intresse för fransk litteratur, och då i synnerhet fransk 1800-talslitteratur. Efter att tidigare ha gett ut bl.a. den första fullständiga versionen på ...

Av: Hans Färnlöf | Essäer om litteratur & böcker | 01 mars, 2013

Dikten – enskilt geni eller kollektiv kraft?

Hur har synen på diktandet och konsten förändrats från romantikens dagar fram till nu? Med denna essä vill jag genom tre lyriska författarskap från skilda tidsepoker jämföra tre olika diktverk: ...

Av: Gustav Borsgård | Essäer om litteratur & böcker | 01 oktober, 2012

Johan Jönson

Johan Jönson; poet, född 1966 – har gett ut böcker på Displaced press (i översättning av Johannes Göransson), OEI editör, Maskinen och Albert Bonniers förlag men är även verksam som ...

Av: Johan Jönson | Utopiska geografier | 26 september, 2011

Arabiska kvinnor på modet i Paris

Institut du Monde Arabe visar nu marockanskan Leïla Mencharis dekorer för Hermès; i Victor Hugos hus pågår en orientalisk utställning och på bio går en film om Kvinnor i Kairo. Hermès ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 05 juni, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.