William Blake  Inferno

Djuren har ingen talan

Djuren som vi gjort till våra slavar vill vi inte tänka på som våra jämlikar. (Charles Darwin 1838)

Av: Lena Månsson | 13 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Psykotexten, del 3

Innan jag somnar har det åtskilliga gånger drabbat mig. Klotblixtar lägger sig som en mullrande hinna och börjar viska minnen; ofta när vi besökte honom på rummet i den slutna avdelningen ...

Av: Johann von Fritz | 16 oktober, 2013
Essäer

Gabi Gleichmann ”Att uppfatta en sak riktigt och missförstå samma sak utesluter inte…

Vägar går genom gräset och orter ligger här och där. Till vad nytta är dessa uppbyggda? Och liknar aldrig varandra? Och är oräkneligt många? Varför växlar skratt, gråt och bleknande? Vad gagnar allt oss detta ...

Av: Göran af Gröning | 30 september, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Kärlek = 120kr

Han sa att han älskade mig och tog mig i hand, två gånger. Sedan tog jag min cykel och gick ut från Möllevångens lilla livsmedelsbutik. Kassörskan hade bevisligen uppmanat mig ...

Av: Fredrik Rubin | 27 januari, 2011
Gästkrönikör

Mysteriet med de två Franciskusmålningarna



 Michelangelo Merisi da Caravaggio Den helige Franciskus,San Pietro, Carpineto Romano, deponerad i Galleria Nazionale d’Arte Antica, Palazzo Barberini, Rom. Spelar det egentligen någon roll om det är en framstående konstnär som har målat en tavla eller om någon annan gjort det, om kopian är så väl utförd att man inte kan se vad som skiljer de båda målningarna åt? Det tycks ha funnits en tid då motivet var väl så viktigt som konstnärens namn, till exempel då Michelangelo Merisi da Caravaggio levde (1571-1610) och inte signerade sina verk.

År 2010, fyrahundra år efter konstnärens död, är det annorlunda. Nu är det noga med vem som är den verklige upphovsmannen till ett verk. Nationalmuseum i Stockholm har lyckan att få vara det första museet utanför Italien som får visa två målningar där den ena är ett original och den andra en skickligt utförd kopia. Motivet är den helige Franciskus av Assisi, försjunken i tankar inför ett kranium som han håller i handen.  Ett symposium under namnet "Il misterio dei due San Francesco in meditazione", på engelska "The Mystery of the two St. Francis in Meditation",  hölls på Italienska Kulturinstitutet samt Nationalmuseum den 21 januari 2010. Den 20 januari presenterade professor Rossella Vodret från Rom på italienska med hjälp av tolk de två målningarna och visade på sådant som skiljer kopian från originalet. Hon gjorde det såväl skickligt som pedagogiskt.

Det finns många berättelser om den helige Franciskus (1181-1226). Han föddes i en förmögen familj men lämnade sitt rikemansliv och beslöt sig för att leva i total fattigdom. Han grundade en munkorden som gick ut på att leva utan ägodelar. Barfota och klädd i en grå kåpa med ett rep om livet gick han omkring och predikade i glädje och kärlek till alla människor. Ingenting fick han eller hans efterföljare äga och sin mat skulle de få genom att tigga. Franciskus munkorden stadfästes av påven år 1223. I Sverige kallades de gråbröder eller gråmunkar.

På tavlan ser vi en munk i en gråbrun kåpa och den för kapucinerna typiska spetsiga huvan. Denna riktning inom franciskanorden, kapucinerna (på italienska cappuccini, inte att förväxla med kaffedrycken) grundades 1528 och blev en självständig orden 1619. Deras syfte var att återuppliva de ursprungliga, stränga reglerna om att leva i total fattigdom.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Originaltavlan är från kyrkan San Pietro (det finns fler Peterskyrkor än den stora i Rom) i Carpineto Romano som är en kommun belägen sex mil sydöst om Rom. Man tror att den utfördes sommaren 1606. Numera finns den i Rom, i Galleria Nazionale d´Arte Antica di Palazzo Barberini . Kopian fanns i en kyrka i Rom, Santa Maria della Concezione (obefläckade avlelsen) som också är känd som kapucinernas kyrka. Konstnären (man bör inte kalla honom kopisten) kan ha hetat Bartolomei Manfredi.  

Michelangelo Merisi da Caravaggio (Bartolomeo Manfredi?) Den helige Franciskus Santa Maria della Concezione, Rom.Med blotta ögat kan man se en skillnad i till exempel repet om midjan. Kopian är inte lika noga utmålad i tvinningen i repet. Vecken i kåpan under repet på originalet är mera plastiska och man kan se att de är fylligare baktill under repet. Silhuetten av kopians "kåparygg" är rakare.  Man lär också kunna se skillnader i tummen som hålls mot skallen. När det gäller färgen är det en grön skiftning i originalet som Caravaggio fick fram genom att använda malen malakit, ett smaragdgrönt kopparmineral, när han preparerade duken.

De stora skillnaderna kommer emellertid fram när de båda målningarna efter restaurering och rengöring undersöktes med de förfinade röntgenmetoder som numera finns. Caravaggio grundade sin duk på ett speciellt sätt. Man kan se att ett ansikte (eller kanske kraniet?) som kan ha funnits framför munken och han har gjort fler ändringar i sin målning Det är typiskt för  Caravaggio som inte först skissade sitt motiv på duken utan använde andra hållpunkter.

Detta är ytterligare en viktig skillnad mellan original och kopia. Den som kopierade visste ju redan från början hur målningen skulle se ut så han behövde inte göra några ändringar. Här kan det dock uppstå ännu fler svårigheter eftersom man ofta målade över ändringar och även helt och hållet målade ett nytt motiv på en använd duk. Men även sådant avslöjas med röntgen.

 Förutom de två målningarna av Caravaggio i kupolsalen på museet består utställningen av ett antal förklarande texter och skisser. På salens övriga väggar hänger tavlor av konstnärer som är valda för att belysa hans samtid, det som symposiet handlade om. I salarna intill kupolsalen öppnas i februari en utställning med Rubens och Van Dyck. Caravaggio kommer att hänga kvar under en del av den tiden så man kan gå mellan dessa konstnärer och jämföra sina intryck. Efter den 14 mars förs Caravaggioutställningen till Sinebrychoffmuseet i Helsingfors och visas där 26 mars till 9 maj.

En katalog på 70 sidor på engelska i A4-format med mjuka pärmar finns att köpa i museibutiken. Redaktör är den tidigare nämnda professor Rossella Vodret. Där kan man bland annat läsa om varför 1606 var ett förfärligt år för konstnären. I ett slagsmål dödade han en man och det blev början till ett kringflackande liv. Han måste fly för att undgå påvens utsända poliser och på hösten befann han sig i Neapel. Under den perioden kan han ha målat den underbara ljusdunkelversion av "Måltiden i Emmaus" som finns i Pinakoteket di Brera i Milano. Professor Rossella Vodret arbetar som "Superintendent Special Directorate for Historical, Artistic and Ethno-Anthropological Heritage and for the Museums of the City of Rome". Namnet på hennes arbetsuppgifter säger något om den vikt man lagt vid utställningen med Caravaggio x 2.

Hur pass viktigt är det då med originalet  kontra kopian? Ja, när det blir så spännande som med de båda målningarna av San Franciskus, Guds lille fattige, så är det värt allt besvär för att få reda på sanningen om dem. Man vill helt enkelt veta.

 Birgitta Milits  
Caravaggio x 2 på Nationalmuseum i Stockholm pågår till och med 14 april.
På Italienska Kulturinstitutet i Stockholm visas filmer om Caravaggio 2/2, 4/2 och 8/2  2010 klockan18.30  www.iicstockholm.esteri.it

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten är för mig extrem anti-vardag. En intervju med Martin Tistedt

Martin Tistedt är en bland de bästa av Vertigos författare. Han skiftar mellan dröm och mardröm i det han skriver. Hans senaste roman heter Vår och där har drömmen ingen ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 25 maj, 2014

Vad är det nu i mig som brister

Det fanns en tid då jag drömde, då jag vaknade upp mitt i natten med häftigt bultande hjärta kall av svett och ångest, uppfylld av märkliga drömlika bilder känslan av att inte veta och ...

Av: Susann Wilhelmsson | Utopiska geografier | 12 oktober, 2009

Peyote-scenen, foto Gençer Yurttaş

Istanbuls viktigaste klubb

När man talar om Istanbuls oberoende musikscen måste man prata om Peyote, stadens viktigaste och äldsta klubb. Peyote har fått sitt namn från kaktusen som är välkänd för sina psykedeliska ...

Av: Aylin Ünal | Essäer om musik | 26 november, 2016

Människorna och språken

Två miljoner år sedan: enkla stenverktyg men ingen konst och inget språk, helt enkelt för att struphuvudets anatomi ännu inte medger det. 150 tusen år sedan: homo sapiens sapiens med ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om samhället | 03 december, 2010

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 maj, 2011

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Ett ständigt misslyckande – dataspelens berättarstruktur inspirerar filmvärlden

Det ständiga misslyckandet är grunden för dataspelets berättarstruktur. Precis som i film och litteratur har ofta dataspel ett linjärt berättande. Huvudpersonen ska ta sig från berättelsen början till slutet genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 24 september, 2014

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.