La Décoration Suspect (2014)

Färgernas språk

Monokrom av Melker Garay pågår till den 30 september Galleri Kameleont i Norrköping

Av: Ida Thunström | 14 september, 2016
Essäer om konst

”De dricker energi, kaffe och jobbar”

Det är samtiden jag lyssnar till. I smyg, jag deltar inte, känner inte, vet inte varför ordet ”samtid” pressar fram någon typ av besatthet inom mig. Jag vill berätta om ...

Av: Linda Bönström | 26 april, 2013
Gästkrönikör

Johan Rasmundson. En dikt

Jag heter Johan Rasmundson och är bosatt i Uppsala och har skrivit poesi de senaste tio åren. Jag har varit publicerad i några antologier, tidskrifter och i år även tryckt ...

Av: Johan Rasmundson | 03 december, 2017
Utopiska geografier

Dr Krabba 12

Av: Janne Karlsson | 23 december, 2011
Kulturen strippar

Konståret 2009, konstnärsgiganternas höst



Charles Avery, Untitled (Aleph Head), 2009. Photo: Bonniers KonsthallVissa ägnade sig helt enkelt åt det de gör bäst, som Charlotte Gyllenhammar i sin utställning på Christian Larsen och Katarina Löfström på Andréhn-Schiptjenko. Med små förskjutningar och variationer fortsatte de utveckla sina respektive starka konstnärliga identiteter. Även Liljevalchs excellerade inom det område som på senare år har utmärkt konsthallen, nämligen varumärkesestetiken. Märta Måås-Fjetterström är ju trots allt, åtminstone ur konstnärlig synpunkt, ett betydligt intressantare varumärke än Ikea. Förhållandet till naturen undersöktes i utställningen Livsformer på Bonniers konsthall. Blandningen av Land art, hippa Thomas Araceno, knasbollar som Charles Avery och samvetsgranna ekologiska konstnärer som Helen Mirra visar vad Bonniers är bäst på: ambitiösa och närmast övernaturligt opinionskänsliga utställningar.

Göteborgsbiennalen ägnades åt en tendens som växte sig stor för några år sedan, politiska och sociala tilltal i verk bestående av dokumentationer, främst på video. Fotobiennalen arrangerad av Centrum för fotografi visade även det videoverk med politiska ambitioner, men här var det en uppfriskande blandning av dokumentärt och iscensatt. Man kunde bland annat se Anna Ådahls fina In Dependence och det skarpa tvådelade verket Spotted Woman av Loulou Cherinet.

Ett märkbart inslag under året var de metakritiska diskussionerna. Tidskriften Paletten ägnade ett nummer åt konstkritikens påstådda kris men också åt dess framtid. En givande diskussion i ämnet arrangerades på Moderna museet, där man bland annat välkomnade en mer litterär konstkritik. Mindre fruktbar var den aggressiva debatten kring utställningen Figurationer på Edsviks konsthall. Dock gav den upphov till intressanta fenomen, som utställningarrangörer som bemöter konstkritik, och inblick i en världsbild där modernismen blivit reducerad till en illasinnad konspiration.

Caspar David Friedrich, Vinterlandskap (Winter Landscape), ca 1811. The National Gallery, LondonTvå retrospektiva utställningar väl värda att minnas är Ola Pehrsons på Färgfabriken i Stockholm och Maria Miesenbergers på Bildmuseet i Umeå. Pehrson ger en osammanhängande världsbild i intelligenta, smått uppgivna och barnsligt hopknåpade verk, medan Miesenberger materialiserar dels allmänna barndomsupplevelser i fotografier, dels utsatthet i storslagna aluminiumskulpturer. Båda dessa konstnärskap kommer till sin fulla rätt när de olika verken eller serierna visas tillsammans och bildar en sammanhängande gestaltning av konstnärens universum.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det har kanske framförallt varit konstnärsgiganternas höst med Louise Bourgeois, Caspar David Friedrich, Sol LeWitt och Salvador Dalí visade i Stockholm. Friedrichs rodnande himlar och enorma gotiska kyrkor mitt i skogen syns ofta i reproduktion men var intressanta att se som verkliga målningar. Här visades också bilder med samma pespektiv som flygfotografier, där man ovanifrån får titta rakt ner i ravinen. Symboliskt och ganska coolt.

 Katia Miroff

Ur arkivet

view_module reorder

Men det här är Serbien

  Kvinnor i Nis. foto Sophie Malmros Men det här är Serbien Tåget från Belgrad till Nis ser ut som tågen i Sverige på 1970-talet. Jag har tur och får plats i en ...

Av: Sophie Malmros | Resereportage | 05 december, 2009

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 13 maj, 2017

TV-serien Morran och Tobias, Foto: SVT

Skrattet vid ensamhetens avgrund

Mathias Jansson har hittat parallellerna mellan SVT:s komedisuccé "Morran och Tobias" och andra tragikomiska radarpar genom TV-historien. Många av komediserierna bygger i grunden på djupa existentiella frågor om mänsklig utsatthet ...

Av: Mathias Jansson | Media, porträtt | 04 november, 2015

Karnevalståg från Moderna Museet 1968

Art Distribution – en omöjlig historia som fyller femtio år

Vi vet att vi lever i en värld där marknadskrafterna styr och ställer. Du måste, om du vill överleva, göra dig själv till ett varumärke, det vill säga om du ...

Av: Percival | Kulturreportage | 13 augusti, 2016

Pirater i etern och på nätet

  Onsdagen den 8 mars 1961 klockan tio på förmiddagen började radiopiraterna sina sändningar från Radio Nord på internationellt vatten i Östersjön ombord i skeppet Bon Jour. Det var nyheter varje ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 26 februari, 2011

Om en yngling som inte borde ha sett Wagners opera Rienzi

Till Guido Zeccolas eleganta och synpunktsrika essä om Wagner och det musikaliska dramat här på sidan kan läggas en rekommendation för vidare läsning: essäerna, betraktelserna och breven i Thomas Manns ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 06 mars, 2013

Har UFO: n någon plats inom teosofin?

Flygande tefat i historia och religion  En av de första dokumenterade UFO-observationerna gjordes den 5 augusti år1926. Det var den ryske målaren, upptäcktsresande och mystikern Nicholas Roerich, som befann sig på ...

Av: Carl Ek | Kulturreportage | 23 november, 2013

Meningsfullheten är alltid angelägnare

Från att ha etablerat sig som ett samtida scenkonstuttryck med stor attraktionskraft på såväl dåtida tonsättare som publik har idag operakonsten på institutionsnivå övergått till ett vegetativt, reproducerande stadium. Genom ...

Av: Magnus Bunnskog | Essäer om musik | 30 december, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.