Hans O Sjöstrom. Kalkyl

Hans O Sjöström född 1939, före detta journalist, verksam som översättare. Har skrivit och utgivit tre romaner, fyra böcker med sakprosa och arbetat med Folket i Bild/Kulturfront och gör det ...

Av: Hans O Sjöström | 03 februari, 2014
Utopiska geografier

Tvål, ljus och oljemålningar i C.D. Friedrichs barndomshem

Han var svensk och hans föräldrar kokade tvål och stöpte ljus i källaren. Här på Lange Straße 57 mitt i centrum av Greifswald föddes Casper David Friedrich den 5 september ...

Av: Mathias Jansson | 16 september, 2014
Essäer om konst

Soap&Skin - Lovetune For Vacuum

Bakom Anja Plaschgs väldoftande och mjuka artistnamn döljer sig en mörk melankoli som konsekvent byggs upp låt efter låt på hennes starka debutalbum från förra året, Lovetune For Vacuum. Om ...

Av: Simon Henriksson | 24 februari, 2010
Musikens porträtt

Inget är så rött som färskt blod i snö

Detta är början på en trilogi - Röd som blod, Vit som snö,Svart som ebenholts. Alla som kan sin Snövit känner igen ramsan--- den gravida sagodrottningen önskade sig ett barn ...

Av: Belinda Graham | 21 oktober, 2014
Essäer

Progressiv festivalhelg på Lava i Stockholm



altEn festival uppbyggd kring många viljor är kanske bästa sättet att förklara Ny musik för hållbar utveckling som ägde rum på Lava mellan den 14 och 15 november. Ett flertal aktörer gjorde sitt för att bjuda på en delikat och annorlunda musikhelg.

Det är söndag eftermiddag och mörkret har lagt sig som en tung och våt sopsäck över Sergels Torg. Trots gatlyktorna, lamporna i butikerna och det gulbleka ljuset från tunnelbanestationen är det fortfarande tryckande mörkt. Det är som att luften har färgats grå av hösten.

Utanför Lavas portar står fem ungdomar och huttrar i novemberblåsten. En av dem, en tjej i tjugoårsåldern, röker en cigarett. En kille mitt emot henne står och stampar med tåspetsen på skon mot den blöta asfalten. De har inga ytterjackor på sig. Ingen säger något. Asfalten som killen sparkar på är blå av skenet från scenbelysningen innanför Lavas stora fönster.

De är alla besökare på Ny musik för hållbar utveckling och säger att de ska se lite av varje. Kanske upptäcka något nytt. Det verkar vara det man gör här. Upplever nya, oväntade akter. För därinne, innanför Kulturhusets portar, är det varmt och luften full av oljud och syntmattor. Progressivitet, DIY och underground är tre signum för festivalen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

"Det är skönt att kunna erbjuda något för alla där man inte stänger ute folk för att de inte har åldern inne" säger Henrik Söderström som är en av helgens fem huvudarrangörer.

Han är mycket nöjd med helgen. Sammanlagt har ett tusental personer passerat genom dörrarna till Lava och Sugar Bar, där efterfesten höll till. Men publiksiffror är inte det viktigaste enligt Henrik Söderström. Det är upplevelsen de förmedlar som är viktigast, och på honom låter det som att de har lyckats.

"Hade vi velat ha dit mer människor hade vi kunnat göra något annat" säger han. "Framför allt är det skönt att vi inte har behövt kompromissa på något vis utan gjort det vi velat. Det finns också en klar poäng med att ha ett arrangemang där konserterna inte är för sent. Det är en helt annan grej om man är i en miljö där folk dricker öl. Folk tenderar att prata istället för att lyssna på band. Nu fick dessutom besökarna både och; drogfritt på dagen och barhäng på efterfesten."

altDet som kännetecknar Ny musik för hållbar utveckling är, förutom den undergroundmusikaliska inriktningen, att festivalledningen valde ut personer de litar på som i sin tur valde liveakterna. Skivbolag och andra arrangörer hade full kontroll över att bestämma vad de ville visa upp. Henrik Söderström kallar dem för aktörer. En av dessa aktörer var Christian Pallin från gruppen Koloni.

Christian Pallin är mycket svår att få tag i. Han svarar inte på mail, och när han väl svarar i telefonen låter han mycket misstänksam till varför just han ska intervjuas.

"Vad ska du ha för vinkel" frågar han. "Jag är inte så bra på intervjuer. Jag är inte den som kastar ur mig snygga citat direkt."

Trots försök att lugna honom hör han efter det samtalet inte av sig mer.

Christian Pallin fick under festivalen möjligheten att visa upp ett Showcase av akter som han tycker är intressanta. Det resulterade i Magdalena Ågrens lo-fi-projekt MAG där hon med hjälp av diverse instrument, megafon och oljud framför mörka poplåtar, samt Göteborgsduon Noll som framför sin musik med hjälp av trummor och syntar. Jag frågar Henrik Söderström om det inte var svårt att dela ansvaret med så många människor utifrån.

"Nej det har fungerat bra" säger han. "De utomstående arrangörerna hade inte så mycket ansvar under festivalen. De höll mest kontakt med banden och såg till att de fick den informationen de behövde."

altMen det var inte bara musik besökarna fick uppleva. Konstnären Marlena Lampinen ställde ut sina mörka men färgrika tavlor, Rasmus Fleischer som ligger bakom boken Det postdigitala manifestet blev intervjuad och en stor samling affischer visades upp. Henrik Söderströms favoriter var som väntat Göteborgsskivbolaget Release the bats bokningar.

"Men det var roligt att även vi arrangörer fick uppleva så mycket nytt" säger han.

Klockan närmar sig halv sex på söndagseftermiddagen och plattan ligger näst intill öde. Endast en ensam vandrare, ruggad av novembervädret, rör sig över torget med rockflikarna uppfällda. Ett gäng turister går uppför trapporna från Sergels Torg, stannar till och fnissar när de ser vad som försiggår innanför glasrutorna. På scenen snett in till vänster står två rosalurviga monster och spelar synt. Genom fönsterrutorna hörs ett malande och brusigt beat. En av turisterna skakar leende på huvudet och ser totalt oförstående ut. Sedan drar han med sig sina vänner därifrån. Ny musik för hållbar utveckling går mot sitt slut.

Albin Boman

Ur arkivet

view_module reorder

Bland avatarer och självmord

Den polske regissören Jan Komasas debutlångfilm ”Suicide Room” – som har presenterats vid flera tillfällen i Stockholm, bland annat av den polska filmfestivalen Kinoteka, under Stockholms filmfestival och nu senast ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 14 juni, 2012

Andy Warhol, Velvet Underground och Ron Nameth

I samband med att Fotografiska i Stockholm i början av 2011 visar en utställning om Andy Warhols (och Velvet Undergrounds) "Exploding Plastic Inevitable"-show 1966-1967 tillåter vi oss här en liten ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 12 januari, 2011

Dataspel som konst

I USA finns det många förespråkare, med professor Henry Jenkins från MIT i spetsen som menar att dataspel är en konstform, precis som litteratur, film och bildkonst. Man kan väl ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 14 december, 2008

Om Kazuo Ishiguro

Sitt namn till trots hör Kazuo Ishiguro till den nu drygt medelålders generationen av engelska författare där många för övrigt kommer från länder och städer långt bortom det förenade kungadömet ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2017

Nike från Samothrake och Gunnar Ekelöf

NikeI år är det fyrtio år sedan Gunnar Ekelöf dog, i mars 1968, ett par månader före studentupproret. På Svenska Institutet i Kavalla, som i likhet med Neapel under antiken ...

Av: Carina Waern | Essäer om litteratur & böcker | 25 september, 2008

Foto: Emma Fäldt

Han vandrade bort sin livskris

Det var en blåsig och kall novemberdag. Johan, då 34 år, promenerade runt i sin brors trädgård och funderade över hur han skulle gå vidare med livet. Han hade de ...

Av: Emma Fäldt | Resereportage | 31 Maj, 2015

Skärgårdsdeckarna

Skärgårdsdeckare kan man väl kalla den nya kriminalgenren i Camilla Läckbergs efterföljd. I fjol debuterade Viveca Sten med en deckare, där det mördades på och kring Sandhamn i Stockholms skärgård. Hennes ...

Av: Bengt Eriksson | Essäer om litteratur & böcker | 17 juni, 2009

Då möjligheterna inte alltid fanns

Min morfar, Georg, började arbeta och röka ungefär samtidigt. Med en cigarett vilset hängande i mungipan gick han med osäkra steg, tillsammans med de andra arbetarna, genom Svenska kullagerfabrikens mörka ...

Av: Björn Augustson | Kulturreportage | 20 januari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.