Carsten Palmer Schale – Från världen till köksbordet

”Jag heter Carsten efter min farmor. I november kommer min 42:a bok, men inom litteraturen har jag bara givit ut ett knappt dussin. Mina stora intressen i livet – vid ...

Av: Carsten Palmer Schale | 19 november, 2012
Utopiska geografier

Tvesynens förbannelse. Om Sven Delblanc

"Gyttja var allt och dy." Omkvädet i memoarerna är sannerligen inget utslag av koketteri eller en lättköpt retorisk gest.Sven Delblanc föds, som bekant, i Kanada, närmare bestämt i Swan River ...

Av: Crister Enander | 06 oktober, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Två myter om Franz Kafka och hans verk

Det finns en i Sverige lika utbredd som osann myt som låter förstå att skrifter av Franz Kafka var förbjudna i Tjeckoslovakien under den kommunistdiktatoriska regimen. Det är inte bara radio ...

Av: Vladimir Oravsky | 26 november, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | 18 december, 2013
Agora - filosofiska essäer

Trälarna i vikingasamhället



Problemet med att analysera trälarnas ställning är att det skriftliga materialet är sparsamt. Det inskränker sig till anteckningar från kloster och berättelser från resande. . Detta gör att uppgifterna från resande inskränker sig till enskilda händelser och ger ingen helhetsbild. 

En slav utmärks av att han inte äger sina produktionsmedel och heller inte det han tillverkar. Hela värdet tillfallet ägaren. Detta till skillnad från en livegen som äger sina produktionsmedel och delar av värdet, förutom det som går till jordägaren. Det spelar ingen roll om slaven arbetar med varuproduktion eller tjänster som utbildning, vägar, järnvägar eller liknande. Detta behövs för att produktionen ska fungera. Vården behövs för att återställa arbetskraften, även om trälarna inte fick mycket av detta.

Annons:

Det finns också kvarlevor från gravfält vars storlek kan ge en bild av vilka som var slavar. Det finns också inskriptioner på runstenar som ger en uppgift om hur många slavar man hade. På vissa av dessa finns också uppgifter om antalet slavar. Mynt ger också en uppfattning om handeln med resten av världen. Dessutom finns sagor och berättelser , men dessa är anpassade till de stormän som beställt dem. . Det säkraste av dessa är en isländsk berättelse, som är skriven på elvahundratalet, men som berättar om åren 870 till 930. Från medeltidens finns säkrare uppgifter i form av landskapslagar, jordeböcker och dokument.

Forskningen i Skandinavien är därför sparsam och internationellt. Den har dock ökat de senaste årtiondena.

En slav utmärks av att han inte äger sina produktionsmedel och heller inte det han tillverkar. Hela värdet tillfallet ägaren. Detta till skillnad från en livegen som äger sina produktionsmedel och delar av värdet, förutom det som går till jordägaren. Det spelar ingen roll om slaven arbetar med varuproduktion eller tjänster som utbildning, vägar, järnvägar eller liknande. Detta behövs för att produktionen ska fungera. Vården behövs för att återställa arbetskraften, även om trälarna inte fick mycket av detta.

Slaveri uppstår när det finns ett överskott som gör det lönsamt för ägaren att anställa dem än att låta dem vara fria, men där det ännu inte är lönsammare att låta dem vara fria.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I Skandinavien skedde detta i slutet av bronsåldern, eller för ungefär 3000 år sedan.

Då minskade avkastningen på grund av kallare klimat, överutnyttjade av jorden, samtidigt som befolkningen ökade. Detta ledde till en effektivisering i form av gödsling, samt att boskapen placerades inomhus.

Den intensivare odlingen och den förbättrade odlingstekniken skapade ett överskott, förutsatt att tillräckligt med arbetskraft fanns. Detta skapade behov och nytta av slavar, trälar som de kallades i vår del av världen.

Man skiljer mellan slavsamhälle och ett samhälle med slavar. Det förra var fallet i Romarriket och antikens Grekland, men enligt min uppfattning ej i Skandinavien. Dessa samhällen var istället samhällen med slavar. För att vara villasamhällen fordras 20 till 30 % slavar och det finns inga belägg för att en sådan andel fanns i vår del av världen.

Hur rekryterades då slavarna?. Det skedde dels genom erövringståg som blev möjliga genom förbättrad fartygstillverkning och att det skapades handelsplatser för slavar. Dessa fanns bland annat i Birka, danska Ribe ,samt vid Brännö vid Göta älvs mynning. Från 800 talet och framåt finns gott om vittnesmål om vikingaraider där slavar togs för att köpas eller säljas.

De norska och danska tågen skedde i västerled rumt Irland och England, medan de svenska gick österut, där man handlade med araberna. En arabisk köpman berättar hur nordmännen lät en infödda som dött bli bränd medan en träls kropp fick ruttna i solen. Svenskarna kallades ruser, som gett upphov både till termen ryssar och Roslagen. Därifrån kommer också Vladimir som är en rysk översättning av Valdemar och Oleg som är detsamma för Helge

I Skånelagen, Gutalagen och Östgötalagen finns texter om att man kan bli tagen som träl och såld. Detta gällde så sent som fram till 1200 talet. Annan rekrytering av slavar var förstås infödda, kidnappade, hemlösa barn och skuldslavar. Inhemska trälar värderas högre än de som kom från utlandet. Modersrätten härskade.

Det fanns också en skiktning bland trälarna. De så kallade fostren hade en starkare ställning och kunde bilda egna familjer, köpa och sälja jord, samt skaffa egen bostad, samt endast säljas tillsammans med jorden. En annan grupp var brytarna, som mer liknade vanliga livegna. De kunde förvalta hela gårdar.

Vilka var de då som hade trälar. Ja stormän förstås, men också attså vanliga bönder, det fanns till och med småbönder och halv fria som hade det. Andelen liksom antalet är dock svårt att bedöma. Det finns uppgifter om att antalet trälar i ett vikingstyrda områden i England på niohundratalet, men de är osäkra. En uppgift från 1000 talet talar om femtio till sjuttiofem tuseni Norge men de är tveksamma.

Studier av gravfält en uppfattning om slavar på en normalgård. En välbärgad bonde hade 3-7 tjänstehjon varav de flesta var trälar. En storbonde kunde ha trettio eller fler trälar. Trälar kunde dock finna hos vilken bonde som helst, där de rikare självfallet hade fler.

Enligt Perry Andersson (Övergången från antiken till feodalismen, Arkiv förlag 2004) varde flesta var krigsfångar. Trälarna var grundstommen i vikingarnas liv framförallt genom att jordarna brukades av dessa; av vilka de flesta var krigsfångar. Det merarbete som dessa frambringade gav upphov till en adel, vid sidan av de vanliga bönderna.

Enligt Olsson betyder detta att de skandinaviska samhällena var slavsamhällen. Jag vill invända mot detta. Det finns inga belägg för att slavarna skulle utgöra 20 eller 30 %. Mycket tyder istället på att det var lägre andel av befolkningen. Skälet till att det var ett samhälle med slavar var detsamma som skälet till att feodalismen uppstod sent och ej infördes helt i Skandinavien. Det fanns många fria bönder såväl under vikingatiden som under medeltiden. I det senare fallet utgjorde de hälften av bönderna i Sverige. Skälet var att det fanns gott om jord eller skog som bönderna kunde ta sin tillflykt till. Istället tyder allt på att det sedan lång till tillbaka funnits en stor andel fria bönder, som betalat skatt till överheten, De svåra transporterna till lands och sjötransporterna gjorde det svårt att kontrollera trälarna och lätt för dem att fly.

De nordiska samhällena under vikingatiden var därför, liksom under den feodala tiden, hybrider; de innehöll såväl drag av slavsamhällen, som av det ursprungliga urkommunistiska samhället med gemensam egendom, bosättning, jakt, fiske och jordbruk. Dessutom fanns livegenskap som präglar feodalism.

Enligt Perry Andersson bevarade de nordiska samhällena det primitiva mönster som präglade de germanska samhällena, det vill säga en beväpnad manlig befolkning, en råd bestående av bönder, en ledande klass av stormän, samt en trupp (hird) och en svag kunga makt.

Även feodalismen präglades av att vara ett hybrids samhälle. Det fanns kvarvarande slaveri som höll på att övergå i livegenskap. Samtidigt utvecklades de första dragen av kapitalism främst bland bergmännen i bergslagen. Dessa allierade sig med Hansastäderna och tog under Engelbrekt ledning strid mot Kalmarunionen på 1300 talet. Enligt historikern per Nyström var detta en första kraftmätning mellan Adel och bourgeoisie i Sverigevännerna tid.

Andersom påpekar vare att bönderna som klass var i besittning av hälften av jorden så sent som vid medeltidens slut och att de agrara produktionsförhållandena därför aldrig blev feodraliserade: Det betydde också att staten blev ytterst svar, en stat som ytters består av beväpnade män det vill säga armen och i moderna länder polisen

” ”Då rustningstjänsten infördes mot slutet av 1200 talet blev den inte lika betungande som sin danska motsvarighet på grund av det strategiska skydd som Sverige latitud innebar på grund av landets topografi – en matta av skogar, sjöar och floder – vilken var ytterst ogästvänlig för kavalleri” 8Anderson s 159)

”Denna frånvaro av en utvecklad feodal hierarki innebar att liatt den kunglige härskaren var ytterst svag, liksom på andra håll i Europa (Anderson s 160)

Anderson understryker vidare att vikingarnas samhälle aldrig utvecklades mot feodalt beroende eller större förekomst av livegenbskap. Istället bevarades ett socialt mönster i byarna som påminde om germanernas samhälle

”Det förekom varje år en kollektiv fördelning av tegar till varjhe hushålli enlighet med hövdvunna normer inom en jrodisk samfällighet som styrdes av sina egna sedvänjor” (Anderson s 159)

Han påpekar vidare att en vanlig bonde kunde ha en arbetsstyrka tre trälar, en adelsman hade uppåt trettio. Båda deltog i tingen, vilka i praktioken dock styrdes av stormännen. De representerade ändå i stor utsträckning bondesamhällets vilja.

Erövingstågen ebbade ut efter 300 år av efter 300 år av plundringar ochde gamla samhällsformationerna upp kolonisation. Det berodde på att rikena på kontinenten blev starkare politiskt och militär. Vikingarna besegrades av deras tunga rytteri och fick återvändah hem.

Tillförseln av slavar ströps därmed. Då tvingades stormännen inkräva tributer på hemmaplan genom skatter och natura arrenden Dessutom upptäckte de stora jordägarna att friare bönder var effektivare då de var mer motiverade, vilket ledde till at fler trälar blev fria. Någon större grav av livegenskap uppstod dock aldrig, istället betalade majoriteten av bönderns skatt till kronan eller kyrkan. Adeln hade heller inte kontroll av dostolarna , vilka antingen var kungliga eller folkliga. om detta bröts upp och att böndrna i ökad utsträckning tvingades att underksta sig adeln och blev arrendebönder. En anna följd blev att kungamakten och dess jarlar stärktes. Böndernas relativt starka ställning bibehölls och reflekterades när ståndssamhället och ståndsriksdagen bildades. De fick ett eget stånd i denna riksdag.

Slaveriet avskaffades stegvis under 1200 talet och försvann helt under århundradet därefter. Att det skedde så sent är inget tecken på att det varit omfattande som Olsson menar. Istället tyder det på att det var mer begränsa, till förmån för ett större antal fria bänder. Det var därför feodalismen fick en sen start.

 

Martin Oskarsson

Ur arkivet

view_module reorder

Hatet är vår hemlighet. Skriva är politik. Om Lundberg & Enander. Hat &…

Kristian Lundberg och Crister Enander är två författare som tagit på sig ett grannlaga uppdrag i sitt skrivande, att använda sin förmåga att berätta för att visa på en sida ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 mars, 2013

Aleister Crowley

Från djävulen till Buddha

Det goda rykte buddhismen har i våra dagar har den inte alltid åtnjutit. Länge sågs den som full av vidskepelse och många påstod att den var ateistisk. Numera ses ...

Av: Gustaf Redemo | Agora - filosofiska essäer | 28 oktober, 2015

Men han var inte ensam

Den 5 november 1954 dog Stig Dagerman, 31 år gammal. I sin bil, i garaget utanför huset i Enebyberg, koldioxidförgiftade han sig själv till döds. Tankar på att begå självmord ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 02 januari, 2012

Herman Melville. Maldiverhajen

I sina söderhavsberättelser, och i Moby Dick (1851) visar sig Herman Melville (1819-1891) som en uppmärksam iakttagare. Han söker sig fram till det karakteristiska i de olika miljöer som besöks ...

Av: Herman Melville | Utopiska geografier | 22 januari, 2014

Helig, hemlig, hel och hotad

  Otaliga är lekarnavid randenav bergenI hemlighetbestiger jagklättrar påStigberget, de Vitaoch FjällgatansOch fåglar flygerur min munnär jag talartill himlenvid Fåfängans rand (Ur Jordmannen, Kjellqvist 1987) Tidigt visste jag att det fanns något som ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om religionen | 31 januari, 2011

Nyårsdagen 2007

Nyårsdagen 2007 Första januari 2007 – när jag hör om stormvarning klass tre beslutar jag mig för att åka tåg till Malmö och fotografera. Tar med min gamla Canonkamera, som jag ...

Av: Jenny Nilsson | Bildreportage | 01 februari, 2007

Når det gode livet er om å kjenne seg lykkelig hver eneste dag

Innledning. Å ha et helt liv å føre betyr ikke det samme som å snakke om og kjenne at livet har i seg en form for helhet, e.g. at begrepsliggjøringen av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 05 mars, 2012

Nya portar

Thomas Sjösvärd om de Nemeiska och isthmiska odena av Pindaros nyligen publicerade av bokförlaget Natur & Kultur. För två år sedan utkom Ingvar Björkesons översättning av Pindaros olympiska och pythiska oden ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 18 Maj, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.