Erland Lagerroth - sökandet är vårt största äventyr

Trots sina åttiosju år är Erland Lagerroth en av våra mest entusiastiska sökare efter nya sätt att se på människan och hennes plats i kosmos. Man tänker sig att människor ...

Av: Antoon Geels | 25 mars, 2011
Essäer

Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | 01 februari, 2012
Essäer om konst

Med försonande och förlåtande ögon

  Ingmar Bergman. Fotograf: Bengt Wanselius Med försonande och förlåtande ögon Tidningen Kulturen hedrar den beundransvärde filmaren, författaren och dramatikern Ingmar Bergman. Denna vecka porträtterar Crister Enander honom som författare. Nästa vecka presenterar ...

Av: Crister Enander | 07 augusti, 2007
Essäer om film

Det förlorade paradiset Om Marcel Prousts incestuösa madeleinekakor

Insvept i klädbylten sittande i sin mentala krypta i den korkvadderade sängkammaren arbetar den sjuke Marcel Proust nätterna igenom med sitt mästerverk. Sönderhostad av en tuberkulös hosta, drogad av tunga ...

Av: Benny Holmberg | 26 juli, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Huset som kay fisker ritade 1930

Om ett märkvärdigt hus, ritat av Kay Fisker



I Köpenhamns burgna norra stadsdelar finns mängder av vackra villor. Häromdagen var vi bjudna på lunch i en av de intressantaste, i Charlottenlund på en behaglig villaväg kantad av kastanjeträd som just nu sprakar av höstfärger.




 

 

Inget får ändras exteriört fast husägaren nog kan få tillåtelse att sätta in bättre isolerade fönster. Taket går i linje med gavlar och långsidorna på ett typiskt dansk och alldeles osvenskt vis. Det behöver nog inte heller skjuta ut i norra Köpenhamn där snön sällar faller i stora mängder. Huset kunde ha vridits ett kvarts varv så att hela trädgårdssidan kommit i syd, för optimalt ljusinsläpp, men det följer kvarterets brukliga placering längs långsidan på de rektangulära tomterna. Interiört har undervåningens tre stora rum i fil och den vackra ursprungliga stavparketten är lagd i fiskbensmönster.

Annons:

Redan exteriören väckte min nyfikenhet: ett tegelhus med rena raka linjer och med generösa fönster. Jag gissade att den var byggd en bra bit in på trettiotalet, men den är tidigare än så. Den är från 1930, ritad av en av de stora danska mästarna, Kay Fisker, i samarbete med C. F. Møller. De flesta av husen intill är äldre, vackra stilimiterande klassicistiska patriciervillor från slutet av 1800-talet, andra mera snickarglada är från förra sekelskiftet fram till och bortom tjugotalet, som sena utlöpare av jugend.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Huset som Fisker ritade är däremot rent och stramt i linjerna, utan några utsvävningar i det dekorativa. Men det är inte heller den kub utan takresning som Le Corbusier inspirerade svenska arkitekter till och som passar bättre i ett sydligt än ett nordligt klimat. Kay Fisker (1893-1965) hade studerat hos Anton Rosen i Köpenhamn och hos Sigurd Lewerentz och Gunnar Asplund i Stockholm. 1915 ritade han och Aage Rafn den vackra järnvägsstationen i Gudhjem på Bornholm som fortfarande är ett utflyktsmål för blivande arkitekter, och i början av tjugotalet Hornbækhus i Köpenhamn. Det är ett mycket långt hyreshus vars mest försonande drag är en väl tilltagen ljus innergård. Han stod också bakom den danska paviljongen på världsutställningen i Paris 1925.

Ett annat hyreskomplex i Köpenhamn, Vestersøhus, är ”fredet”, dvs. byggnadsminnesmärkt. Att han hade sinne för trädgårdskonst och landskapsarkitektur märks på det vackra universitetet i Århus där han fram till 1937 hade Povl Stegmann som medarkitekt, och fram till 1943 C. F. Møller. Det är en mycket inbjudande anläggning, projekterad på trettiotalet men slutförd först efter kriget. Under en rad år redigerade han facktidskriften Arkitekten och hann vara både assistent, docent och professor vid Konstakademins arkitektskola i Köpenhamn. Så blev han också rikligt dekorerad bland annat med Hederslegionen, Dannebrogen och Nordstjärneorden – mycket välförtjänt.

Villan på Schimmelmannsvej i Charlottenlund är ett tidigt tecken på den funktionalism som skulle komma att dominera skandinavisk byggnadskonst under lång tid framöver. Den ritades alltså samma år som Stockholmsutställningen där besökarna första gången mötte den nya funktionalismen. Den är ovanlig också för att den vänder sin baksida mot gatan. Fasaden är därmed inte särskilt inbjudande, tvärtom nästan avvisande. Framsidan med de stora fönsterpartierna vetter däremot ut mot trädgården och ger en illusion av att man inomhus befinner sig i ett praktfullt exotiskt växthus. Fönstrens stålramar är intakta fast de gjorde att värmekostnaderna var skyhöga när pannan först eldades med kol och sedan med olja. Sedan fjärrvärme dragits in är uppvärmningen rimlig.

Inget får ändras exteriört fast husägaren nog kan få tillåtelse att sätta in bättre isolerade fönster. Taket går i linje med gavlar och långsidorna på ett typiskt dansk och alldeles osvenskt vis. Det behöver nog inte heller skjuta ut i norra Köpenhamn där snön sällar faller i stora mängder. Huset kunde ha vridits ett kvarts varv så att hela trädgårdssidan kommit i syd, för optimalt ljusinsläpp, men det följer kvarterets brukliga placering längs långsidan på de rektangulära tomterna. Interiört har undervåningens tre stora rum i fil och den vackra ursprungliga stavparketten är lagd i fiskbensmönster.

 

 

Kay Fisker var nog inte släkt med den Fisker som samman med sin kompanjon Nielsen byggde motorcykeln Nimbus och som tillverkade en dammsugare som fick namn när de båda delägarna slog samman sina efternamn: Nilfisk. Efternamnet är inte alldeles ovanligt i Danmark. En hel del är skrivet om Kay Fisker, förutom att han själv var en mycket flitig författare. Hans Erling Langkildes ”Arkitekten Kay Fisker” kom redan 1960. Tobias Faber har redigerat Fiskers föreläsningar, och han finns förstås med i dennes standardverk ”Dansk arkitektur”. Han förekommer också på många sidor i ”Den danske arkitektur” som Anne-Louise Sommer redigerade och Gyldendal gav ut för åtta år sedan. Om den praktfulla boken hade jag idel lovord när den var ny:

 

https://www.dixikon.se/dansk-arkitektur/

 

 

 

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ”

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ” Varje enkrona i vårt land gör reklam för Nisti Stêrks hyllade revy För Sverige i tiden som åter spelas i Stockholm. På Maxim bjuder hon ...

Av: Agneta Tröjer | Filmens porträtt | 09 oktober, 2007

"Att skriva är att verka..." En palestinsk intellektuell som försökt ta sitt ansvar

Jag visste inte att han nyligen hämtat sig efter hjärninfarkt och lungcancer-operation. Sedan den där julidagen har jag hunnit möta Abdel-Qader Yassine några gånger. Och när jag väl kommit över ...

Av: Pia Brimstedt | Övriga porträtt | 06 oktober, 2013

Slutet i Blå Tornet

I juni 1911 kom August Strindberg fram till att hans dödsår borde vara 1912. Den slutsatsen drog han genom att kombinera årtal ur sitt liv. I ett brev till den ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 13 Maj, 2012

Ungdomlig revolt i bildningsromanen

Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe Goethe på landet i Italien. Johann Heinrich Wilhelm Tischbein, 1786 Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 07 april, 2008

Frances Hodgson Burnett

Du kan aldrig finna samma trädgård två gånger

Trädgården. Drömmen om den egna täppan. Paradiset på jorden. Edens lustgård eller Candides lustfyllda odlande i Voltaires upplysningsroman. Har du en boksamling och en trädgård så har du allt!

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 juli, 2017

Hämta andan och anden i Wien

Wienarna hämtar andan på söndagarna. Efter en veckas hård stress är det en utmärkt idé. På Heldenplatz möts lokalbefolkningen och turisterna som med kameror på magen eller mobiltelefoner i händerna ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 29 oktober, 2013

Jag drömde om Cornell…igen

Egentligen är det en ganska osannolik historia. En tjugosjuårig försäljare av designade textilier råkar av en slump få syn på en collageroman av Max Ernst, La Femme 100 têtes, blir ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 16 januari, 2017

Ben Jonson Senaste statsmannaropet

Britten Ben Jonson (1572-1637) skrev satirer och komedier, som länge gjorde honom minst lika uppskattad som Shakespeare. En av dem uppfördes av Shakespeares trupp. Jonson formulerade sig någon gång ganska snålt ...

Av: Ben Jonson | Utopiska geografier | 29 juli, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.