Åminnelse. Warszawapaktens arméer Tjeckoslovakien

För 45 år sedan, den 21 augusti 1968, invaderade Warszawapaktens arméer Tjeckoslovakien och kväste det spirande experiment som antog den för dåvarande styrande makthavare den kraftigt provocerande benämningen, ”socialism med ...

Av: Vladimir Oravsky | 21 augusti, 2013
Essäer om samhället

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | 02 april, 2009
Gästkrönikör

Herreglud, julkalendern tar redan slut.

24/ 24. Frisk jul! Eller god jul rätt upp i stussen på etablissemanget, som Dante Sjöboda uttryckte saken 2003 i Svenska dagbladets jultipsande om sin då starkaste läsning, en soppboka ...

Av: Stefan Hammarén | 24 december, 2012
Stefan Hammarén

Den arbetslöse i vildmarken

Få svenska filmer som jag har sett har varit så lyckade som Losers. I händelsernas centrum står en kvinna i yngre medelåldern, Karin (Isabella Von Saenger). Hon arbetar med en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 31 december, 2013
Filmens porträtt

Lizzie Lundberg och den naivistiska konsten



I Sverige började man efter sekelskiftet 1900 uppskatta konst som tidigare missförståtts och föraktats, den naivistiska och den naiva. Den svenska naivismen uppstod närmast som en reaktion mot modernismen och den nya moderna konstens strömningar från Paris.

 


 

Konst är ett tillstånd bortom språket. Lizzie Lundbergs bilder talar för sig själva. Bildspråket är mångbottnat, livgivande lekfullt och befriande det är ett språk som framför allt utstrålar en egenartad andlig dimension och som ofta återkommer till det luftiga och drömlika. Men märkligast är nog det drag av stillhet som omger dem, en meditativ stillhet. Andlighet förknippas ofta med konst. Idéer om kreativitet och utforskande är centrala inte bara för konst utan också för andlighet. Konstnärligt skapande har traditionellt ansetts ha en förmåga att nå bortom det rationella och därför är ett språk som passar väl in med uttryck och upplevelser av det andliga

Annons:

Första världskrigets isolering ledde i Sverige, som på de flesta andra håll, till att import av internationella nyheter avstannade. Man längtade tillbaka till hembygdens trygghet och den folkliga traditionen. Naivismen innebar allt det som modernismen negligerat, en återgång till det genuina, det troskyldiga, det småskaliga och det i folksjälen ursprungliga, till bonden, landet och den förindustriella småstaden. Naivistisk konst är ett begrepp som används om föreställande konst som har en barnslig enkelhet i både uttryck och teknik. Det är en konstriktning som framhäver det omedelbara och okonstlade skapandet som kännetecknar barnets, allmogekonstens och naturfolkens bilder och bortser från perspektiv, proportioner och anatomi. Man skiljer mellan äkta naiv av helt självlärda konstnärer skapad konst och naivistisk. Naivist kallas den konstnär som medvetet använder sig av den naive konstnärens spontana uttryck. Men gränsen mellan det äktnaiva och det medvetet målade är många gånger ytterst svårdragen.

 

De svenska naiverna utgör en brokig skara som inte går att inrangera i någon stilfålla. Liksom alla naiva konstnärer världen över, skapar de avsikts – och aningslöst utanför den historiska konstutvecklingen. De arbetar var och en i sin stil utan minsta estetiska spekulationer, de kan inget annat och är liksom svenskar i gemen individualister. Den naiva konsten pekar mot skapandets kärna. Konst ska skapas med hjärtat. De naiva konstnärerna vänder sig mot förställningskonsten, söker befrielse från de traditionella normerna för konstskapandet. Sverige äger förvånansvärt många kvinnliga naiva konstnärer som var och en hittat sin personliga, lätt igenkännliga stil. Till de mest intressanta idag är Lizzie Lundberg som jag fått förmånen att träffa och samtala med.

 

Lizzie Lundberg föddes i Köpenhamn 1928. Modern kom från en dansk lantlig släkt och var en utpräglad hantverksmänniska. Fadern arbetade som cigarrmakare och sjöng även opera på Odense teater. Han var mycket konstintresserad och tog med dottern på utställningar redan när hon var liten. Som ensamt barn var hon hänvisad till sin fantasi i många lekar, målade och skrev små berättelser. När kriget kom blev de isolerade i Danmark.

 

Familjen hade ändå kontakter med Sverige genom att fadern betraktades som svensk medborgare, eftersom farmor var svenska. Alla i släkten var intresserade av konst och teater och umgicks flitigt i konstnärskretsar och följde med i konstlivet över sundet. Strax efter krigsslutet träffade hon Bertil Lundberg som kom över från Sverige, de gifte sig och flyttade till Malmö. Familj och barn blev det väsentligaste under många år, men när de blev större fick hon möjlighet att läsa på universitetet och ta en fil.kand. med konstvetenskap som viktigaste ämne. Lizzie är både målare, grafiker och skulptör. I hennes tidigare konstnärskap arbetade hon nästan uteslutande med grafik men har nu helt övergått till akvarellmåleri.

 

En teknik som väl passar hennes bildspråk. Sin utbildning har Lizzie fått för maken sedermera professor och grundare av grafikskolan Forum i Malmö.

Lizzie Lundberg tillhör de konstnärer som medvetet använder uttrycksmedel hämtade från barnkonst och primitiv konst (kulturell naivism.) Hon har ett behov av att uttrycka sig spontant. Teknik och stil tycks växa fram av sig självt under arbetets gång men innehållet är det viktigaste, det ska förmedla en känsla, en insikt. Hon menar att hon har ett barns sinne när hon gör sina bilder men en vuxens erfarenhet vad gäller minnesbilder och teknik. Lizzie målar spontant ur minnet, målar vad hon vet och inte vad hon ser. Hon vill varken efterlikna någon annan konstnär eller härma den stora konsten. De äkta naiva målarna gestaltar ur sitt eget inre oberoende av stilbildningar och obekymrade om offentliga värderingar.

 

Den naivistiska målaren söker tinget i sig. Lizzie återkommer till enkla grundmotiv: huset, trädet, havet och båten. Hon låter ofta ett ensamt motiv dominera, hon har en fascinerande förkärlek för att måla hus som med sina olika fasader tycks vilja berätta något. Det är hus som ruvar på hemligheter, existentiellt måleri. Huset kan ses som en symbol för människan, ofta ensam och isolerad. Trädet är en av mänsklighetens starkaste symboler, det gamla trädet som stått på samma plats i hundratals år blir symbol för kontinuitet och trygghet i en värld som upplevs som föränderlig och otrygg. Hus och träd är sinnebilder för människan, hus kan även stå för trygghet och träd för växande. Symboler är inte entydiga.

 

Havet är ofta närvarande i hennes verk, en fridfull ovisshet vilar över dessa bilder där land inte kan siktas. Att vara vid havet innebär en frihet men också en påminnelse om människans litenhet i allt det stora. Havet är viktigt för Lizzie, hon har levt på båda sidor om Öresund hela sitt liv och känner sig trygg vid havet och njuter av att se båtarna. Den ensamma båten bör ses som idé, en symbol för frihet. De intensiva mättade färgerna och tydliga figurerna lockar betraktaren att tro att världen är enkel och fattbar men över allt svävar en tomhet eller hot som fördjupar gestaltningen. Bilderna och motiven är skenbart enkla, hon vill förmedla en känsla utan att vara tydlig. Konstens uppgift är inte bara att beskriva den fysiska verkligheten utan även att påverka känslor och fantasiliv.

Trots att Lizzie säger sig vara en utpräglad storstadsmänniska finns naturen alltid med i hennes bilder.

 

Där syns får och kor fridfullt betande framför en rödmålad bondgård på landet. Detta kan tyckas motsägelsefullt men Lizzie hävdar att den är den storslagna mäktiga naturen med höga berg och mörka skogar som skrämmer. Storstaden gillar hon för att hon alltid varit storstadsbo och hennes tidigaste upplevelser av bilder var de som fanns ristade på väggar och murar. Att återskapa detta i plåt blev därefter det viktigaste för henne. Lizzie Lundbergs bildvärld är fylld av sagostämning utanför det omedelbart gripbara. Bilderna är poetiskt abstrakta, de är sinnebilder, symboler.

 

Ordet symbol kommer från grekiskans symbolon, det som kan förenas. Symboler bidrar till att skapa ordning och sammanhang i människors tankevärld. Trädet kan vara ett exempel för världens totalitet. I relation till det större kosmos blir trädet ett mikrokosmos som återspeglar världsalltet, makrokosmos. Världsträdet med rötterna kring jorden och kronan i himlen, symboliserar människans möjlighet att stiga från materiens täta rike till andens luftiga välde. Det är bara en begränsad del av tillvaron som vi kan komma åt med hjälp av rationell kunskapsförmåga. Den begränsas av tidens och rummets kategorier. Samtidigt är vi medvetna om att det vi upplever är något mer än vi kan få kunskap om. Verkligheten är större och rikare än den vi upplever med våra sinnen.

 

Konst är ett tillstånd bortom språket. Lizzie Lundbergs bilder talar för sig själva. Bildspråket är mångbottnat, livgivande lekfullt och befriande det är ett språk som framför allt utstrålar en egenartad andlig dimension och som ofta återkommer till det luftiga och drömlika. Men märkligast är nog det drag av stillhet som omger dem, en meditativ stillhet. Andlighet förknippas ofta med konst. Idéer om kreativitet och utforskande är centrala inte bara för konst utan också för andlighet. Konstnärligt skapande har traditionellt ansetts ha en förmåga att nå bortom det rationella och därför är ett språk som passar väl in med uttryck och upplevelser av det andliga.

 

Det finns en gemensam nämnare för naiva bilder; de beskriver verkligheten genom att ta fram konstnärens inre värld eller uppfattning av och reaktion på verkligheten. Den naiva konstens bilder talar om konstnärens eget liv bland tingen, och deras betydelse för människan. Det är i detta avseende man ska söka den naiva konstens aktualitet, eftersom samma egenskaper så påtagligt kännetecknar modern konst. I alla tider har man funnit spår av en likartat skapande drift som överallt där den förekommit tagit besläktade former. Det är den ärliga skildringen av händelser i verkligheten. Denna s.k. folkkonst är det vanliga folkets konst. Den växer fram ur det dagliga livet och avslöjar deras liv och intressen. Folkkonst är inte en oskicklig kopia av den fina konsten, den är ett unikt skapande uttryck för en bestämd grupp människor i en bestämd tid.

 

För de svenska naiva målarna är deras konst först och främst ett försök att återknyta till en av moderniteten hotad folktro- folksaga- och folkvisetradition. Karakteristiskt för denna konst var det troskyldigt innerliga och sökande, det drömskt mångtydiga och sårbart nostalgiska. Trots felaktiga perspektiv och proportioner har dessa naiva målare lyckats förmedla en närvaro i samtidens vardagsliv. En egenskap som ofta betonas är autencitet. Naturligtvis är naivism en flykt undan en allt mer mekaniserad verklighet men i så fall en flykt som sitter djupt rotad i den svenska folksjälen. Man sökte återuppväcka den svenska idyllen genom att måla med hjärtat, ha barnets oförstörda blick och använda bilden i stället för orden för att kommunicera.

 

Lizzie Lundberg är en bildmänniska. Eftersom hon haft så stor glädje av bild vill hon överföra samma intresse och glädje till andra. Det behovet har varit lika betydelsefullt som att själv göra bilder. En medmänniskas behov är medmänniskan. Det som avspeglas i alla former av bildkonst och skådespel. Tillsammans med medmänniskor blir konstupplevelsen rikare och meningsfullare. Lizzie Lundberg både målar med och målar alla sina åldrar med barnets nyfikenhet och åldrandets erfarenhet, fantasifullt utrycksfullt och med inlevelse.

 

Äkta naiva konstnärer har alltid gått sina egna vägar och haft svårt för att bli accepterade av makteliten. Men det förefaller som om detta håller på att förändras i våra dagar, den naiva konsten tas numera på allvar på ett annat sätt än tidigare. Intresset för den naiva konsten i Sverige har ökat alltmer och förståelsen för dessa, ur folkdjupet utsprungna bilder, har inte minst accentuerats genom att konstgallerier i hela världen specialiserat sig på naivisternas verk och en jakt på nya konstnärer bedrivs. Samtidigt har i Sverige Statens kulturråd understrukit behovet av stöd till amatörismen, och de naiva målarna är ju amatörer med en känsla för färg och form som är något utöver det vanliga. Idag finns alternativa synsätt på konsten. Nu är det snarare ett verks kommunikationsförmåga och betraktarens upplevelse som är det viktiga. Därmed kommer definitivt den naiva konsten framöver att inta en viktig plats i den svenska konsthistorien.

 

Lizzie Lundberg finns representerad hos Nationalmuseum,

Malmö museum, Ystad Konstmuseum

Kastrupsgårdsamlingen i Köpenhamn samt flera museer och samlingar i Sverige och utlandet.

 

 

 

Lena Månsson

 

Utställning på Höörs konsthall 28/10-19/11 - 2017

Måleri av Lizzie Lundberg visas tillsammans med berättande målningar ur privata samlingar. Verk av Ingeborg Nilsson, Domingo Uriarte, Allan Karlsson, Ernst Gullberg, Carl Ljungberg m.fl. Lena Månsson, konstvetare, bidrar med korta berättelser.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Bibliskt mörker och Samuel Becketts

"Knappt hade Watt stigit in över mr Knotts tröskel förränhan såg att det inte var så mörkt i huset som han först hade trott.Det brann ett ljus i köket."  Samuel Beckett ...

Av: Hans-Evert Renérius | Övriga porträtt | 17 september, 2013

Robert Frank, Stones & Cocksucker Blues

Att använda låtar av Rolling Stones i filmer har prövats med framgång. Mest minnesvärda exempel är väl scenen där Martin Scorsese låter Robert DeNiros figur Johnny Boy göra entré i ...

Av: Peter Ejewall | Essäer om musik | 06 december, 2017

Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | Essäer om konst | 01 februari, 2012

Om Chalmersspex

Chalmersspexet räknas till en av Sveriges största amatörteaterföreningar och går att härleda tillbaka till 1948 då det första studentspexet i Chalmers regi sattes upp, Bojan.Ett Chalmersspex handlar enligt utsago alltid ...

Av: Kajsa Ljusegren | Kulturreportage | 05 maj, 2016

Lisa Olsson, bärnsten från Östersjön.

Att göra sand till guld

Lisa Olsson bor nära havet, hon lever nära naturen, bara med några steg är hon ute på blomsterängen och med några älgakliv är hon vid den underbara sandstranden i Ystad ...

Av: Bo Bjelvehammar | Essäer om konst | 11 mars, 2017

Intervju med Gail Carriger, författaren bakom Själlös, första boken i serien om Alexia…

Jag möter Gail på förmiddagen på Hotell Hansson i Stockholm över ett par koppar English Breakfast. Hon är chict klädd i knallrött, en vitmönstrad femtiotalsklänning med full kjol och en ...

Av: Jessika Ahlström | Litteraturens porträtt | 22 april, 2012

Paret Myrdal på resa.

Rasbiologin och de goda svinslagen

Vad är en perfekt människa? Något om 20:e seklets syn på människa, växter och djur.

Av: Annakarin Svedberg | Porträtt om politik & samhälle | 05 februari, 2015

Mircea Cartarescu och den rumänska litteraturens okända historia

Hertha Müllers nobelpris i litteratur ifjol har ökat intresset för Rumänien och landets kultur, men vad finns förutom Müller för en svensk publik? Rumäniens främsta författare Mircea Cartarescu besöker Sverige ...

Av: Waldemar Ingdahl | Litteraturens porträtt | 01 juni, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.