Malin Bergman Gardskär

Jag medicinerar, därför finns jag

Jag har inget emot alternativa behandlingsmetoder även om jag inte sträcker mig alltför långt inom dess ramar i hopp om att finna bot och bättring. Nej, jag vill slå ett ...

Av: Malin Bergman Gardskär | 18 september, 2015
Gästkrönikör

Han gör det här för att han måste

Musikartist, radiopratare, skribent och nu senast programledare för SVTs "Filmkrönikan". Navid Modiri har hunnit med mycket.  Till hösten släpper han en tredje skiva tillsammans med bandet Gudarna.

Av: Tim Sterner | 25 juli, 2008
Musikens porträtt

Det är vår..!

Snön smälter blöt på marken. Kommit små vårblommor, Krokus eller Snödroppe. Dagarna blir långa nu, skönt att va ute mer. Solen värmer mycket mer. Varmare luft, det är härligt. Knopparna på träden ...

Av: Suzan Yassine | 11 april, 2011
Utopiska geografier

Freddie Wadling avled den 2 juni 2016 sextiofyra år gammal. Foto: Michael Winnerholt.

Själssångaren

Peter Sjöblom berättar om minnen, musiken och sorgen efter Freddie Wadlings bortgång.

Av: Peter Sjöblom | 06 juni, 2016
Musikens porträtt

Aurora Borealis



norrsken.jpg
 Foto: Joshua Strang

Aurora Borealis

Vem var Kristian Birkeland, mannen som lyckades lösa norrskenets gåta? Crister Enander skärskådar den uppfinningsrike och vetgirige fysikern. 

Besatthet och genialitet går som bekant ofta hand i hand. I regel går det inte alldeles lätt att avgöra var gränsen går mellan det galna och det geniala. I synnerhet gäller detta inom naturvetenskaperna. En idé blir som en levande demon, en dibbuk. Den kan ta över och dominera. Uppfinnaren blir sin idés slav. I fallet med Kristian Olaf Birkeland stämmer det osedvanligt bra. 

Tiden är de stora ingenjörernas. Allt ska exploateras i den goda vetenskapens namn; allt ska underordnas och inordnas under det praktiska och nyttiga förnuftet. Världen är en kontinent att kuva och behärska. Birkelands besatthet var det gäckande norrskenet som vid denna tid ofta hade övernaturliga förklaringar. Det påstods varsla om orostider, om död och undergång. Men han beslutade sig för att vetenskapligt förklara fenomenet och skingra vanföreställningarna.

Platsen är Kristiania som Oslo ännu hette. Året är 1899. En expedition utrustas. Målet är att lyckas förstå det gäckande norrskenet. Färden ska gå till den avlägsna Halddetoppen längst uppe i norr. Där har ett litet stenhus byggts. Där ska expeditionens fem medlemmar försöka stanna över vintern samtidigt som de utför de noggrannaste mätningar. Lokalbefolkningen avråder. Det går inte att stanna däruppe på fjället. Kölden, stormarna och det eviga och ymniga snöandet gör det omöjligt.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ledare för expeditionen är den uppfinningsrike och vetgirige Kristian Olaf Birkeland. Han är detta år 36 år gammal. Redan som mycket ung utnämndes han till professor vid det djupt konservativa universitetet i Kristiania. Där möter han ständigt nya motgångar. Hans tankar är för moderna. Inte minst i nationsfrågan. Birkeland är övertygad anhängare av att Norge ska frigöra sig från den påtvingade unionen med Sverige. Inte heller möter han minsta förståelse för de experiment han vill genomföra. Pengar vill de absolut inte skjuta till. Han söker sig därför andra finansiärer.

Expeditionen ger sig av. Birkeland rycker på axlarna åt de många varningarna. Han är besatt av sin idé. Vid sin sida har Birkeland fyra unga män. Bjørn Helland-Hansen som studerar till kirurg; Elisar Boye som märkligt nog är humanist och latinstudent men han var samtidigt den förste som anmälde sig när Birkeland satte upp anslaget på universitetets anslagstavla; Kristoffer Knudsen är tjugotre år och telegrafingenjör; Sem Sæland är den mest välutbildade av de unga männen och den som har mest gemensamt med Birkeland, han har bland annat läst matematik, astronomi, fysik och kemi.

Det börjar inte bra. Redan på väg upp till fjällets topp drabbas de av en mäktig snöstorm. De tvingas slå läger. Helland-Hansen förfryser snart sina händer. När stormen bedarrat får han vända om till närmaste sjukhus. Högerhandens fingrar måste amputeras. Tanken på att bli kirurg måste han överge. I slutet av expeditionen avlider dessutom en av deltagarna.

Den unge Elisar Boye förfryser.

Det är en rätt nedslagen Birkeland som återvänder till Kristiania. Nu möter också nya motgångar, trots att expeditionen var en stor framgång. Inga fler pengar. Det är stopp. Birkelands storslagna tanke att utrusta fyra olika stationer på norra halvklotet, för att på så sätt kunna få mätresultat att jämföra med, måste skrinläggas. Men Birkeland låter sig inte nedslås. Han är besatt av sin idé.

I jakten på pengar till att utrusta nya expeditioner uppfinner Birkeland först en elektromagnetisk kanon. Flera länder visar stort intresse. Men även här möter han snart på patrull. Pengarna räcker dock till att utrusta de fyra olika mätstationerna. Själv beger sig Birkeland till stationen på Novaja Zemlja i Ryssland. På väg dig blir han biten av en rabiessmittad hund och måste återvända till Moskva för vård på Pasteurinstitutet. De räddar honom. Efter det att resultaten kommer in och Birkeland – tillsammans med Sem Sæland – bearbetat siffrorna skriver han den första delen av sitt stora arbete, betitlat The Norwegian Aurora Polaris Expedition 1902–03.

Framgången är given, men inte heller nu får han de pengar han behöver. Under flera år samarbetar han därför med Sam Eyde, en ganska egensinnig och rävaktig norsk kapitalist. Tillsammans startar de Norsk Hydro, än i dag en av Norges i särklass största multinationella industrier. Birkelands främsta bidrag var ett sätt att med hjälp av elektromagnetism framställa konstgödning i form av salpeter, något det fanns ett skriande stort behov av. Birkelands uppfinning av en ugn var grunden för hela företaget.

Men den stora idén släpper inte sitt grepp. Kristia­n Birkeland kan inte frigöra sig från tanken på att lösa norrskenets gåta. Han tror att svaret finns i Afrika. Det ljusfenomen som kallas zodiakalljuset, vilket uppträder i öknen, ansåg han vara ett parallellfenomen till norrskenet. Pengarna han tjänat på Norsk Hydro – varifrån Eyde snart hade utmanövrerat honom – använder han därför till att utrusta en ny mångårig expedition. Nu till Egypten. Avfärden sker hösten 1913. Birkeland skulle inte få återse sitt hemland. I drygt fyra år är han kvar i Egypten. Det sista han gör är att bege sig till Japan. Han avlider i Tokyo 1917. Hans besatthet har hunnit ikapp honom. I åratal har han för att kunna sova, för att kunna dämpa en överaktiv hjärna, ätit veronal och till natten druckit stora mängder whisky. Omdömet sviktar till slut, även om det aldrig gick ut över hans oklanderliga vetenskapliga arbete.

Eftervärldens dom är entydig. Birkelands idéer, även hans mest spektakulära, har visat sig hålla. Tidigt sade Birkeland till exempel att atomerna måste vara möjliga att klyva, att det finns starka magnetiska fält i rymden. Det har många gånger tagit lång tid för vetenskapen att hinna ifatt honom, men när satelliter började skickas upp kunde de flesta av Kristian Birkelands teorier bekräftas. Idag har han så gott som bortglömd.

Men Kristian Birkeland är sannerligen ett geni värt att upptäcka!

Crister Enander 

Ur arkivet

view_module reorder
Vladimir Oravsky

Några meningar om något som du är välbekant med men som du av…

Många, riktigt många, hörde av sig som en reaktion på mina rader betitlade ”Hur och varför jag minns Ingvar Holm”. Så här kunde reaktionerna lyda: ”… Jag fick Ulf Gran i ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 20 februari, 2017

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

ICA och de svarta kärnfria druvorna

Som boende mitt emellan Jönköping och Linköping i Ödeshög har vi en oerhörd bas, två rätt så stora och starkt växande städer med högskola respektive universitet. Häromdagen var jag på sammanträde ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 15 januari, 2014

Wittgenstein och civilisationen

”Den tidigare kulturen kommer att bli en ruinhög och till slut en askhög, men andar kommer att sväva över askan” Ludwig Wittgenstein (1889-1951) är, hur man än ser på saken, en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Agora - filosofiska essäer | 20 december, 2012

En resa till dagens ände. Om Denise Mina

Himlen ligger som ett lock över staden. Det är grått och kallt, vinden viner vasst och snålt genom gatorna och ett isande regn tycks falla vareviga dag. Här härskar nöden ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 02 augusti, 2010

Finns det liv på Mars?

Bilden av planeten Mars har förändrats under det senaste århundradet. Denna mystiska planet som tyckes gömma många mysterier är idag inte lika intressant för gemene man. Men det kan komma ...

Av: Alexander Sanchez | Essäer | 24 september, 2011

Alexander Fleming Penicillinets upptäckare

Alexander Fleming, föds6 augusti1881, och växer upp tillsammans med sju syskon på fårfarmen Lochfield i Darvel, Skottland.Han gifter sig 1915 med Sarah Marion McElroy. De får sonen Robert Alexander Fleming är ...

Av: Kjell Ekborg | Kulturreportage | 28 april, 2014

G.K.Chesterton (1874-1936) Dikter i översättning av Erik Carlquist

G.K.Chesterton (1874-1936) är mest känd för sina berättelser om Fader Brown, den okarismatiske prästen som löser svåra detektivgåtor genom sina teologiska insikter. Själv konverterade Chesterton till katolicismen 1922. Chesterton var dessutom ...

Av: G.K.Chesterton | Utopiska geografier | 12 augusti, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.