Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | 08 november, 2011
Resereportage

Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Victor Klemper Bundesarchiv CC-BY-SA 3.0

USA:s nye president övertrumfar fiktionen.



George Orwells framtidsroman ”1984” säljer som aldrig förr i USA just nu. Det är inte att undra på, verkligheten sedan presidentinstallationen den 20 januari har redan inhämtat mycket av Orwells dystopi, inte minst hans tankar om ”newspeak”, det politiskt manipulerade språket. Den nyss tillträdde amerikanske presidentens taleskvinna kom på en fiffig term i trängt läge, när hon överbevisades om att hon ljög lika fritt och hämningslöst som sin arbetsgivare: det var inte ljug utan alternativa fakta, ”alternative facts”. 




Philip Roth

Philip Roth

 

Om han skulle råka läsa ett par böcker av Sinclair Lewis och Philip Roth skulle han säkert känna igen en hel del. ”It can´t happen here” (1935) är en av nobelpristagaren Sinclair Lewis mindre kända men mera läsvärda romaner (det är inte mycket av allt han åstadkom som stått sig, kanske bara ”Babbit”, ”Main Street”, ”Dodsworth” och ”Arrowsmith”). Det som inte troddes kunna hända i verkligheten händer i fiktionen: en diktator tar över makten i USA, liksom Hitler gjorde det i Tyskland i början av 1933.
Boken byggde på den populistiske Louisiana-guvernören Huey Longs karriär som så när slutat med presidentposten, om en vettvillings kula inte stoppat honom i Baton Rouge 1935.
Father Coughlin

Father Coughlin

Annons:

Snart kan vi nog använda också Victor Klemperers bok om nazimens förvanskning av tyska språket, ”LTI, – Lingua Tertii Imperii: Notizbuch eines Philologen” (1947) som handbok för det amerikanska nyspråket. Där skildrar han hur det officiella språket gradvis förändrades och förvanskades i trettiotalets Tyskland: ”Ord kan vara som mycket små arsenikdoser: de sväljs helt obemärkt, de tycks inte ha någon verkan men efter ett tag verkar giftet ändå.” I USA just nu tycks processen gå med ilfart, särskilt hos en ledare som inte läser romaner men – vilket avslöjats av hans första hustru – hade Hitlers samlade tal på nattduksbordet. Kanske har han dock läst Macchiavellis cyniska handbok ”Fursten”. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Om han skulle råka läsa ett par böcker av Sinclair Lewis och Philip Roth skulle han säkert känna igen en hel del. ”It can´t happen here” (1935) är en av nobelpristagaren Sinclair Lewis mindre kända men mera läsvärda romaner (det är inte mycket av allt han åstadkom som stått sig, kanske bara ”Babbit”, ”Main Street”, ”Dodsworth” och ”Arrowsmith”). Det som inte troddes kunna hända i verkligheten händer i fiktionen: en diktator tar över makten i USA, liksom Hitler gjorde det i Tyskland i början av 1933. 

Boken byggde på den populistiske Louisiana-guvernören Huey Longs karriär som så när slutat med presidentposten, om en vettvillings kula inte stoppat honom i Baton Rouge 1935. Sydstatsförfattaren Robert Penn Warren använder sig av samma händelser i sin politiska roman ”All the King´s Men.” Om inte om hade varit så skulle historien ha sett annorlunda ut, det är receptet för det som kallas kontrafaktisk historieskrivning. Engelsmannen Robert Harris gjorde samma sak i sin ”Fatherland” där tyska trupper efter att ha invaderat England marscherar nerför Regent Street, liksom de i verkliga livet klampade fram längs Champs-Élysées.

Philip Roths ”The Plot Against America” (2004) genomför ett fascinerande kontrafaktiskt tankeexperiment: vad hade hänt om demokraten Franklin Delano Roosevelt förlorat sin tredje presidentperiod 1940 till en ärkekonservativ motkandidat med diktatoriska ambitioner? Kandidaten som vinner valet (i romanen) är flygaresset Charles Lindbergh, svenskättlingen från mellanvästern som på tjugosju timmar som den förste genomförde en ensamflygning över Atlanten, från New York till Paris, i sin Spirit of St Louis och på kuppen blev en folkhjälte. Mindre känt är att han var en ivrig isolationist som ville hålla USA utanför ett europeiskt krig, och en uttalad antisemit.

Som i många tidigare romaner lånar Philip Roth friskt från den egna barndomsmiljön i Newark, den här gången är han närgånget självbiografisk. I centrum står de strävsamma föräldrarna, pappan är försäkringsagent, och deras judiska grannar och bekanta. I huset finns också storebror Sandy, den frimärkssamlande lille Philip, och den rebelliske kusinen Alvin vars föräldrar är döda. Med Lindbergh vrids USA åt höger. Han sluter fördrag med Hitler vid ett möte på Island, och snart genomsyras hela Amerika av allt värre judeförföljelser. Mönstret tycks hämtat från nazisternas Kristallnatt men kanske också från inhemska raskravaller. Likriktningen genomförs med hjälp av FBI, polis och militär. De oppositionella tystas, och judarna skickas till ghetton.

Kända ansikten dyker upp och gör det hela trovärdigt, från den skarpt antisemitiske Henry Ford i Detroit och den lika judefientlige radiodemagogen Father Coughlin, till dem som försvarar demokratin, bland andra New York-guvernören Fiorello La Guardia och den judiske journalisten Walter Winchell (som det går värre för i fiktionen än i verkligheten). Paret Lindbergh – Charles och hans hustru Anne Morrow – spelar huvudroller, och man kan ibland tycka att tankeexperimentet tar heder och ära av dem. 
Till sitt försvar citerar Roth på slutet ett pinsamt antisemtiskt uttalande i ett av flyghjältens tal 1941. Men mest ser man återverkningarna av den politiska vindkantringen på den judiska familjen Roth. Alvin tar sig över gränsen till Kanada och blir motståndsman, Sandy blir för en kort tid en jugendhitlersk mönstergosse, och berättaren Philip drömmer om amerikanska frimärken överstämplade med hakkors (ett av dem finns med på bokens omslag). Det är en förtätad berättelse om något som mycket väl hade kunnat hända. 
När Philip Roth drygt trehundra sidor fram i boken får brått att knyta samman alla lösa trådändar blir det lite schematiskt, men fram till dess har det varit mycket övertygande. Och när historien är färdigberättad följer en summering av de viktigaste historiska gestalterna och deras faktiska krönika, och i tillägg citeras alltså Charles Lindbergh själv, kanske för att desarmera alla anklagelser om att utnyttja honom i kontrafaktiskt syfte. Det här skulle inte kunna hända i Amerika – men gör det nog dessa dagar. Hos både Sinclair Lewis och Philip Roth är det lögn och förbannad dikt, men det ligger obehagligt nära det troliga. Båda böckerna har plötsligt fått en förfärande aktualitet.

 

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Loserförfattarfabrikens bläckdirektören in spe personporrträttet

  Nöring, f. övrigt avlägset anförvantande(skrivmaskins)bandet till den förmögna och oresonliga familjen Stoff, bläckdirektör in spe för Loserförfattarfabrikens vidräkning, ur den självanställningsregistreingsmaskinen finns noterat 1650 dyker patronymen Nöring (Stoff) opp i annalerna, parentesens betydelse än ...

Av: Stefan Hammarén, Christofer Nöring | Stefan Hammarén | 25 mars, 2013

Louise Brooks, varken ängel eller hora

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan.Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar pianist ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 10 februari, 2012

Vanitas och andra existentiella dataspel

Döden är alltid närvarande i dataspel. En energimätare som hastigt faller, en symbol som blinkar till i övre hörnet och försvinner. Du kan bli skjuten, knivhuggen, bränd, sprängd eller överkörd ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 25 september, 2010

Wittgensteins förhållningssätt mellan poesi, filosofi och musik

Han betraktar henne och ser hennes ansikte, som om vore det täckt av en tunn ljus slöja, knappast verklig. Han är böjd över sig själv, det intet som väntar, han ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 12 mars, 2017

Tomas Tranströmer. Foto: Andrei Romanenko Wikipedia

”Och trasten blåste på de dödas ben med sin sång”

Tomas Tranströmer har gått ur tiden. Mitt hjärta sörjer en av världens mest betydande poeter. När en poet dör blir världen fattigare. Hur många verkliga poeter kan mänskligheten visa under ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 27 mars, 2015

Vem är Jørgen Leth?

Tillfällena när den danske filmaren och skribenten Jørgen Leth kommit på tal i svensk media är lätträknade, detta trots att han nog får räknas till en av de största levande ...

Av: Per Brunskog | Konstens porträtt | 19 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.