Malla Silverstolpe: "ett kallt kaos - själens kräfta".

Hon har inte mått riktigt bra de senaste dagarna. Men av missriktad hänsyn har hon inte velat säga något till de andra i ressällskapet utan hållt sina problem för sig ...

Av: Crister Enander | 29 maj, 2011
Litteraturens porträtt

Peru, det farligaste landet i världen

Den latinamerikanska kontinenten har i modern tid präglats av en allt tyngre skuldbörda och stor politisk instabilitet. Det gemensamma arvet från de två närbesläktade kolonialmakterna Spanien och Portugal och ...

Av: Abdel-Qader Yassine | 13 februari, 2010
Reportage om politik & samhälle

Alma – Vindens brud

Alma föddes Schindler, men är för eftervärlden mest känd som Alma Mahler, efter giftermålet med den böhmiske-judiske tonsättaren Gustav Mahler. Hon var dotter till bildkonstnären Emil Jakob Schindler och Anna von ...

Av: Gilda Melodia | 01 oktober, 2014
Övriga porträtt

Idioten på muséet

Hörde en gång om en idiot som gjorde ett museum på precis allt som flöt iland hos honom vid ett klippors ytterskär, bl.a. åror, lådor med smuggelsprit, talrika naziuniformer, EFFOA:s ...

Av: Stefan Hammarén | 26 oktober, 2011
Stefan Hammarén

 Acaciataggar

Kvinnlig könsstympning (KKS) Del 2.



Reportage i tre delar. Del 2

Ett omvänt ingrepp ”introcision” praktiseras i Australien bland aboriginers pitta-patta stammen. När en flicka nått puberteten samlas hela stammen runt henne och en äldre man börjar med tre fingrar surrat med pungråttsnöre töja och slita i vaginan för att spräcka mellangården så att det bildas en gemensam anal-slidöppning för att underlätta samlag med en ung flicka. Ritualen avslutas vanligen med att flera män genomför samlag med flickan. Något liknande har också rapporterats från ett antal indianstammar i Sydamerika. Där är det en äldre kvinna som gör ingreppet med en attrapp av lera.



mer utbredd än vad man tidigare känt till


Jordens kvinnliga genitalorgan.Över 3000 och 7000 år gamla kvinnofiguriner i Teheran.

Jordens kvinnliga genitalorgan.Över 3000 och 7000 år gamla kvinnofiguriner i Teheran.

 

Vid förlossning måste en infibulerad kvinna skäras upp. Efter nedkomsten sys hon ihop igen för mannens skull. En trång öppning ökar hans sexuella njutning. Hon kanske inte är mer än 16 år vid sin första födsel. När hon föder många barn (tolv är inte ovanligt) blir det ärrbildningar och förhårdnader som följd. Kvinnor i Afrikas horn har ett talesätt att det i en kvinnas liv finns tre fruktansvärda dagar: den dag hon stympades, dagen hon gifter sig och dagen hon föder. Giftermål och födsel som i våra länder innebär den största lyckan i kvinnans (och mannens) liv! Förlossningen förorsakar såväl ökad risk för syrebrist hos bebin som barnadödlighet och moderns dö i barnsäng.
Hus för männens hemliga orden i Dogon. Myrboet, Jordens kvinnliga genitalorgan

Hus för männens hemliga orden i Dogon. Myrboet, Jordens kvinnliga genitalorgan

Annons:

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Infibulation anses vara ett skydd för flickor att inte bli våldtagna när de vallar boskap. Hennes värde ligger i mödomen och hon finns till för att i första hand föda avkomma i den patriarkala gemenskapen. Hon blir förseglad för att öppnas av hennes kommande rättmätige ägare. Så även om Gud skapade både mannen och kvinnan till en bästa skapnad och var nöjd med sin skapelse, var mannen inte det, och därför började han ”förbättra” och forma om kvinnan. Han berövade henne hennes lustorgan så att hon inte av egen vilja skulle känna åtrå mot någon man alls. Mannens kontrollbehov och rädsla för kvinnans sexualitet och en paranoid misstanke att behöva försörja en annan mans avkomma kunde bara stillas med att beröva kvinnans självberättigande och underkuva henne till en vara. ”Din man skall du åtrå, och han skall råda över dig.” Den första meningen kanske inte längre gäller, men väl den senare. KKS går också emot Muhammeds råd, att om kvinnlig omskärelse ses som nödtvunget med hänsyn till den rådande sedvänjan, så borde den bli nästan symbolisk och inte beröva kvinnan hennes lustcentra, som han sa, skulle gynna dem båda. För infibulation medför en ökad lust för mannen ensam, men ett livslångt äktenskapligt lidande för kvinnan.

     För de infibulerade kvinnorna medför samlag enbart smärta. Det börjar med själva bröllopsnatten då hon ska ’öppnas’. Det tar från flera dagar till flera månader att töja det lilla hålet innan mannen kan penetrera hennes underliv. Ibland går det inte alls, men mannen vill inte att en kunnig barnmorska ska hjälpa till, för det skulle gå hans manlighet förnär. Därför har han en liten ’hjälpkniv’ för att rispa hennes kön lite i taget tills han klarar av samlaget. Men ibland går det snett och kvinnan får skador som hon måste söka sjukvård för.

     Allt detta fasansfulla lidande för att hon ska vara en heder för sitt kön! Från den dag hon genomgår stympningen får hon svårigheter med att kissa och mensen blir plågsam för dess begränsade flöde. Blodet stannar kvar i livmodern och orsakar fara för hälsan och ger graviditetsproblem. Hon kan ha fått skador på urinrör och ändtarm, stenar i urinblåsan och urinröret, njurskada, fistlar och även cystor kan uppstå om körtelkanaler har skadats. Får hon nervskador blir smärtan extrem. Det förekommer kallbrand, stelkramp och även sterilitet. I vissa byar anser man att komplikationer beror på trolldom.

     Svårigheter att genomföra samlag kan medföra en övergång till anala samlag som ytterligare ökar bristningar och utsätter kvinnan för infektioner. Det anses också vara orsaken till att mannen skaffar sig flera hustrur eller att han frestas till otrohet, kanske söker han sig också till prostituerade.

Vid förlossning måste en infibulerad kvinna skäras upp. Efter nedkomsten sys hon ihop igen för mannens skull. En trång öppning ökar hans sexuella njutning. Hon kanske inte är mer än 16 år vid sin första födsel. När hon föder många barn (tolv är inte ovanligt) blir det ärrbildningar och förhårdnader som följd. Kvinnor i Afrikas horn har ett talesätt att det i en kvinnas liv finns tre fruktansvärda dagar: den dag hon stympades, dagen hon gifter sig och dagen hon föder. Giftermål och födsel som i våra länder innebär den största lyckan i kvinnans (och mannens) liv! Förlossningen förorsakar såväl ökad risk för syrebrist hos bebin som barnadödlighet och moderns dö i barnsäng.

     De psykiska lidandena är varierande och är inte alltid lätta att undersöka över tid. Rädda Barnen nämner trauman med ångest och depressioner hos barn. Vissa forskningsrapporter räknar upp dålig sömn, mat- och humörsvängningar, rädsla och bitterhet blandad med ilska och framför allt känsla av svek efter det våld hon utsattes för, som naturligtvis följer med in i vuxenlivet som trauma. Vissa experter menar att dessa följdverkningar gör kvinnor ”lugnare” och ”fogligare” vilket ses som positivt i det egna samhället.

KKS tillämpas mest i Afrika, i 29 länder. Tjugo av länderna har förbud mot sedvänjan med olika rättspraxis, men eftersom seden härrör från kultur och tradition som skiljer sig mellan folkgrupperna, kan inga lagar enbart få stopp på ingreppen. Malis grannländer Senegal och Burkina Faso har infört förbud mot KKS och de har fått lovvärda framgångar med sina arbeten på lokala nivåer med lagens stöd. Men Mali har varken fördömt eller lagstiftat mot kvinnlig omskärelse där man anser att KKS är synonymt med ’rensning’ (sili-ji) motsvarande ’rening’ (tahara, tahur) i Egypten och Sudan.

     En av Malis befolkningsgrupper, dogonerna, har bevarat i muntlig tradition (”männens hemliga sällskap”) deras kosmologi som också förklarar omskärelsens religiösa ursprung och incitament. Dogonlandet består av 700 byar med 300 000 invånare. Hela deras vardagsliv genomsyras och är inrutat av varierande kulter och ritualer byggda på deras myter. Det kommer nog att dröja länge innan någon ändring kan komma till stånd i hela Mali den dag förbudet antas. Här sammanfattar jag i korthet dogonernas skapelseberättelse, och som de ser det, inte heller gick enligt deras guds plan, men som genom omskärelse och stympning kan korrigera:

Dogonernas gud, Amma, skapade världssystemet med sol och planeterna. Amma skapade Jorden platt som låg på rygg. Jorden är feminin vars kön är myrboet medan termitstacken är dess klitoris. När Amma närmade sig Jorden, sin kvinna, reste sig termitstacken upp för att hindra passagen till könets inre varför samlaget inte kunde äga rum. Men Amma raserade termitstacken och avlägsnade på så sätt sin kvinnas maskulina kraft. Och när Jorden nu låg stympad kunde samlaget äga rum.

Från denna förening födde Jorden en sjakal. Någonting gick fel eftersom Ammas ursprungliga avsikt för en fulländad avkomma skulle ha blivit ett tvillingpar. Den singelfödda sjakalen fick nu symbolisera oordning och Guds svårigheter. Amma förenade sig med Jorden en gång till och vattnet, den gudomliga säden, trängde in i Jordens sköte och ett tvillingpar föddes, Nommo, till hälften människa till hälften orm, båda med var sitt dubbla kön.

Tvillingparet Nommo föddes av Jorden men uppfostrades av deras Fader Amma i himlen och det fick del av Ordet. Dessa andar, Nommo, var av samma gudomliga ande som Gud. Nommo steg ned på Jorden och skylde sin Moder Jordens nakenhet med växtfibrer som var fyllda med vatten och ord och la dem på hennes kön. Sjakalen, som hade förnekats av Amma, ville nu tillägna sig Ordet i jordens sköte och la sina händer på fibrerna som innehöll språket. Hans mor, Jorden, gjorde motstånd och ville hindra en incestuös handling som hennes son ämnade inleda. Moderjorden förvandlade sig då till en myra och begravde sig i myrboet, i sin egen livmoder. Men sjakalen följde efter in i Jordens kön och fullbordade incesten. Handlingen fick flera konsekvenser, bland annat att sjakalen lyckades erövra Ordet och blev kapabel att uppenbara Guds avsikter för spåmännen.

Amma övergav sin maka, Jorden, som besudlats av sonen och beslöt då att skapa det första människoparet av fuktig lera som han formade till en livmoder och placerade den på jorden. Tvillingparet Nommo, som förutsåg att de ursprungliga tvillingfödslarna skulle i framtiden upphöra, gav det första människoparet var sina två själar av olika kön. Mannens kvinnliga själ fick sitt säte i förhuden, kvinnans manliga själ i klitoris.

För att en människa ska bli ett med sitt kön avlägsnade Nommo följaktligen den kvinnliga förhuden från mannen varefter mannen förenade sig med kvinnan som blev havande med tvillingar. Vid nedkomsten koncentrerades kvinnans födslosmärta i klitoris och en osynlig hand skar av den för att göra kvinnan ett med sitt kön. Från det första människoparet föddes fyra tvillingpar som blev dogonernas förfäder som utgör deras fyra stammar.

I enlighet med dogonmyten föds alla barn androgyna, fysiskt och själsligt sett. För att kunna fortplanta sig och leva socialt måste varje människa bekräfta sitt kön och sin själ. Att bli vuxen är att avlägsna det fysiska belägget för sin dubbla könstillhörighet. Samlag mellan en omskuren man och en icke könsstympad kvinna eller mellan en könsstympad kvinna och en oomskuren man anses som incest. Omskärelse och stympning utgör också ett blodsoffer till guden Amma.

 Alltså avlägsnas mannens förhud, den kvinnliga själen (blygdläpparna) i honom, och kvinnans klitoris avlägsnas som den manliga själen (ollonet) i henne. Först med denna nödvändiga initieringsrit blir en man maskulin och en kvinna feminin.

     Dogonernas könsinitiering blir trefald förankrad i deras livsåskådning. Först stympade Amma Jorden, sedan stympade Nommo det första människoparet. Och nu utför människorna samma sak på sina barn!

Kvinnlig könsstympning har inga som helst fördelar att försvaras, enbart negativa och skadliga som i djupet skär och kränker mänskliga rättigheter. Arkeologiska rön visar tydligt att våra tidigaste kultursamhällen var matricentriska. De präglades av stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Kvinnorna grundade sin auktoritet på ett magiskt religiöst ledarskap. Då mannens roll vid befruktningen fortfarande var okänd dyrkades kvinnan som skapare av liv. Tidiga gudinnebilder och tempelruiner från dessa kulturer visar respekten för kvinnan, något man ännu i dag kan se hos naturfolken. Den kvinnliga gudomen var också livets skapare, Jordmodern. Hennes reproduktionsförmåga sågs från början ha varit icke-sexuell, och enligt myten födde hon genom jungfrufödelse sin maskulina motsvarighet, Himlafadern, som blev hennes make. Men när patriarkatet fick sitt genombrott genom de abrahamitiska religionerna hade födelsemyten ändrats till att det var kvinnan som hade skapats av mannens revben och livsskaparen blivit av manligt kön.

Från att ha varit en livgivande ledare präglad av helhetssyn på tillvaron, sexuellt tolerant med kollektivt ansvar för barnen, började mannen med patriarkatets intåg kräva kvinnan sexuell trohet och bestämmanderätt över sin avkomma. Hon blev framställd som kaoset, den otämjda naturen, det som måste kuvas till lydnad och underkastelse. Med monoteismen försvann gudinnan från Guds sida och mannen ensam blev livets skapare och herre.

     Men detta kulturbaserade våld mot kvinnor skadar också mannen, när han under hela sin uppväxt måste leva och se mänsklig brutalitet gentemot alla sina systrar och flickkusiner i den egna familjen, hur varje kvinnlig släkting skändas för sitt kön helt utan medkänsla för mänskligt lidande som KKS medför samtidigt som den omgärdas med hemlighetsmakeri och tabu. Patriarkatet utövar en makt som är så djupgående att den får kvinnor att själva utföra övergreppen på flickebarnen och föra det vidare till kommande generationer och dessutom med tron att det nära nog är en naturlag de följer. Någonting som kvinnor då gör med omtanke och kärlek för sina döttrar. Frågan är om ett sådant samhälle överhuvudtaget kan vara livskraftigt inom den snabbt föränderliga globala världen när den ena halvan av befolkningen utsätter den andra för en livslång förlust som bortkarvande av underliv innebär. Kan man ens föreställa sig vilken fasa infibulerade kvinnor upplever i krig när de utsätts för soldaters gruppvåldtäkt, lemlästade resten av sina liv, och hur de ska orka fortsätta att leva?

FN:s generalförsamling antog 2012 en resolution att avskaffa kvinnlig könsstympning i alla former som inte har medicinska grunder. Två år innan hade världshälsoorganisationen WHO publicerat en global strategi för att stoppa vårdgivare från att utföra kvinnlig könsstympning mot trenden att medicinskt utbildad personal börjat utföra ingreppen. Olika organisationer från gräsrotsnivå till statliga och internationella organ arbetar för att stoppa KKS. Några afrikanska länder har en handlingsplan som har i sikte att avskaffa sedvänjan inom fem till tio, högst 20 år. Arbetet går sakta framåt, vilket är väntat eftersom seden har en så mångkulturell karaktär och är spridd världen över vilket kräver massiva insatser för upplysning och opinionsbildning. Forskning visar att om samhällena själva beslutar att överge KKS kan ändring komma till stånd mycket snabbt. Här är det fråga om att kämpa emot traditionens styrka som är starkare än de sekulära lagarna.

 

Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Emmakrönika X jag tror mig existera i en blomma

vad kan mina tårar smaka, som nog hennes tårar, droppen som slutligen tidigt klarade separator, efter det min droppe jag fällde i världshav med tesil skilt, vilken hon tog upp ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 13 januari, 2009

Den moderna textila konsten och Sandra Ikse

Textil konst har ofta kommit att enbart handla om material och hantverk. Men det finns textilkonstnärinnor som idag vill nå bortom denna begränsning. De vill uttrycka något viktigt om den ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 09 juli, 2017

Percival vs Beckett. Ett möte i tomrum och tystnader

Det är en höstlik dag närmare bestämt den 27 september 1963 och ett och annat visset löv singlar ned på Boulevard Saint Jacques i Paris. Percival står nedanför Samuel Becketts ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 28 mars, 2011

Apis mellifera

Apis mellifera

Medan biodlaren var borta passade en tjuv på att stjäla honungen ur kuporna. När odlaren kom tillbaka blev han stungen av de uppretade bina som misstog honom för tjuven. Han ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 08 juli, 2016

Vantablack, Källa: Wikipedia

Konstnären som äger det svartaste svarta i konsten

Till konstvärldens förtret har konstnären Anish Kapoor exklusiv rätt till det svartaste svarta i konsten. Han äger sedan 2014 rätten att använda Vantablack som kan absorberar 99.96% av allt ljus.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 mars, 2017

dagen efter orden del 4

         

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 04 maj, 2012

Jean Vigo

Apropå Jean Vigo

Vem minns inte sekvensen i Francois Truffauts ”De 400 slagen”, där en skolklass är ute och joggar med gymnastikläraren i spetsen och det vid varje gathörn smiter iväg några killar ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 29 januari, 2016

Einar Askestad C e l e b r i t e t…

 C e l e b r i t e t e r   ett urval porträtt ur samtiden     De här publicerade porträtten utgör endast en ringa del av det samlade materialet, precis som ...

Av: Einar Askestad | Utopiska geografier | 22 december, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.