Michael Economou

I Peder Winstrups huvud

En ny dikt av Michael Economou

Av: Michael Economou | 12 maj, 2017
Utopiska geografier

“Sök sanningen! Och om de så bär till helvetes portar så klappa på!“…

Det är den femte maj. Våren har kommit tidigt detta år. Solen skiner och en stor skara studenter har samlats i Uppsala för att följa filosofen Benjamin Höijers vagn till ...

Av: Crister Enander | 11 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Nina Ahlzén. Ärrlighet

Nina Ahlzén. Är 43 och 13. Uppvuxen och boende i Göteborg. Hatar poesiuppläsningar. Är svag för det surrealistiska. Gillar att utforska gränser. Vem är dåren, vem är normal? (Vad är ...

Av: Nina Ahlzén | 03 oktober, 2011
Utopiska geografier

If there is a will, there is a way

De gånger jag besöker Oslo försöker jag alltid hinna med ett besök på det så kallade Litteraturhuset, strax intill Slottsparken: ett litterärt centrum som blivit oerhört populärt; en samlingsplats inrymmande ...

Av: Björn Gustavsson | 11 juni, 2013
Gästkrönikör

Mozart med rabatt



”När Mozart var så gammal som jag hade han varit död i många år” är en gammal kvickhet, om det nu var Tom Lehrer eller någon annan som kom på den första gången. Mozart blev inte gammal, han var bara trettiofem när han avled den 5 december 1791. För tio år sedan iakttogs tvåhundrafemtioårsminnet av hans födelse med eftertryck. Nu när det är tvåhundratjugofem år sedan han dog passar den tyska ljud- och bokfirman Zweitausendeins att ge 22,5 % rabatt på det mesta av sitt Mozart-sortiment.




Bo Setterlind 1960

Bo Setterlind 1960

 

Tomas Tranströmers ”Klangen säger att friheten finns/ och att någon inte ger kejsaren skatt” kunde vara en direkt uttolkning av den rebelliske Mozart fast det är Haydn, inte Mozart, som han spelat efter en svart dag.
Kathleen Ferrier

Kathleen Ferrier

Annons:

För facila 94.99 euro får man boxen på 170 cd-skvor med allt han skrev. Om man vill ha den begränsade upplagan av hans Neue Gesamtedition får man betala betydligt mer, 279.99 euro. 23 cd-skivor där Alfred Brendel spelar Mozart och Beethoven kostar 28,49 (den mångsidige Brendel är till allt annat en genomlärd forskare som man ser av hans kunniga artikel om dadaismen, nyss utlagd på nätet).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Och en lång rad inspelningar från Drottningholm under åren 1984-1991 finns i ett paketet med 6 dvd, Mozart at Drottningholm. Den svenska synen på Mozart har hunnit växla under tvåhundrasextio år. Bellman var tidigt ute med sin uppskattning, bara någon månad efter händelsen skrev han sitt sorgekväde om ”Mozarts död” som Joseph Martin Kraus tonsatte (det var säkert Kraus som kom med nyheten). Kanske spelade förra sekelskiftets sentimentala syn på Bellman - en sorg i rosenrött - in när man försökte fixera Mozarts konturer:

“ Mozart tänkte, levde och andades i musik”, påstår Nordisk Familjeboks uggleupplaga och hävdar vidare att han ”lärde av levande livet, och detta med lekande lätthet.” Den gängse schablonen av naturbegåvningen Mozart tycks ha varit väl befäst i Sverige för drygt hundra år sedan, också vad gäller tanken att han var den gudomligt inspirerade improvisatören som inte behövde fila och putsa på sina kompositioner, lika lite som Bellman vars epistlar och sånger sprang direkt fram ur en lågande inbillnings sköte.

Uggleupplagans skribent försöker bevisa sin tes med en anekdot: det tog Mozart en enda natt att kasta ner ouvertyren till Don Juan på notpapper, alltmedan hustrun Constanze höll honom vaken genom att berätta sagor. Redan i Svensk uppslagsbok några tiotal år senare har bilden nyanserats: i Mozarts verk härskar ”en humoristisk och munter ton sida vid sida med en vemodig och melankolisk; båda kunna stiga i intensitet till grotesk komik el. till djupaste förtvivlan.” Nils-Olof Franzéns biografi från 1978 som kom i sin tredje upplaga till jubiléet för tio år sedan fördjupar bilden än mer.

Och den kunniga Camilla Lundberg riktade sökljuset på upplysningsidéernas Mozart. I operan ”Idomeneo” läste hon t.ex. in subversiva kommentarer till äktenskap, kyrkans auktoritet och furstens makt. Tomas Tranströmers ”Klangen säger att friheten finns/ och att någon inte ger kejsaren skatt” kunde vara en direkt uttolkning av den rebelliske Mozart fast det är Haydn, inte Mozart, som han spelat efter en svart dag.

Tranströmer blinkar till Werner Aspenströms ”Efter att ha spelat Mozart hela dagen”, där pianisten inte lika lätt finner tröst i musiken: ”Du känner naturen, du kan konsterna./ Vad hjälper dig Mozart?” Full av tillförsikt är däremot den fromme Bo Setterlind: “Vad broder Goethe såg/ vad broder Mozart kände/ syns lysa som en himmelsk våg/ mot världens grå elände.” Setterlind var frimurare och kände kanske en särskild affinitet med sin ordensbroder från Wien. Bland Mozarts allra sista verk från hösten 1791 finns frimurarkantater, den musik som Lars Gustafsson använde både som titel och tema i en av sina romaner. Hos Österling liknas Mozarts musik vid glädjefladder, och Mozart är Göran Sonnevis ständige motpart. Därtill Ingmar Bergmans ”Vargtimmen” där en diabolisk Georg Rydeberg vid dockteatern lägger ut texten om ”Trollflöjten” (också den ett av Mozarts allra sista verk), och förstås hans fantastiska filmatisering av hela operan.

Svensk films allra slitstarkaste Mozartinslag är Bo Widerbergs lån av en sats i tjugoförsta pianokonserten som alltsedan dess saluförts som ”The Elvira Madigan Theme”. Mörkare toner än just den ljuva tonslingan är inte svåra att finna: Stengästens förfärande ankomst i slutscenen av ”Don Juan”, eller de förstämda pukorna i Mozarts ”Requiem”, sorgemässan som aldrig blev färdig (slutnumret hos Köchel: 626). Varför fortsätter Mozart att fascinera? För att vi aldrig kan låta bli att försöka förstå mannen bakom verket? Men nästan lika intressant är det att följa Mozartmusikens variationer och förvandlingar hos skilda uttolkare. Bland de legendariska finns påfallande många unga döda.

Den engelske hornspelaren Dennis Brain (hans inspelning av de fyra hornkonserterna är klassisk) dog i en bilolycka. Den rumänske pianisten Dinu Lipatti som hade ett ännu lättare anslag än Walter Gieseking dog i leukemi. Solomon, pianisten från Londons East End, tystades av en tumör. Hans version av sonaterna är lika personliga som Glenn Goulds, som inte heller han blev särskilt gammal.

Och altsångerskan Kathleen Ferrier rycktes bort i cancer. Hennes tolkning av “Trollflöjten” från festspelen i Salzburg 1938 är nog den mest hörvärda av alla. Majoriteten av mozartmusikanter blev (och är) förstås äldre än Mozarts futtiga trettiofem år. Benny Goodman spelade in Mozarts klarinettkonsert så tidigt som 1938 men dog först i juni 1986, efter en repetition av samma musik inför ett framträdande på Lincoln Center i New York.

Och vilken version man föredrar av den suggestiva fyrtionde symfonin, den näst sista Mozart skrev, är mest en fråga om tempo: Toscaninis högt uppdrivna, Wilhelm Furtwänglers lite långsammare (fast snabbare än brukligt hos honom), Bruno Walters mera majestätiska, andra att förtiga. Hursomhelst är det himmelskt vackert. Isaiah Berlin, den engelske politiske tänkaren, summerade det så här: “Man säger att när änglarna musicerar för Gud är det Bach de spelar, men när de spelar för varandra är det Mozart.” Albert Einstein påstod att Mozarts musik var ett bevis på universums innersta skönhet (man hade snarare väntat sig den matematiskt exakte Bach), och i slutet av den pacifistiske schweizaren Hermann Hesses “Stäppvargen” ser huvudpersonen Harry Haller fram mot ett förlösande möte: “En dag skulle jag komma att skratta... Mozart väntade på mig.”

PS

Det gäller att bestämma sig snabbt om man vill köpa Mozart en knapp fjärdedel billigare än vanligt, rabatten gäller bara någon dag – se Zweitausendeins.de

 

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Netta Skog, foto Black Halo Photography CC

2016 års Legitimerade Legend

Den årliga utmärkelsen som LEGITIMERAD LEGEND utdelades 26/11 2016 till musikern och poeten Kjell Höglund i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord å Bankiren / Västerås. Mikael ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om musik | 07 december, 2016

Varför skulle jag inte tro på June Campbell?

Funderingar kring  "Traveller in space". (Utkom 1996 på The Athlone Press och följdes av en reviderad upplaga 2002 på Continuum i London/New York). En brittisk kvinnas erfarenheter av mötet med ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer | 12 mars, 2011

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren Foto Lennart Olson

Erik Lindegren – Ständigt på resa, sökandes sin väg.

Att närma sig – texternas mänskliga sökande – från några av existentialismens grundläggare, med namn som Fjodor Dostojevskij, Sigmund Freud, Oswald Spengler, Fredrich Nietzsche och Thomas Mann, så följer helt ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2016

Tommy Åberg

”Jag erbjöds öronproppar på biblioteket”

Biblioteket har i många år varit mitt andra, i perioder mitt första vardagsrum. Så inte längre. En frustrerande hög ljudnivå har fått mig att istället sitta på olika fik och ...

Av: Tommy Åberg | Gästkrönikör | 21 juni, 2015

Vem skriver den svenska litteraturhistorien

Det går inte att undgå i hur stor andel som den litteratur vi konsumerar är översatt från ett annat språk och till vår mycket smala språkgrupp. Vad som också ter ...

Av: Freke Rähiä | Essäer | 17 oktober, 2012

En promenad på Lower Manhattan i New York City del 3

Vi befinner oss på New Yorks födelseplats där allting en gång började. Det var på södra Manhattan som holländarna grundade sin koloni ”Nieuw Amsterdam” i första delen av 1600-talet, efter ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 31 januari, 2012

Idumea Vedamsson

Tidens flod

I The river of time berättar Igor Novikov om vad man trott och tror om tiden. Novikov är verksam som astrofysiker vid Köpenhamns universitet och har ägnat sig åt ...

Av: Idumea Vedamsson | Gästkrönikör | 06 juni, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.