Den finska konsten, mellan modernism och tradition

Historiskt är Finland en avkrok, en väg genom skogen mellan Stockholm och S:t Petersburg, en del av Sverige i sex hundra år och under ryskt styre i drygt hundra …Man ...

Av: Niels Hebert | 16 juni, 2008
Essäer om konst

Mellan det trista och det sublima -en konstrunda i Berlin, maj…

Berlins konstgallerier är lokaliserade runt tre huvudstråk. Det mest centralt belägna går mellan tunnelbanestationerna Oranienburger-Tor och Rosenthal Platz. Området rymmer ett 40-tal gallerier, tätats runt Auguststrasse och Linienstrasse. Här hittar ...

Av: Carsten Lindström | 09 juni, 2011
Kulturreportage

Är öst verkligen öst, väst verkligen väst?

Jag for västerut till USA och där till Kalifornien och västkusten. Därifrån vidare västerut till Hawaii. Om jag fortsatt västerut hade jag kommit till Japan. En hel del japaner hade ...

Av: Anna-Karin Svedberg | 06 maj, 2016
Essäer om samhället

Majken, ungdomsbild

Min mor – den glittrande hemslavinnan

Hon var yrkesskicklig. Tiden och nödvändigheten hade frambragt dessa kunskaper. Hon var arbetsledare, kock, organisatör, skräddare och heminredare. Hon skötte ett litet palats vid Södra Promenaden i Malmö.

Av: Annakarin Svedberg | 17 januari, 2015
Porträtt om politik & samhälle

Dali Atomicus av Philippe Halsman Foto Wikipedia

Miljoners miljarder bilder…



Adjektivet ”ikonisk” som knappt ens är försvenskat sprider sig med löpeldens hastighet. Nu senast är hundra fotografier som tidskriften Time samlat ”ikoniska”, dvs. alltigenom välkända. Bilder virvlar runt oss varje dag, många känner vi så väl igen att vi knappt noterar dem längre, och vissa har vi säkert blivit immuna mot. Annat var det förr. Man får en aning om hur bildfattigt livet var ännu kring förra sekelskiftet när man bläddrar i gamla gulnade tidningslägg. Dagstidningarnas förstasidor togs upp av textannonser, där fanns inga bilder, och om några förekom inne i tidningen var det tidningstecknarnas förtjänst.

 


 

Från slutet av 1880-talet blev kameror överkomliga i pris, tack vare George Eastmans Kodak i Rochester i Upstate New York. Och så rullade det på, för min del med en liten lådkamera avlöst av en Rolleicord spegelreflex som min far hade inhandlat 1937, med 6x6 negativ, och så en Pentax (24x36) som jag köpte på sextiotalet och som jag for runt i världen med, fram till min digitala kamera nu, och min iPad.

Annons:

Vad de kastat ner på skissblocket under en rättegång skar sedan hantverksskickliga xylografer in i ändträ.

Konsten att fotografera är inte ny, den första bilden togs för nästan tvåhundra år sedan. Länge var det på grund av den långa exponeringstiden en omständlig process att bli förevigad. På den franske pionjären Nadars foton från Paris skymtar knappast några människor – de fanns där men stod inte stilla länge nog för att fastna på glasplåten. Och i ateljéerna hade man ett särskilt nackstöd så att den som skulle få sitt porträtt taget verkligen satt still under hela förloppet. När Frans G. Bengtsson ännu bara var rättarens lille påg på Rössjöholms gods i nordvästra Skåne för gott och väl hundra år sedan kände han bara till en apparat, mors stora mangel vars väldiga stenrullarna pressade samman lakan.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När så hans föräldrar tyckte att han borde fotograferas förklarade de vad som förestod, han skulle möta en fotograf med en apparat. Av det barndomsminnet blev den klassiska essän "Min debut hos fotografen", i samlingen "För nöjes skull". När han fraktas till ateljén för att få sin bild tagen skriker han som en gris på väg till slaktbänken. Väggarna därhemma var fullhängda med kabinettsfotografier på avlidna släktingar. Hur kunde hans föräldrar vara så hjärtlöst grymma att de ville låta en man platta till honom i sin apparat och sedan klistra upp honom på en bit kartong - ett öde liktydigt med döden? Men bilden blev tagen och kom upp på väggen, och rättarens Frans överlevde, lätt skamsen över sin ogrundade skräck.

Häromdagen hittade jag ett vackert gammalt kabinettsfoto (i ett format som också kallas visitkortsfoto), taget av Emil Clausen i hans ateljé på andra våningen av Frederiksberggade 34 i Köpenhamn, den del av Strøget som är närmst Raadhuspladsen. Fyra unga damer ser in i kameran, den längst till vänster med en viss sturskt självmedvetenhet. En i kvartetten känner jag igen, hon som har den vackraste håruppsättningen. Det är min mormors syster som tidigt tog sig till Danmark där hon blev sjukgymnast. Kanske var också de andra tre på fotot förhoppningsfulla svenskor som ville slå sig fram i Kongens By, arbetsvandringar över Sundet var vanliga redan då.

Vidare funderar jag på varför Henrik Ibsen i sitt drama "Vildanden" lät dagdrömmaren Hjalmar Ekdahl ha just fotografering som yrke? Kanske för att med särskilt eftertryck poängtera hur världsfrånvänd han är i det vardagliga, en riktig luftmensch som ska bryta genom med en epokgörande uppfinning (fast först en bajer och en cigarr). Det är hans dugliga och tåliga hustru Gina som håller igång ateljén, assisterad av deras dotter Hedvig som har svag syn. Det är en ganska grym historia, med inslag av naturalismens ärftlighetsdiskussion. Det slutar illa när Hjalmars barndomsvän Gregers Werle blandar sig i det hela, alltför idealistisk.

Det var ingen slump att Ingmar Bergman lånade efternamnet Ekdahl åt sin levnadsglada teaterfamilj i "Fanny och Alexander". Både filmens biskop och pjäsens Werle är benhårda sanningssägare – sådana ska man akta sig för. Annorlunda är det i Jan Troells klokt eftertänksamma film "Maria Larssons eviga ögonblick", om arbetarhustrun som något av de första åren på 1900-talet vinner en kamera på ett lotteri. Hon tänker pantsätta den men övertalas av en vänlig fotograf att börja använda den, och så visar det sig förstås att hon har särskild fallenhet för det, och hon öppnar fotoateljé.

Från slutet av 1880-talet blev kameror överkomliga i pris, tack vare George Eastmans Kodak i Rochester i Upstate New York. Och så rullade det på, för min del med en liten lådkamera avlöst av en Rolleicord spegelreflex som min far hade inhandlat 1937, med 6x6 negativ, och så en Pentax (24x36) som jag köpte på sextiotalet och som jag for runt i världen med, fram till min digitala kamera nu, och min iPad. Det är mycket enklare, men det var roligt att framkalla först filmerna i en burk, sedan hänga dem på tork, och så sätta in negativet i en förstoringsapparat och gå igång med hela processen i mörkrummets rödljus: kopiering, framkallning, brytbad, fixering, torkapparat (Antonionis film "Blow-Up" har en spännande sådan sekvens).

Vi omges av bilder, och vi omger oss med bilder. Jag hade under en del år min gång över bron mitt inne i Gent i Belgien, längs tre ståtliga medeltida katedraler (i en av dem finns den fantastiska altartriptyken "Lammets tillbedjan"). På den bron flockades varje tid på dygnet turisterna, de flesta var nog japaner, och ständigt fotograferande de varandra och sig själva, och alltid var de lika snabba att kolla resultatet på bildrutan. Omgivningen kunde de uppleva först i andra hand, med sig själva i centrum. Och så är det förstås: vi litar minst lika mycket på bilder som på våra egna ögon.

"Family of Man", fotoutställningen som Edward Steichen satte samman 1955, är full av välkända bilder, redan från omslagets flöjtspelande peruan (och med länkar till mängder av medverkande fotografer):

https://en.wikipedia.org/wiki/The_Family_of_Man

Här är länken till de hundra "ikoniska" fotografierna på Times lista, och till historierna bakom dem:

http://100photos.time.com/

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

"Barockbuskis" på Drottningholmsteatern

Samarbetet med operahögskolan fortsätter efter förra årets framgång med "Cosi van tutte" och det är helt i sin ordning. Det gav mersmak.  Det är bara det att denna gång sätter ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 09 juni, 2012

Lim-Johan- Hjärtats målare

Det finns målare som inte har någonting gemensamt med dagens eller gårdagens konst och som skapar sina verk utan att bekymra sig om andras uppfattning eller de populära stilidealen, bildskapare ...

Av: Lena Månsson | Kulturreportage | 04 augusti, 2017

Vladimir Oravsky

”Vad är brottet att råna en bank mot brottet att grunda en…

”Vad är brottet att råna en bank mot brottet att grunda en bank?” är ett citat lånat ur Bertolt Brechts „Die Dreigroschenoper“, på svenska betitlad ”Tolvskillingsoperan”, premiärvisad år 1928. ”Tolvskillingsoperan” ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 09 maj, 2016

Estetikk

Innledning Denne artikkelen er om estetikk. ‘Estetikk’ er et grunnbegrep. Begrepet har flere ulike betydninger, der de viktigste av dem er disse: For det første, at begrepet henviser til et adjektiv ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 november, 2013

På båda sidor om floden Rhône

Frankrike är inte Paris, ej heller Rivieran. För mig är Frankrike ett mer lantligt och glesbefolkat landskap beläget någonstans mellan stad och hav. Jag puttrar fram i hyrbil längs småvägar ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 03 juni, 2011

Belinda Graham. Några dikter

Belinda Graham is a bilingual poet/artist, who has a weakness for numbers and patterns. She considers all numbers equally fascinating, though there are patterns to prove that apparently all numbers ...

Av: Belinda Graham | Utopiska geografier | 02 september, 2013

Är "italienare" synonymt med Berlusconi?

  Den italienske ambassadören Angelo Persiani kritiserar motsägelsefullheten i Kristina Kappelins analys av Italien. Italien är ett kärt ämne i Sverige och det senaste exemplet finner vi i Kristina Kappelins bok "Berlusconi ...

Av: Angelo Persiani | Allmänna reportage | 01 mars, 2011

Frihet är jämlikhet är solidaritet

  Eugene Delacroix, La BastilleEn idéhistorisk exposé över den franska revolutionens honnörsord Det är näst intill omöjligt att bilda sig en rättvisande uppfattning om den enorma betydelse som den franska revolutionens berömda ...

Av: Roberth Ericsson | Essäer om politiken | 25 augusti, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.