Altaret

Altaret är kvinna. Altaret ska ha den perfekta klassiska kvinnans ”proportioner” med brett bäcken, lite smalare axlar och smal midja. Och precis som en kvinna ska altaret inte vara naket ...

Av: Guido Zeccola | 19 september, 2017
Essäer om religionen

Köttet tänker

Det finns i köttet en inspirerad fruktan som överflödar till andra sidan av tingen en smak av synd, av teologalisk synd. Kroppen darrar, och det är i dessa konvulsioner som ...

Av: Gilda Melodia | 24 Maj, 2017
Gilda Melodia

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner

Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen ...

Av: Thomas Wihlman | 14 december, 2016
Reportage om politik & samhälle

Marcel Proust och litteraturens lins

För hundra år sedan i år publicerades Swanns värld –första boken i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt – på förlaget Grasset efter ett antal refuseringar ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 04 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Prestigen ligger i betraktarens öga



Prestigen ligger i betraktarens öga

man.jpg
illustration: Annika Eriksson

Skönheten ligger i betraktarens öga, brukar det heta. Kanske även prestige, historia och motiv. Nu kommer en avhandling om kvinnokonstmuseet Museum Anna Nordlander i Skellefteå.

– Att prestigen ligger i betraktarens öga kan vara särskilt påtagligt när kvinnors konst betraktas, säger konstvetaren Jennie Forsberg, vid konstvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.

Konsthistorien har genom åren målats med rätt grova penseldrag. Så grova att flera kvinnliga konstnärer helt suddats ut. Mot den bakgrunden blir en studie av de områden som faktiskt sätter kvinnliga konstnärer och deras verk i fokus särskilt intressant, säger Jennie Forsberg, som ägnat de senaste åren åt att studera Museum Anna Nordlander, MAN, i Skellefteå. Hur konstsamlingen kommit till och hur den används av museet.

MAN är det enda museet i Skandinavien som arbetar koncentrerat med kvinnors konst och har ett uttalat genusperspektiv. Samlingen består i dag av över 400 konstverk, bland annat flera målningar av konstnären Monica Sjöö, som nått internationell ryktbarhet för sin feministiska konst.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hur kom det sig att museet hamnade i Skellefteå?
– Det var en av frågorna jag ställde mig. Man kan ju undra varför det inte blev en större stad, där man kan tänka sig att förutsättningarna varit bättre. Mycket hänger på engagemang från enskilda individer, människor inom kulturpolitiken på det lokala planet.

Sedan får vi placera det engagemanget i ett större sammanhang, fortsätter Jennie. Skellefteå påverkades naturligtvis också av den feministiska vågen på 1970- och 80-talen. En våg som bland annat förde med sig utställningar som Vi arbetar för livet i början av 80-talet. Den arrangerades av Riksutställningar i Skellefteå på temat kvinnors situation i konstbranschen. En bransch som var långtifrån jämlik. Undersökningar från samma tid visade att av de offentliga utsmyckningsuppdragen i Skellefteå hade 9 gått till kvinnor och 54 till män.

– Det fanns en stark vilja att göra något åt saken, att arbeta för en jämlikare konstvärld. Först hade man tänkt sig ett Anna Nordlander-rum, där konst av henne skulle visas. Men man bestämde sig för att tänka större, där föddes själva museitanken.

Anna Nordlander från Skellefteå är den historiska utgångspunkten för museet. Hon antogs 1866 som en av de första kvinnorna vid Den Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm och studerade senare vidare i både Bryssel och Paris. Skellefteå kommun äger ett fyrtiotal verk av henne, bland annat porträtt, landskap och samiska motiv. Inköpen av hennes konst på 1970-talet utgör startskottet för själva samlingen.

Under ledning av konstvetaren Barbro Werkmäster och dåvarande kulturchefen i Skellefteå, Harald Larsen, genomfördes 1991 en museiutredning. 1995 invigdes museet.

Monica Sjöös målning God Giving Birth – den svarta kvinnan som föder jorden – lyfts ofta fram internationellt när kvinnokonst diskuteras. Verket, som i dag hänger på stadsbiblioteket i Skellefteå, har även blivit det verk tydligast fått symbolisera MAN.

– Varje tid väljer att lyfta vissa konstnärer, det är oundvikligt, däremot kan vi försöka undvika att låta dem representera frågor och genrer som är större än sig själva.

Även museer tvingas till ständiga val – kring vilka delar av samlingen som ska visas, när de ska visas och i vilka sammanhang. Vissa målningar lyfts fram ofta, andra lämnar sällan förråden.

– Vi rangordnar och synliggör konstant. Som forskare är jag noggrann med att inte säga att det är rätt eller fel, men det är något vi bör vara uppmärksamma på.

Risken finns ju, fortsätter hon, att museer som blivit till för att lyfta kvinnokonst i sin tur suddar ut minnet av en del av de konstnärer de har i uppdrag att samla på.

Samla och visa jämlikt – hur går det till?
– Det finns inga enkla lösningar, däremot ser vi på flera håll i dag att frågan får mer uppmärksamhet, vilket är positivt, exempelvis genom Modernas satsning nu på att köpa in kvinnokonst. Där visar man ju ambitioner på att vilja rätta till den snedvridna balans som funnits.

De skrapar lite på historieduken – precis som Museum Anna Nordlander. Visar på att kvinnliga konstnärer alltid funnits, men målats över …
– Ja, det är klart att de har funnits. Även om man ibland möter argumentet ”men det fanns ju inga kvinnor”. Det visar väl inte minst Anna Nordlander att det faktiskt gjorde.

Däremot finns de inte i särskilt många böcker. Och det som inte syns i historieböckerna pratar vi inte om. Till slut tror vi att de inte fanns.
– Kvinnorna som ville måla på 1800-talet hade oddsen emot sig, det var svårt för dem att få tillgång till egen tid, ett eget rum och undervisning, eftersom ateljéer och konstskolor länge var stängda för dem.

Ett skapande på samma villkor som männen var troligtvis svårt. Det gäller både tillgången till ett fysiskt rum och ett ideologiskt, fortsätter Jennie. Var det ens möjligt för kvinnor att tänka sig en karriär som konstnär?

Hur har kvinnliga konstnärer protesterat genom historien?
– Under en lång historisk tid räknades textil snarare in i hantverk än i konst. På 1970-talet använde sig kvinnliga konstnärer av material som textilier, vävar och broderier i politiskt syfte. Materialet fick ett symboliskt protestvärde.

I dag ser vi inte samma materialfokus, men frågorna finns kvar. Och oavsett hur långt vi nått vad gäller jämställdhet mellan könen, så har vi långt kvar, säger Jennie Forsberg. Den kvinnliga erfarenheten har ofta uppfattats som ointressant i konstmuseala sammanhang.
– Den kvinnliga erfarenheten finns ju kvar. Ur det perspektivet bedriver Museum Anna Nordlander ett beundransvärt arbete genom att lyfta genusfrågor och ifrågasätta våra föreställningar om det biologiska könet. Och framförallt, vilka konsekvenser de föreställningarna får för oss i samhället.

Jenny Petersson

 

Ur arkivet

view_module reorder

Sann historia, tre generationer och ett Egypten med alla dess färger

Three Ladies in Cairo är en kombinerad släktkrönika och historisk vandring i ett Egypten som snabbt ändrar karaktär under den tid det tar för tre generationer att leva där. “True ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 29 april, 2014

Jag vill se statsministern klättra i träd

Pippi Långstrump älskar att klättra i träd och gå på händer. Men frågan är: Har någon sett Fredrik Reinfeldt gå på händer? Har han delat ut karameller till alla barnen ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 februari, 2011

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Inget som tjänar livet kan vara förnedrande

Svaret på frågan om vad som är mystik, varierar från religion till religion, från en tid till annan tid. Kristen mystik ger, generellt sett, uttryck för den enskilda människans upplevelser ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 23 april, 2014

Näcken och scientismen

Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa,Och den bladbekrönta näckenGigan rör i silverbäcken. Liten pilt bland strandens pilarI violens ånga vilar,Klangen hör från källans vatten,Ropar i den stilla natten: "Arma gubbe! Varför ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2011

John O´Hara läst på nytt

T. S. Eliots diktcykel Det öde landet är så full av abstrusa allusioner att han fann för gott att lägga till några noter på slutet där läsaren får reda på varifrån en ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 februari, 2013

En rapsodi från Manhattan Del 2, Museer på East Side

American Museum of Natural History på 79 gatan West överraskar med nya friska erbjudanden. Vad sägs om en nattlig ficklampsexpedition som paleontolog bland 65 miljoner gamla Tyrannosarius rex? Tänk att ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 20 april, 2009

Motsatserna natur-kultur på Kiasma

   Var finns den starka, uppkäftiga, berörande tredimensionella konsten idag? Skulptur, alltså. Om den tycks satt på undantag i Sverige, kan man söka den i Finland. Detta märkesår, då det gått ...

Av: Nancy Westman | Reportage om scenkonst | 01 juni, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts