Musik som minnesmärken

Om relationella ramverk, bilder av identitet, igenkännandets betydelse och tixotropiska förbindelser i konsten via den norske tonsättaren Lars Petter Hagen och hans tankedialog med den franske installationskonstnären Christian Boltanski ”På mange ...

Av: Stefan Thorsson | 09 mars, 2013
Essäer om musik

Illustration: Hebriana Alainentalo

Fantasi och mening

Kärleken har behov av verklighet.

Av: Tidningen Kulturen | 15 september, 2015
Melker Garay : Reflektioner

John Updike, rovdjursinstinkten och förloraren

Villa ligger invid villa. Likt rader av fyrkantiga lådor fyllda av välordnat och välartat medelklassliv i ändlösa rader. De välklippta gräsmattorna. De välkammade barnen. De skinande leendena. Männen som firar ...

Av: Crister Enander | 17 februari, 2009
Litteraturens porträtt

Bernadette och miraklet i Lourdes

Helgon finns i de flesta religioner och intresset för helgon har varit utbrett i alla tider. Inom olika kulturer har män och kvinnor betraktats som särskilt heliga och vördnadsvärda på ...

Av: Lena Månsson | 25 maj, 2014
Essäer om religionen

 Småstaden Stockholm Södermalm aÅsögatan foto Thomas Wihlman

Lilla Stockholm och det Stora Stockholm



Två städer, den ena en österbottnisk småstad, Jakobstad, den andra huvudstad i ett nordeuropeiskt land, Stockholm. Någon kom på den briljanta idén att det finns saker som förenar dessa två, som det synes, motpoler. Kanske de till och med är särbos på något sätt.


Olympiastadion  foto johannes scherman

Olympiastadion foto johannes scherman

Stockholms författare är så många att det inte är lönt att räkna upp dem. En del starkt lokalt förankrade som till exempel Per Anders Fogelström. När Fogelström dissekerar livet på Södermalm i Stockholm kan nog paralleller dras till Jakobstads födde Lars Sund, numera bosatt i Uppsala, som prisbelönat skildrar människorna i barndomsbygden och i det österbottniska landskapet.
 Småstaden Stockholm Södermalm aÅsögatan foto Thomas Wihlman

Småstaden Stockholm Södermalm aÅsögatan foto Thomas Wihlman

Annons:

Vi är väl några som har erfarenheter av båda städerna och jag tror inte att någon av oss ens skulle komma att tänka på likheterna i första hand. Men, faktiskt, de finns. Låt mig först presentera våra två städer;

Jakobstad. Vänort till bland annat Eslöv, vilket säger väl en del om vad i likheterna med andra städer kan tänkas bestå. Knappt 20000 invånare. Tvåspråkig, med svenska som majoritetens språk. Kuststad. Industristad. Grundad 1652.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Stockholm. Grundad 1252. C:a 900 000 invånare. Ansedd som en av världens mest innovativa städer. 85 procent av arbetskraften i staden finns inom tjänste- och servicesektorn. Ett antal universitet och högskolor.

Ja, ni förstår ju, det här håller inte. Men vi ger inte upp så lätt. Finns det inte några likheter mellan de här städerna? Jo, det finns. En påtaglig likhet är stadsdelarna. Båda har sitt Norrmalm, Södermalm, Östermalm och Västermalm - även om det senare i Stockholm mest används i kombinationer som Västermalms-gallerian.

En annan. Småstaden Jakobstad är ganska lik alla Stockholms småstäder. Småstäder i Stockholm? Ja, ta till exempel Norra Hammarbyhamnen, Hornsberg, Norra Djurgårdsstaden, Aspudden osv. Stockholmare må kalla dessa för stadsdelar eller något liknande. För mig är de småstäder i den stora staden. Som boendes i Norra Hammarbyhamnen, på Södermalm i Stockholm, rör jag mig mestadels i närområdet. Ibland tar jag mig dock så långt som till Skanstull eller Hornstull, eller kanske till och med in till Cityhandeln vid NK, Åhléns osv. Jakobstads motsvarighet till det senare är nog mest grannstaden Karleby (Kokkola), dit många far till att handla.

Jakobstad foto thomas wihlman

Jakobstad foto thomas wihlman

För att bli starkare i konkurrensen rycker Jakobstad upp sitt centrum, med nya affärer med mera – och faktiskt, reaktionerna tycks vara positiva (inget rör inte min stad-syndrom här inte). I Stockholm sker konkurrensen mellan stadsdelsgalleriorna, Västermalmsgallerian, Ringen, Hornstull, Skärholmen osv.

De äldsta husen i Stockholms Södermalm, till exempel i närheten av Åsögatan, har också en karaktär som liknar Jakobstads-stadsdelen Skata (i just stadsdelen Södermalm). Skatas vackra trähusbebyggelse är definitivt värt att besöka och vandra runt i. Liksom Stockholms fogelströmska miljöer.

Trädgårdsstäder

Sen har vi ju det här med trädgårdarna. Vi talar om gröna städer. Jakobstad har sin fantastiska Skolpark, inte minst fantastisk med tanke på att denna ligger på breddgrad som Umeå). Hit älskade min mor att ta sig så fort hon kom "hem" till Jakobstad. En annan behaglig trädgårdsplats i Jakobstad är Aspegrens trädgård, vid Rosenlunds prästgård. Men i Stockholm kan man förstås också på det här området. Bergianska trädgården sticker ut och Rosendals trädgård på Djurgården drar många besökare, kanske till och med en och annan Jakobstadbo.

I både Stockholm och Jakobstad har sjöfarten haft stor betydelse, både med färjeförbindelser (finns dock ej kvar i Jakobstad) och handelsfartyg. Ett tecken på segelfartygens betydelse är, galeasen Jakobstads Wapen, byggd efter ritningarna av en galeas från 1700-talet. Till sitt besök i Stockholm för några år sedan med sig hade fartyget med sig tjära, något som även i gamla tider fraktades mellan Jakobstad och Stockholm.

Kulturell korskoppling

Stockholms författare är så många att det inte är lönt att räkna upp dem. En del starkt lokalt förankrade som till exempel Per Anders Fogelström. När Fogelström dissekerar livet på Södermalm i Stockholm kan nog paralleller dras till Jakobstads födde Lars Sund, numera bosatt i Uppsala, som prisbelönat skildrar människorna i barndomsbygden och i det österbottniska landskapet. Sen behöver vi ju inte säga att Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg är född i Jakobstad, det vet väl alla (Nej, inte Borgå, sa jag!). Kanske vi också kan spåra en Fogelströmlikhet i Anna Bondestams arbetarskildringar från det tidiga 1900-talets Jakobstad. Givetvis måste också Jakobstads födde författare Lars Huldén nämnas i de litterära sammanhangen.

Det finns också musikkopplingar mellan Jakobstad och Stockholm. Till musiker som flyttat till Stockholm från uppväxtstaden Jakobstad hör låtskrivaren och sångaren Fredrik Furu. Han är också en övertygad nordist och arbetar med finskspråkiga ungdomar för att skapa förståelse och kunskap om Norden, samhällena och språken. Musikutbildningar finns förstås i Stockholm, genom bland annat Stockholms Konstnärliga Högskola, men också i Jakobstad. I Jakobstad finns nämligen Finlands svenskspråkiga högre musikutbildningar på Campus Allegro. Den lilla staden håller sig också med en sinfonietta, storband osv. och med den i Jakobstad världsberömda Jakobstads Sångarbröder.

Skolparken Jakobstad foto thomas wihlman

Skolparken Jakobstad foto thomas wihlman

Jakobstad ligger dock klart efter Stockholm när det gäller tillskrivna sånger. I skrivande stund kommer jag enbart på Vasas Flora och Fauna och deras Om jag nånsin far till Jakobstad igen. Det låter ju inte som uppmuntrande, i jämförelse med Stockholm i mitt hjärta. Kanske Jakobstadborna ändå gläds åt att i staden skrevs texten till Där björkarna susa av folkskolläraren och skalden Viktor Sund.

Många Jakobstadbor har förstås landat i Stockholm, vilket den uppmärksamme kan lyssna sig till ibland på Stockholms gator. En invandrarstad av Stockholms dimensioner är inte Jakobstad, men man kan erinra sig att Jakobstad också varit välkomnande mot nyanlända, som t ex vietnamesiska båtflyktingar under 1970-talet. Dessutom berömmer sig Jakobstad av en väl fungerande tvåspråkighet (svenska, finska). Även om en del vill göra Stockholm tvåspråkigt (svenska, engelska) ligger Stockholm efter i det här avseendet.

Tobak och arkitektur förenar

Tobaken förenar i alla fall. Stockholm var tidigt ett centrum för tobaksodling och på Södermalm fanns Svenska Tobaksmonopolets fabriker och kontor. Numera omvandlat till kontor och bostäder. Jakobstads ståtliga tobaksfabrik, Strengbergs, har rönt ett liknande öde, det är numera omvandlat till kommunalkontor. När rökningen minskade omvandlades de gamla vackra byggnaderna och fick nya dimensioner. Ett förenande drag finner vi också i arkitekten Torben Grut, mannen som ritade såväl Stockholms stadion som delar av Strengbergs tobaksfabrik i Jakobstad och den närliggande brandstationen.

Så visst kan vi hitta likheter, fler än vad man kanske tror. Vilken av städerna jag själv föredrar? Jakobstad är mitt andra hemma, och i Stockholm (på Södermalm) bor jag. Det finns ingen självklar vinnare, i stället lever jag med det som Tove Jansson beskrivit som Silja Line Blues, den ständigt pågående, åtminstone i hjärnan, resan mellan två länder. Alltid hemma, aldrig hemma.

Thomas Wihlman

Ur arkivet

view_module reorder
Tomas Tranströmer. Foto: Caj Westerberg

Postum lektion i konsten att arbeta med språket

Torsten Rönnerstrand om Tomas Tranströmers ”I arbetets utkanter”.

Av: Torsten Rönnerstrand | Essäer om litteratur & böcker | 30 december, 2017

Michel Houellebecq. Foto Phillippe Matsas

Vem lever lycklig i en tid som vår?

För några år sedan kunde man i den franska veckotidskriften Le nouvel Observateur läsa om den då senast inträffade politiska skandalen, när den åldrade ägarinnan till det stora parfymimperiet L’Oréal ...

Av: Claes-Magnus Hugoh | Essäer om litteratur & böcker | 09 februari, 2016

Våldet i fantasylitteraturen

Steven Ekholm synar våldet i några fantasyromaner från Sagan om ringen till Harry Potter. Om man skulle göra en hastig översyn av ungdomars läsning idag så är nog fantasylitteraturen den genre ...

Av: Steven Ekholm | Essäer om litteratur & böcker | 01 april, 2011

En strålande jul i Sverige Upplevd av Angelo Tajani

“Jul, jul, strålande jul...” - det tog flera år innan jag förstod dessa ords verkliga innebörd. Den svenska julen är verkligen enastående och dess fantastiska stämning borde spridas ut i världen. Det ...

Av: Angelo Tajani | Kulturreportage | 24 december, 2012

Goethe Farbkreis

Kungen av Kalifornien

Romanen är en parasitär form, en hybridexistens som Frankensteins monster, skriver Kristoffer Leandoer. Visst har den lånat ihop till sin form och gestalt av saga, fabel och skröna, men memoaren ...

Av: Kristoffer Leandoer | Essäer om litteratur & böcker | 23 september, 2017

Ingen elektronisk växtvärk i underjorden. Om Art’s Birthday

Många bitar faller på plats under den vecka i Stockholm då maskinisterna i Kraftwerk gör fyra fullsatta konserter på Cirkus och dessutom visar sin 3-D-installation 1 2 3 4 5 ...

Av: Curt Lundberg | Essäer om musik | 29 januari, 2014

Börft Records - kulturbärare i periferin

Ungefär samtidigt som syntpopen, emblematiskt representerad av Human Leagues platta ”Dare” och Depeche Modes debut, slog sina kommersiella lovar kring den skivköpande publiken, utvecklades en mindre för allmänheten mindre iögonenfallande ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 23 september, 2013

Hugo Ball

   Hugo Ball

Av: Stefan Hammarén | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.