Skulptur av fallos i Pompeji

Sapfo och Catullus som antika inspiratörer

Carsten Palmer Schale om den erotiska poesin i antiken: Sapfo och Catullus.

Av: Carsten Palmer Schale | 13 oktober, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Pierre Klossowski Roberte Ce Soir Schinkel Pavillon Foto Andrea Rossetti

Målarexorcistens demoner

Om Pierre Klossowskis utställning Roberte Ce Soir, Schinkel Pavillon, Berlin.

Av: Tim Schmidt | 17 Maj, 2017
Essäer om konst

Den utopiska socialismen

De utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden ...

Av: Björn Gustavsson | 10 oktober, 2009
Essäer om politiken

Three ladies in Cairo. Del VI. Dark ages

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | 25 juli, 2014
Utopiska geografier

Nordiska musikdagarna



ljudstugan_2.jpg
Karin Hellqvist, Anna Lindal och Lene
Grenager spelar Bandroom 5 av Öyvind
Torvund. Medverkade gjorde också Håkon
Stene basgitarr och Anders Förisdal gitarr.

Nordiska musikdagarna
i Norrköping

"Vafför gör di på dette viset?", kan man fråga sig till en början. Varför inte spela musiken som vanligt, varför krångla till det vackra, det enkla. Men efter en kort stund i mötet med dessa nya kompositioner börjar man istället fråga sig: "Varför inte?"

Det har varit Nordiska musikdagar i Norrköping. Festivalen som är en av världens äldsta startade redan 1888 och temat var då som nu den samtida nordiska musiken. Musiken från 1888 har redan hunnit bli klassisk. Det som spelades dessa augustidagar visade vad som skapas just nu. För den oinvigde kan det kännas ovant, men ambitionen är att nå ut till den breda publiken. Man har bl.a. haft samarbete med skolorna i Norrköping som arbetat med tonsättare och musiker en längre tid. Några elever från De Geer-skolans musiklinje fick också sina verk för trombon och slagverk framförda på en konsert i Crescendos lokaler.
Det blev många olika möten med nutida musik under de få dagarna. Festivalen bjöd på workshops, konserter, debatter och mingel. Tonsättare, musiker och musikadministratörer hade samlats från hela Norden. Men även långväga festivaldeltagare från Ungern, Italien, Portugal och Kanada reste till Norrköping. Nordiska musikdagarna är en viktig mötesplats för startandet och bevarandet av nätverk och den nordiska samvaron söker även efter internationella nätverk.
Varför? Varför inte? Varför inte dyka in i Brahms funderingar när han vandrade i Alperna och hade ångest inför sin första symfoni. Julia Hodkinsons verk I greet you a thousand times framfördes av Norrköpings symfoniorkester i De Geers konserthall, men inte enbart. På en videoskärm i fonden spelar även Odense symfoniorkester. Man spelar och stannar upp. Ljussättningen begraver stundom Norrköpings symfoniorkester i mörker. Dirigenten står frusen i sin position. Odense väntar medan högtalarmusik letar framlänges och baklänges i symfonin. Och så slutligen lossnar det. Brahms ser ljuset i tunneln och orkestern spelar. Ja, varför inte? Varför begränsa fantasin?
Det finns egentligen inga begränsningar för vad som går att skapa i musikväg. Ett exempel på hur man med historiska rötter kan söka sig framåt i det ovissa är projektet Concrescence. Tonsättare Lasse Thoresen höll tillsammans med sångensemblen Nordic voices en workshop där han presenterade projektet. Vad händer när jorden krymper och musiktraditioner möts? Uppstår problem eller leder det till möjligheter? Man vill gärna tro det senare och Nordic Voices har under tre år undersökt och lärt sig sångtekniker från olika håll i världen. Det finns så mycket som går att göra med den mänskliga rösten. De berättade också för workshopdeltagarna om sina egna erfarenheter under resans gång. Hur börjar man som nybörjare med mongolisk övertonssång, ofta också kallad strupsång? Hur hittar man den rena klangen tillsammans när man har två toner, en grundton och en överton, att hålla reda på.
Man har också arbetat mycket med mikrotonalitet, något som är vanligt på många håll men som man som västerländsk klassisk sångare snarast undvikit för att sjunga "rent". En kvartston är något man måste lära sig att höra.
- När man vant sig vid att sjunga kvartstoner känns plötsligt vanliga halvtonsintervaller jättestora, säger sopranen Ingrid Hanken.
Hur låter det då när man kombinerar, norsk kvedingsång, mongolisk övertonssång med mikrotonala intervall? Ja, så vackert är det kanske inte alltid. Inte i undertecknads små rosenöron i varje fall. Men det skulle vara mycket intressant att följa hur projektet fortskrider.
Kanhända kommer man uppleva den här musiken som skön inom en snar framtid. Genom att utveckla sångtekniken utvecklas även en ny musik, ett nytt sätt att tonsätta. Deltagarna i workshopen fick ta del av hur sådana partitur ser ut, exempelvis hur övertonen noteras i kombination med grundtonen. Nordic voices sjöng exempel ur verken som tonsatts till projektet. Och dessa framförde de också på en bejublad konsert i den magnifika Värmekyrkan. Det var Lasse Thoresens egna verk Diphonie I, Herterwig-Studien av Georg Friedrich Haas och O Magnum Mysterium av Henrik Ödegaard.
Fler spännande konserter kunde man ta del av i det vackra Norrköping. För att anknyta till den regionala historien spelades det rytmiska verket Jacquardismes av Crichan Larson i Norrköpings stadsmuseum. Jacquardvävarna från den textilindustriella historien fungerar ännu och till det rytmiska slamrandet från dessa framförde Ensemble Ma Jacquardismes. Ljudnivån blev minst sagt hög. Tankarna gick till alla de arbetare som fick sin hörsel förstörd och en och annan i publiken fick stundtals hålla för öronen. Men det var en mäktig upplevelse och rytmerna i verket förde oss ibland långt bort från Norrköping, ända till Rio de Janeiro.
Ibland hamnar publik och scen väldigt långt ifrån varandra. Man kan ibland uppleva en klyfta mellan artist och åhörare. Detta rådde man dock bot på i den så kallade "Ljudstugan" - en friggebod som placerats på Kråkholmen mitt i Motala ström. Trångt och gemytligt blev det när man tillsammans fick dela på 12 kvadratmeter och den glada och intima stämningen öppnade upp för många spontana samtal efteråt. Om man vill nå ut med den här, för så många, okända musiken är nog det här greppet ett ypperligt sätt. Det kändes onekligen komiskt att nästan sitta i famnen på musikerna. Men där det finns glädje bildas en öppenhet att ta emot nya erfarenheter. Spela gitarr med plastlinjal?
Använda en bensindunk som instrument? Ja, varför inte?

Sophie Malmros

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 09 januari, 2013

Du är absolut

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 mars, 2013

I am still on a stage playing with ideas - A conversation with…

Kaia Hugin is a Norwegian visual artist – here is her website: www.kaiahugin.com – whose “Motholic Mobble” (2008-2013), a series of eight surreal, magical and utterly surprising short videos, has undoubtedly revealed ...

Av: Gianluca Pulsoni | Övriga porträtt | 02 september, 2014

Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 07 september, 2012

Att läsa in människor i sin egen värld

  Så marxist jag är har jag ett fortsatt starkt intresse för historiska personligheter men också hur mer vanligt folk tänker när de gör som de gör. Helt vanliga är de ...

Av: Christer B Johansson | Essäer | 14 juli, 2011

Från utställningen 24 Spaces – en kakafoni på Malmö Konsthall 2013

Illusioner av föränderlighet inom konstens ramar

Vad är konst? Vem skapar den? Benny Holmberg diskuterar konstverkets tillblivelse genom de tre aktörerna konstnär, konstverk och betraktare. Föränderlighet, identitet, rörelse och tid, svaret som ständigt glider undan, men ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 08 mars, 2015

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna

Per Albin Andersson. Foto: Familjen I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade ...

Av: Per Albin Andersson | Reportage om politik & samhälle | 14 augusti, 2008

Vårt egentliga ansiktsuttryck är fördolt

HETERONYMENS DRÖM Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att de inte glömmer mig. Som en Victor Eremita klär jag mig på ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 21 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.