”Gravest Hits” – de två första singlarna i form av en tolvtums-EP

Bandet som Gud glömde men som Djävulen älskade

Med Peter Sjöblom som ciceron återvänder Tidningen Kulturen till det sista sanna rock'n'roll-bandet The Cramps.

Av: Peter Sjöblom | 09 Maj, 2015
Essäer om musik

Isabella Lundgren

Den osjälvständiga individen och den bedrägliga gruppmentaliteten

Självkännedom och kritiskt tänkande gör oss mindre lättmanipulerade. I en tid där vi allt oftare löper risken att manipuleras och förledas av de som utövar makt över oss, är detta ...

Av: Isabella Lundgren | 27 juli, 2017
Essäer om politiken

Riva ner och bygga nytt – eller hur man demolerar en konstinstitution

I hörnet står en maskin som snurrar ett järnklot runt sin egen axel. Varje gång järnklotet träffar betongväggen i galleriet ryker dammet och murbruk faller ner på golvet. Som en ...

Av: Mathias Jansson | 22 december, 2014
Essäer om konst

"hennes sanna namn är att vara någon annan". Intervju med Bo Gustavsson

Att en oanständig bok samtidigt kan vara den vackraste... det är något fullständigt skandalöst. För mig som tidigare läst Bo Gustavssons böcker (dikter, essäer, etc.) ter sig Howdy, jag är ...

Av: Guido Zeccola | 30 april, 2013
Litteraturens porträtt

Alexander Fleming Penicillinets upptäckare



Detta är den petriskål som skulle till lysolbadet, då Alexander Fleming utropar: ”That´s funny!”Alexander Fleming, föds6 augusti1881, och växer upp tillsammans med sju syskon på fårfarmen Lochfield i Darvel, Skottland.Han gifter sig 1915 med Sarah Marion McElroy. De får sonen Robert

Alexander Fleming är helt klar över sitt mål. Han ska finna en substans som förstör de bakterier som orsakar inflammationer. Denna substans får inte förstöra vävnaderna eller minska immunförsvaret – de vita blod-kropparna.

Laboratoriet på St. Mary´s Hospital är sig likt denna dag den 3 september 1928, och nu ser Flem att han inte har diskat sina petriskålar. Det ser stökigt ut på bänkar och skåp, men han vet vad det finns i varje skål… Och han kollar varje petriskål innan den desinficeras… Alexander Fleming som tre dagar tidigare har blivit utnämnd till professor.

Han utbrister: ”That´s funny!”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nu blir han fundersam och stänger vattenkranen. En petriskål, som är på vad till lysolbadet, ser underlig ut. Här måste ha hänt något som han inte räknat med…

Han lyfter petriskålen mot fönstret för att få lite bättre ljus. Den fundersamma minen är borta, och hans ansikte lyser som fullmånen en klar natt. Han ser den rena ringen runt det gröngula möglet och förstår… Denna haloring blir hans ”Eureka”.

”Jag har funnit det!”

När Flem senare undersöker mögelfläcken förstår han, att allt började med en spor från mögelsvampen Penicillium notatum. Brödmögel är just Penicilliumnotatum.
Runt denna fläck finns en ren ring och detta betyder att stafylokockerna – Staphylococcus aureus – som orsakar finnar, bölder och inflammationer, inte kunnat ta kål på möglet.

Flem har haft en äkta fullträff, då vädret i London först varit riktigt kallt, med temperatur under 20°C under nio dagar. Mögelsvampen, som producerar penicillin, växer bäst vid denna temperatur. Sedan följde en värmebölja, med upptill 35°C, som får bakterierna att tro de står i ett värmeskåp – inkubator.

I labbet på första våningen under Alexander Fleming, jobbar C.J. La Touche med olika svampar. Därifrån kom troligen mögelsporen, kanske via ett öppet fönster, som tillsist hamnade i Flems odiskade petriskål. Han får hjälp av C.J. La Touche att identifiera mögelsporen, och han kommer fram till att det är Penicillium rubrum.

Nu upptäcker Flem också att penicillin har påverkan på lunginflammation, hjärnhinneinflammation och difteri. Penicillin har effekt på stafylo-, strepto, meningo- och gonokocker, däremot ingen effekt på tuberkulos, kolera och pest, eller på sjukdomar orsakade av virus. Substansen skadar inte heller människans vita blodkroppar – immunförsvaret.

Penicillin verkar genom att blockera cellväxtsyntesen hos bakterier, och den har ingen effekt på redan mogna bakterier.

Stuart Craddock och Frederick Ridley ska nu jobba tillsammans hos Flem. De tre sitter i det lilla biblioteket över en kopp te:

– För att komma vidare måste vi få fram ett renare penicillin och detta blir ett tufft jobb för er två. Ni är båda unga och begåvade, och jag tror helt och fast på er, sa Flem

– Det som oroar mej är dels vår begränsade utbildning i kemi, plus att lokaler och utrustning nästan är obefintliga, sa Stuart.

– Wright har tyvärr inte mer att ge oss, sa Flem.

– Vi ska göra vårt allra bästa med de resurser vi har och detta är en utmaning för oss två, lade Frederick till och harklade sig.

Efter fyra månaders intensivt arbete mattas tempot betydligt. De två får improvisera mycket, och dra ledningar för vatten och gas genom korridorer och toaletter. De hittar heller inget bra sätt att angripa de okända parametrarna temperatur, pH, extraktionsmedel, utbyte ochtorkprocess.

Ridley drabbas av bölder och ger sig iväg på en sjöresa för att förbättra sin hälsa. Craddock lämnar sedan Flems laboratorium 1930 för att börja på Wellcome Research Laboratories i Beckenham.

Senare, efter att ha mist en lunga, blir han allmänläkare ute på landet. Och där på landet finner han frid och känner att han behövs.

Oxford 1938

Alexander Fleming i sitt laboratorium1935 möts två herrar på universitetet Radcliffe i Oxford – Sir William Dunn School of Pathology at Oxford. Howard Florey, som är patolog, kommer från Adelaide i Australien, och har studerat medicin i Amerika.

När Florey blir chef för Sir Willian Dunn School at Oxford, ser han omedelbart att avdelningen är på ruinens brant. Det första Florey gör är att anställa Ernst Chain. Biokemisten Ernst Chain, som är jude, har flytt från Nazi Tyskland i mars 1933. Olyckligtvis fick han inte med sin mor och syster, fadern var då redan död. De båda omkom i koncentrationslägret Theresienstadt.

Året är 1938 och Ernst Chain sitter avslappnad i biblioteket på Radcliffe och läser om Alexander Flemings arbeten från 1929.

– Jag har just läst Alexander Flemings arbeten om penicillin, och jag är övertygad om att det är en substans med starkt antibakteriella egenskaper, sa Chain

– Men Flem kom ju ingenstans med substansen, svarade Florey.

– Han hade ingen kemist som kunde utvinna och rena det bildade penicillinet i möglet, så att det gick att göra kliniska försök.

– Du har nog rätt och jag gillar och stödjer din tanke på att driva detta projekt, sa Florey.

En råkall och dimhöjdfebruaridag 1941 är Florey och Chain redo att börja testa penicillinet på människor. Albert Alexander 43 år är polis, med bricka 231, och ligger för döden på Radcliffe Hospital i Oxford.

Han har drabbats av blodförgiftning ifrån ett litet sår i ansiktet, som han fått av en rosentagg. Om inget görs kommer han att dö. Stafylokockerna härjar i hans kropp, där nu temperaturen pendlar runt 41ºC.

Ansiktet har svällt upp. Han kan inte öppna ögonlocken. Dr. Charles Fletcher har hört talas om Alexander Flemings arbete med penicillin och kontaktar Howard Florey. Fletcher använder det renade gula penicillin som teamet Howard Florey och Ernest Chain framställt.

Patienten behandlas i fem dygn med penicillin och blir feberfri, och han ser ut att tillfriskna. Nu uppstår ett problem, penicillinet tar slut. Allt görs nu får att rädda Albert Alexanders liv.

Det penicillin som utsöndras via urinen försöker man återvinna, men misslyckas. Albert Alexander dör i blodförgiftning den 15 mars.

Lyckan vänder – 15-årige Arthur Jones botad… 14-årig pojke botad… Sex månaders baby med en urinvägsinfektion botad… 48-åring botad… Fyra patienter med ögoninfektioner botade…

I augusti 1942 kallas Alexander Fleming brådskande hem ifrån en kort semester på lanthuset Dhoon. 52-årige Harry Lambert är döende. Han som jobbar för Flems båda bröder John och Robert i deras optiska firma. Robert ber Flem om hjälp.

Harry Lambert har behandlats för influensa, men nu står det klart för läkarna att han har hjärnhinneinflammation. Flem tar direkt ett prov på ryggmärgsvätskan och konstaterar snabbt, att en behandling med ”sulfa” skulle vara verkningslös.

Däremot var streptokockerna, som orsakat infektionen, känsliga för penicillin. Flem har aldrig injicerat penicillin direkt in i ryggmärgen och det penicillin han har på labbet är också orent.

Hans enda möjlighet är att få ”ren” penicillin från Sir William Dunn School of Pathology i Oxford. Han ringer till Howard Florey och ber om penicillin, och Flem får allt Florey har i Oxford. Han tar första tåg till Paddington Station och går snabbt den korta sträckan på Praed Street till St. Mary´s och överlämnar personligen penicillinet till Flem.

Dagen efter injicerar Flem penicillinet i musklerna på Harry Lambert, men det syns ingen förbättring. Flem testar nu att injicera direkt i ryggmärgen på en katt. Katten dör!

Nu är Alexander Fleming, i det närmaste, desperat och injicerar penicillin direkt i ryggmärgen på den sjuke. Den 52-årige Harry Lambert överlever.

Nobelpriset

Sir Alexander Fleming mottar Nobelpriset ur kung Gustav V:s handSir Alexander Fleming mottar 1945 Nobelpriset ur Gustav V:s hand, i fysiologi och medicin, tillsammans med Howard Florey och Ernst Chain.

Runt halsen på Alexander Fleming hänger ”Légion d´Honneur”, som han efter mycket möda tillsist fick på plats. Han ser avspänd och mäkta lycklig ut denna dag den 10 december i Konserthuset i Stockholm, med middag på kvällen i Blå Hallen.

Meny

Potage aux champignons
Selle de renne suédoise
Haricots-verts au beurre battu
Bombe-glacée Stadshuset
Friandises

Viner
Sherry Granja
Douro Clarete
Imperial Ruby

Året är 1955

Sareen dör den 28 oktober 1949 och dödsorsaken är troligen en kombination av Parkinsons sjukdom och en odiagnostiserad hjärntumör. Sareen och Alec har då varit gifta i 34 år. Hon begravs på Hellingdon Cemetery i London.

På St. Mary´s finns en av hans mest förtrogna medarbetare i Amalia Coutsouris-Voureka, som började på Alecs laboratorium 1946. 1953 gifter han sig med Amalia. Alec är då 72 år och Amalia 40 år.

Den 11 mars 1955 är som vanligt en jäktig dag med lunch på Savoy, och på kvällen väntar middag med Eleanor Roosevelt och Douglas Fairbanks Junior. Kvällen innan har Alec och Amalia besök sonen Robert och hans fästmö Kathleen.

Vid hemkomsten känner Alec smärtor bröstet och kräks. Nästa morgon är han dock på gott humör. Han tar ett bad, men ser blek ut när han kommer ut till frukosten.

– Amalia, jag känner mej krasslig och trött. Jag vill avboka mina kommande resor och bjudningar. Tror du detta är möjligt?

– Gå du och vila, så ringer jag Dr. Hunt. Du ser lite blek och tärd ut.

– Jag kommer direkt, det är inga problem för min del. Har du ställt in dina möten och resor? sa Hunt till Alec.

– Det är ingen brådska att komma, du kan besöka dina andra patienter först. Kom sen, svarar Alec.

Alec och Amalia sitter och pratar lugnt, då han plötsligt faller framåt. Sir Alexander Fleming dör hastigt i en hjärtattack, och han får den sista vilan i St. Paul´s Cathedral. Här vilar askan efter honom i en krypta, i ett alabasterskrin.

Sir Alexander Fleming dog vid 74-årsålder, som han skulle ha önskat sig. Han var vid full vigör och hans intellekt var fortfarande spetsigt.

Han dog som han levat – diskret, engagerad, tystlåten … Alltid medveten …

 

Kjell Ekborg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

54. Erik

Erik skrev. Ord efter ord. Sida efter sida. Fingrarna värkte av att spreta över tangentbordet hela dagarna, han var frusen ända in i märgen av allt stillasittande. Han satt hemma ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 04 januari, 2013

En hobbit, tretton dvärgar och möjligen en drake på slutet

Regissören Peter Jackson är igen aktuell med ytterligare ett mastodontverk. Efter trilogin ”Sagan om Ringen”, har det nu blivit dags för Peter Jackson att ta sig an ”Hobbiten” som även ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 09 januari, 2013

Foto: Johan Werkmäster

Jeansens historia börjar i Bayern

Jeansen föddes inte i Bayern. Det gjorde däremot dess skapare Levi Strauss, närmare bestämt i Buttenheim i forna stamhertigdömet Franken i den tyska delstatens norra trakt. Hans barndomshem på Marktstrasse ...

Av: Johan Werkmäster | Kulturreportage | 13 februari, 2016

Foto Gilda Melodia

Inuti och inpå huden

Religionen skulle försvinna, trodde tänkare som Emile Durkheim och Karl Marx. Människan skulle frigöra sig. I dagens samhälle ser vi en förändring från människa som samhällsvarelse till individ, som hellre ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om religionen | 14 oktober, 2015

Veckan från hyllan. Vecka 12-2013

Det har valts en ny påve, alltid en spännande och viktig tilldragelse, i synnerhet som själva valet har sina egna mycket speciella ceremonier och tillvägagångssätt. Själva valet kallas för konklav, conclave ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 16 mars, 2013

Hector Berlioz. Lithographie de Charles Baugniet

Med både måttlösa och tygellösa känslor

Även om Berlioz' personlighet framstår som mindre sympatisk, kan ingen frånta honom äran av att ha skapat ett musikstycke som i högsta grad angår även vår tids människor.

Av: Eva-Karin Josefson | Kulturreportage | 23 december, 2015

Den indre sammenhengen mellom venting og følelser

Innledning Emnet for artikkelen min er den begrepsmessige sammenhengen mellom venting og følelser. Resonnementet mitt er slik. For det første, venting som fenomen må læres, venting faller ikke under studiet av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 28 september, 2013

Veckan från hyllan. Vecka 21-2013

Veckans megahändelse, och pseudo dito, är utan tvekan Eurovisionsschlagerfestivalen i Malmö. Gapigt, glittrigt, hurtfriskt, inställsamt och utslätat. Ett evenemang som säger ganska mycket om vår tid. Och så har Arktiska rådet ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 Maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.