Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | 01 maj, 2017
Utopiska geografier

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Onåbar

Den första delen av Gabriella Olssons prosaföljetong.

Av: Gabriella Olsson | 25 maj, 2015
Utopiska geografier

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Carsten Palmer Schale som poet inför det nya året

Av: Carsten Palmer Schale | 11 januari, 2017
Utopiska geografier

Den arbetslöse i vildmarken

Få svenska filmer som jag har sett har varit så lyckade som Losers. I händelsernas centrum står en kvinna i yngre medelåldern, Karin (Isabella Von Saenger). Hon arbetar med en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 31 december, 2013
Filmens porträtt

Suvi Sárá Aina Ann. En sann berättelse om exotisering av människor från andra kulturer



Samiska kvinnor

”Suvi Sárá Aina Ann” var den första lappkvinna 1) som exporterades till olika europeiska länder för att ställas ut som exotisk sevärdhet i museer och djurparker.

Hon kom år 1580 på hösten med 12 renar till Sababurgs djurgård i Tyskland. Den dansk-svenske astronomen Tycho Brahe förmedlade dessa transporter av så kallade primitiva människor.

Under den dåtida kolonisationen hade man just infört denna nordliga export av lapska döttrar som slets ur sina familjeband och skickades till adelns hov som utställningsobjekt. Även den unga lappkvinnan Suvi Sárá Aina Ann skulle ledsaga renarna till Sababurg och hennes uppgift var att sköta djuren i den nya hemorten i det avlägset belägna Tyskland.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den mödosamma resan med renarna tog många månader. Efter en lång väg till fots i Sverige fortsatte resan till sjöss och sedan till Bremen i Tyskland med vagnar dragna av hästar. Men inte en enda ren levde längre än ett år. De klarade inte av det varma klimatet och inte heller den annorlunda födan, eftersom ren- och skägglav inte växte i dessa trakter. Renar trivs desto bättre ju kallare det är.

Den unga lappkvinnan kände sig inte hemmastadd i den nya omgivningen och hon förstod inte heller språket samt plågades av svår hemlängtan. Då hon efter sina djurs död troligen inte såg någon mening i att leva långt borta från sin familj försvann hon en dag utan att lämna något spår efter sig. Hon följde kanske sina djurs öde – eller återvände hon till sin hemort i Sverige? Om den saken vet man inte någonting.

Men minnet av lappkvinnan som ingen kände hedras ännu i Sababurgs djurpark. Till hennes ära restes en liten staty som är det enda monumentet i hela världen som har tillägnats en samekvinna. Den dittills anonyma lappkvinnan fick ett namn. I en ceremoni i djurgården döptes hon symboliskt av Nina Afanasy’eva 2) och fick namnet Suvi Sárá Aina Ann - ett namn för varje del av Sameland. Närvarande vid dopet var även ewenken Mani Kudrin 3) från det avlägsna Sibirien i Öst-Asien som också hör till de renskötande urfolken. Ewenkerna bor på ett område som är större än Europa.

Samisk familj i början av 1900-talet

Höjdpunkten för exporten av dessa exotiska attraktioner från Lappland till Europa ägde rum under åren 1880 -1930. Hela lappska familjer reste då med barn, kåtor och renar runt omkring i Europa och uppvisades som djur i museer samt framför allt i djurgårdar, t. ex. i Hagenbecks djurgård i Hamburg. Skansen i Stockholm var även en långvarig boplats för en lappsk familj. Jag anser att detta sätt att utnyttja och uppvisa annorlunda människor hör till ett av historiens värsta brott mot mänskligheten!

 Uwe Kunzes text på tyska:

Die Rentierewenkin, die unsere Freundin Nina begleitete heißt Mani Kudrin. Mani lebt in der Nord-ost chinesischen Lerchentaiga. Für sie war es eine unglaubliche Reise nach Deutschland. Als Übersetzerin war in ihrer Begleitung eine junge Chinesin mitgekommen, die der deutschen Sprache mächtig ist. Die Frauen wohnten einige Tag bei uns im Haus in Vellmar. Wir hatten viel Spaß, Nina und Mani kochten die feinsten samischen und tungusischen Speisen, es wurde gejojkt und ewenkisch gesungen und tungusisch getanzt. Eine besondere Freude war es den beiden, wenn sie ihren Mittagsschlaf auf Rentierfellen im Lavvu (wir hatten eins im Garten) abhalten konnten. Interessant ist, wie sehr sich die Kulturen beider Freundinnen (sie wohnen immerhin ca. 8000 km auseinander) gleichen.

 Nina Michael

 

Källa

 

Uwe Kunzes grundliga forskning ” En lappkvinnas sista resa med sina renar”. Kunze som talar perfekt svenska understöder tillsamman med sin fru Brigitte de svenska samerna. Deras son bor i Sverige och lever som samerna och arbetar med renskötsel.  Uwe Kunzes hemsida: http://renrajd.com/

 

1. Jag talar här om lappar för att man då ännu inte använde benämningen same som enligt professorn i samisk kultur Veli-Pekka Lehtola vid Uleåborgs universitet i Finland är ett rätt nytt ord som togs i bruk först i början på 1900-talet.

2. Nina Afanasye’va är ryska samernas centrala politiska personlighet. Hon är nu viceordförande vid “Sobbar”, ryska samernas parlament. Afanasye’va bidrog väsentligt till att samerna kunde grunda ett sådant politiskt organ år 2010 som dock inte erkänns av ryska regeringen.

3. Uwe Kunzes beskrivning av besöket i Tyskland: Den renskötande ewenken som följde vår väninna Nina heter Mani Kudrin. Det var en otroligt äventyr för henne att göra den långa resan till Tyskland. En ung kinesiska som behärskade tyska språket kom med henne för att fungera som tolk. De båda kvinnorna bodde några dagar hos oss i vårt hus i Vellmar. Vi hade mycket roligt tillsammans, Nina och Mani kockade de finaste samiska och tunguisiska specialiteter, det jojkades och sjöngs på ewenkernas språk och dansades på tuguisiskt sätt. Speciellt uppskattade våra gäster att ta sin eftermiddagslur på renfällar i kåtan (vi hade en samisk kåta i trädgården). Det var intressant att se hur de båda väninnornas kulturer var så lika trots att de bodde omkring 8000 km från varandra!

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Heligt språk. Språkets och ordens heliggörande inom den abramitiska mystiken

Gryningsbrisen har hemligheter att anförtro dig. Somna inte om.Du måste be om det du verkligen vill ha.Somna inte om.Människor går fram och tillbaka över tröskelnmellan världarna.Dörren är rund och öppen.Somna inte ...

Av: Åsa Boström | Agora - filosofiska essäer | 13 mars, 2012

Spår och tecken – en introduktion till Vilhelm Ekelund

Det finns en ej ringa rad av stora svenska författare, som är betydligt mer kända utomlands än här i Sverige. En av dessa är Rolf Ekman, docent i filosofi och ...

Av: Carsten Palmer Schale | Övriga porträtt | 30 maj, 2012

Åvald Norén. Texter

Mitt namn är Åvald Norén, 22 år och studerar på Malmö Folkhögskola. Jag har skrivit mycket med inspiration av spoken word och även rapp då jag vill uppnå den typen av ...

Av: Åvald Norén | Utopiska geografier | 17 juni, 2013

Veckan från Hans Fallada

Folkrörelseägda Folksam bantar ner sin organisation. Deras deltidsarbetande ombud - folkrörelsetanken! - fick vara med om att konkurrera om de återstående jobben. Så generöst. De som inte klarade av säljmålen ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 03 juli, 2011

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om religionen | 12 juni, 2017

Om att dö, om att leva

Min pappas morfar var hundraåringen som hoppade ut genom ett fönster och försvann, på riktigt. Han rymde från ålderdomshemmet och dog i en snödriva. Hemmet hade aldrig blivit hans hem. Min ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 30 april, 2012

Goethes sommarhus i Weimar. Foto: Björn Gustavsson

Att resa till Weimar

Att befinna sig i Weimar är att befinna sig i en stad vars historia samtidigt är en väsentlig del av centraleuropeisk kulturhistoria. Sin litenhet till trots (idag 65 000 invånare) har ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 06 juni, 2015

Veckan från hyllan, vecka 47 - 2012

Veckans stora nyhet var att rasister är rasister. Att de beter sig som rasister, och uttrycker rasistiska åsikter. En icke-nyhet om man så vill. Det positiva är att de finns ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 17 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.