Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | 22 april, 2017
Filmens porträtt

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | 27 augusti, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Bland alla dessa nya deckardrottningar och kriminalkungar.

Det är tur att man kan simma. Annars hade jag för längesedan dränkts av den svenska deckarvågen som vuxit sig stor och blivit till ett eget litet innanhav. Idag, fyrtiofem ...

Av: Crister Enander | 31 Maj, 2011
Crister Enander

Metaltown 2013 – en nära-döden-upplevelse?

Årets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en ...

Av: Linda Olsson | 03 augusti, 2013
Essäer om musik

En dag för kärlek sedan Romarrikets dagar



Cupidus med sin bågeTillägnad min älskade hustru Carolina Ek på St. Valentins dag 2014

Den 14 februari infaller den kalenderhögtid som i Sverige kallas för Alla hjärtans dag, och dagens namn ger oss det namn som användes i de kristna länderna – den helige Valentins dag.

Denna högtid har liksom de flesta av våra högtider sina rötter i en svunnen historia och forntid och finner enligt vissa historiker sina yttersta rötter i en romersk vårhögtid vid namn Lupercalia, en högtid för hälsa och fruktbarhet som firades mellan den 13 och 15 februari varje vår. Den har liksom alla andra högtiden genomgått otaliga förändringar under sin historia, och precis som julen har kommersialismens krafter försökt profitera på den.

Mycket är inte känt om den romerska vårhögtiden, men från den europeiska folkloren vet vi att man hade förställningen om att under mitten av februari gav sig fåglarna ut för att finna sin partner igen. Hur mycket sanningen det ligger i det kan diskuteras, men det är en vacker och tilltalande symbolik.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Firandet som vi känner det idag är i någon mån känt från Frankrike och England redan under medeltiden, och var i övrigt fram tills 1920-talet en företeelse främst i de anglosaxiska länderna. Det är också från Englands 1500-tal som de äldsta Valentinkorten är kända, dock med undantag av ett enstaka engelskt kort från så tidigt som från år 1477. Till Sverige importerades högtiden under 1920-talet från Förenta staterna, men slog först i någon mån igenom under 1960-talet när varuhusen och krämarna såg sin chans att slå mynt av den, och först ut var varuhuset NK i Stockholm redan år 1956, och genom amerikanska pop-kulturinfluenser. Traditionen som alltså egentligen är ureuropeiskt, kom till Sverige mycket sent och då en i förvanskad, amerikaniserad och kommersialiserad form. En parallell kan här drags till Halloween, som från att ha varit en ureuropeisk folklig högtid, först nådde Sverige under det sena 1900-talet som en amerikaniserad urvattnad variant.

Idag är det få som kallar dagen för Valentindag i Sverige, men in på 1970-talet så användes det parallellt med det idag vanligen brukade namnet Alla hjärtans dag. Det dock först var under 1990-talet som firande blev mer allmänt spritt, vilket orsakades av att dagen av någon anledning började uppmärksammas på skolorna.

St Valentinus helgedom i Whitefriar Street Carmelite Church i DublinDe traditionella sederna som idag förknippar vanligen med Valentindagen/Alla hjärtans dag, fanns även i Norden fram tills 1500-talet då reformationen gjorde slut på dem, men verkar då främst ha förkommit kring pingsten.

I de flesta äldre helgonkalendrarna inom Ortodoxa kyrkan, Katolska kyrkan och den anglikanska kyrkogemenskapen, och så även i de nordiska stiften före reformationen, finner man helige Valentinus fest eller dag. I västkyrkan den 14 februari, men i östkyrkan på andra dagar. Man firar denna dag, den 14 februari, för två olika helgon med detta namn; biskop Valentinus av Interamna (dagens Terni i Italien)och prästen Valentinus av Rom. Det är den sistnämnde Valentinus som är dagens Valentin.

Denne Valentinus av Rom börjades inom kristenheten att ses som ett kärlekens helgon redan under tidig medeltid. Som vanligt så finner man delade meningar, särskilt i nutid, om hur mycket historisk sanning det ligger i Valentinus helgonlegend. Den litterära texten må vara förskönad och förbättrad i efterhand, men någon grund till att helt diskvalificera den finns inte och det är budskapet i den som är det väsentliga trots allt. Problem ligger snarare i att man möjligen sammanblandat de båda Valentinus under tidens gång.

Det berättas i alla fall i legenden att Valentinus var en präst verksam i Rom under 200-talet. Han skall ha gripits för att ha varit kristen och förhör av kejsaren Claudius II personligen, som varit imponerad av hans kunskaper och retoriska förmågor. Kejsaren skulle ha försökt få honom antaga den romerska religionen för att kunna rädda sitt liv. Valentinus vägrade, och försökte istället omvända kejsaren till kristendomen. Vilket ledde till att han blev dömd till döden.

Det berättas att före sin avrättning hade han utfört ett mirakel, genom att helbrägdagöra sin fångvaktare Asterius dotter Julia från hennes blindhet, med följden att fångvaktaren och hela hans hushåll kom till tro och lät döpa sig. Ett möjligen folkligt tillägg till legenden säger att på kvällen före sin avrättning lämnade Valentinus ett kort adresserat åt Julia vilket han skulle ha undertecknat med ”Din Valentinus”. Signaturen har senare kommit att användas på de all hjärtans dagskort, allt sedan 1500-talet och i de anglosaxiska länder främst, man lämnat till den man önskar skall blir sin ”Valentin” för det kommande året. Signaturen har lytt ”Your Valentine”.

St Valentins relikvarium i DublinAndra legender berättare om den helige Valentinus att orsaken till att han fängslades var att han vigde i hemlighet romerska soldater med deras kärestor, vilket var förbjudet då kejsaren menade att gifta män blev dåliga soldater. För att soldaterna skulle känna igen prästen så de kunde be honom viga dem, så sägs det att han bar en ring med en ametist, vilken hade Cupidus ingraverad, på sitt höger ringfinger, samma finger som biskoparna bär sin ämbetsring på. Det är möjligt att det är just på grund av denne legend som det sägs att ametisten kan dra kärlek till sig, och även att den blev februaris månadssten enligt ett system.

Associationen till äktenskap har bevarats inom den anglikanska kyrkofamiljen där dagen har fått sin egen liturgi, vilken innehåller möjligen för gifta att förnya sina äktenskapslöften.

Skribenter från Karmelitorden, en katolsk religiös orden som särskilt har taget detta helgon till sig, har menat att i den äldre folkliga legenden så skulle det sagts att Julia planterade ett mandelträd på hans grav, och att detta skulle vara orsaken till att mandelträdet därför senare skulle kommit att symbolisera varaktig vänskap och kärlek. Det kan vara intressant att notera att bortsett från de i Rom, så är den helgedomen med ansett äkta reliker efter helgonet i just en karmelitkyrka. Kyrkan finns för övrigt i Dublin på Irland.

Det finns de vilka vill menar att Valentindagen egentligen skapades av den engelske författaren Geoffrey Chauser genom en strof poemet ”Parlement of Foules”, även känd som ”Parlement of Birddes”, från år 1382. Han skriver där:

Carolina och CarlFor this was on seynt Volantynys day
,
Whan euery bryd comyth there to chese his make.

Men detta har lite fog för sig, då Chauser endast omtalar den gamla europiska folkloren att fåglarna på den helige Valentinus dag söker sin partner.

Valentindag uppmärksammas idag över stora delar av världen, och även i länder som Kina och Indien numera. Beklagligt nog så har många av de ursprungliga europeiska traditionerna, och även i dessas hemländer Frankrike och England, blivit till stor del idag helt utbytta med kommersiella amerikanska importer, av glittriga, förtryckta kort, hjärtformat socker i olika kulörer och diverse attiraljer i rött plast.

Men visst är det en vacker sed, att en dag om året, som firas till minnet av ett helgon som stred för kärlekens helighet, att ungdomar skall våga utrycka vad deras hjärtan känner i traditionella poetiska former, och de som redan funnit sitt livs kärlek får vissa den och kunna förnya sina löften. Och detta gör sig också bästa utan importerad amerikansk pop-kultur, och varuhusen försök att prångla på än mer av varor vi inte behöver. För kärleken är det dyrbaraste vi människor har, och den har inget pris.

 

Carl Ek

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Svenskan som driver en av Europas ledande dansutbildningar

Det var med mycket envishet och en portion mod som Jessica Iwanson för 35 år startade sin skola för nutida dans i München. I dag räknas Iwanson International School of ...

Av: Linda Karlsson Eldh | Övriga porträtt | 04 januari, 2010

Brott och straff I. Brottets relativitet - straffets exekutivitet

Det är icke allt sant som sanning är likt (ur Domarreglerna) Lagarna var nyktra och definitiva. Uttömmande och sakliga. Där fanns inga promenadstråk, eller blombeströdda ängar insprängda mellan lagarna, inga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 20 oktober, 2009

Levittown i Pennsylvania   1959

Magnolia och förgätmigej

Som jag nyss skrev handlar en av berättelserna i Robert McCloskeys ”Han hette Homer” om hur man byggde amerikanska sovstäder med expressfart, tack vare färdiga byggelement. I bild och text ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 28 Maj, 2016

Joseph Conrad

Joseph Conrad som människa och författare

Nämns Joseph Conrad i Sverige idag? Möjligen pliktskyldigast i grundskolan eller på gymnasiet (jag vet inte). Då dock troligen som författare av sjöäventyr eller som författaren till Mörkrets hjärta (som ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2017

Läkande kraft

En vän skriver till mig om sin tonårsdotter. Han skriver: "A hade panikångest här på morgonen, har varit för mycket för henne i helgen, träning och en kompis som fyllde ...

Av: Sofia Sandström | Gästkrönikör | 23 Maj, 2014

Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | Utopiska geografier | 09 februari, 2009

Omöjliga intervjuer. Benny Holmberg intervjuar Öyvind Fahlström

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 04 mars, 2012

Robert Warrebäck. Foto: Joel Krozer

En novell av Robert Warrebäck

Robert Warrebäck skriver dikter, prosa och artiklar. Han har publicerat poesi i Post Scriptum, noveller i diverse skönlitterära antologier och skrivit artiklar åt olika webmagasin och tidskrifter. Han jobbar om ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 28 september, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.