Den finska konsten, mellan modernism och tradition

Historiskt är Finland en avkrok, en väg genom skogen mellan Stockholm och S:t Petersburg, en del av Sverige i sex hundra år och under ryskt styre i drygt hundra …Man ...

Av: Niels Hebert | 16 juni, 2008
Essäer om konst

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | 01 november, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Gioacchino Rossini för trettionde gången

I år firar man 30-årsjubileum av Rossini-festivalen i Pesaro, förra gången jag var där firade man 25-årsjubileum. Jag får väl åka dit om fem år igen för att upprätthålla traditionen ...

Av: Ulf Stenberg | 22 augusti, 2009
Reportage om scenkonst

Några hjältar inom bokbranschen

  Några hjältar inom bokbranschen Nikanor Teratologen porträtterar de tre bokförlagen Murbräckan, Leopard och Historiska Media och deras utgivning under 2007. Det blir enligt min mening allt tydligare att det i Sverige ...

Av: Nikanor Teratologen | 25 september, 2007
Kulturreportage

Våra jultraditioners ursprung



En illustration från 1881 av Thomas Nast som tillsammans med Clement Clarke Moore hjälpte till att skapa bilden av jultomten Förståndet stöter överallt på gränser och endast för hjärtat står allt mellan himmel och jord obegränsat till förfogande!
Karl Heinrich Waggerl: Alles wahre ist einfach (allt som är sant är enkelt) 1979.

Mitt intresse för att sätta mig in i våra jultraditioners ursprung började med att jag i en av den världsberömda finska shamanforskaren Juha Pentikäinens böcker stötte på en bild av en övershaman som drogs av renar genom luften sittande i en släde. Då uppstod frågan hos mig om denna företeelse kunde ha något gemensamt med jultomten som det finns liknande bilder av, till exempel som julkort? Ett frö var sått i en bördig grogrund och jag hittade sedan boken When Santa Was a Shaman av Tony van Rentghem (1995) på nätet. Min fantasi fick vingar och jag flög till urminnes tider och olika delar av jordklotet!

Består julen numera endast av konsumering?

Då vi nu vandrar längs med gatorna redan länge före julen möter vi julttomtar, dekorerade julgranar, och allt möjligt krims krams. Allt oftare hör man människor säga att julen har förlorat sin ursprungliga betydelse som en fest för att fira Jesus födelse och nu endast går ut på konsumering samt att världen skulle vara bättre utan allt detta överflöd av varor som ingen verkligen behöver och alla tidskrävande förberedelser. Varför deltar vi ändå varje år i något som endast förorsakar oss extra stress? Jag försöker mig här på en förklaring för mysteriet julens magiska dragningskraft främst utgående från Renterghems forskning.

 Myter och riter som jultraditionernas källa

Rentghem forskade i tio år jultraditionerna i förhistoriska tider och kom till den slutsatsen att de grundar i urgamla myter och riter från vårt hedniska förflutna som ännu lever kvar kraftfullt mitt i vår konsumtionskultur. Trots att de flesta människorna betraktar julen som en kristlig högtid härstammar de flesta symbolerna och ikonerna som vi associerar med julfirandet från shamanistiska traditioner hos folkstammar från det förkristliga norra Europa. Författaren säger att människan alltid har varit medveten om att hon är en del av ett större och högre sammanhang och att hon är en del av detta samband.

Myter

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Enligt min uppfattning underskattar vi myternas betydelse och konstaterar att eftersom det ”endast är en myt” är det således inte sant. Ändå är myterna (grek. Mythos) gamla berättelser som beskriver mänsklighetens tidigaste ursprung och världsalltets uppkomst. En myt är mytologisk dramatiserad skildring av händelser i symbolisk form som vanligen hänvisar till någon urtida händelse.

Karaktäristiskt för myterna är att vi har glömt vad de en gång i tiden representerade och vilken som var deras målsättning. Vi är inte medvetna om att de utgör våra rötter. Renterghem konstaterar att det nu dock håller på att ske en förändring eftersom intresset för att återuppliva gamla kulturvärden växer i samma takt som människan blir medveten om det tilltagande våldet i världen, om allt mera krig och naturens förstörelse. Måhända har jordens uppvärmning väckt upp henne från en djup sömn? - Trots att alla inte är ense om dessa klimatförändringar.

Riter

Jultomten  är den som kommer med julklappar i juletid. Han avbildas oftast som en tjockman med röd luva och ett långt vittskäggRiter (Lat. Ritus, sed, förrättning) är en andlig eller helig form av ceremoni. En fastställd ordning för en förrättning, till exempel en gudstjänst, kallas ritual. Vanligen förrättas ritualerna av en person som är specialicerad för uppgiften som präster eller shamaner. Riten förmedlar i en stlilserad form någon av gruppen eller individen erkänd värdering eller målsättning. Riterna har även betydelse för samfundets identitet eftersom uppfattningen om detta och dess samhörighetskänsla ständigt förnyas genom dessa seder. Det finns olika slags riter, till exempel sådana som årligen ständigt upprepas som firandet av julen, nyåret och midsommaren.

Hur anknyter forntida myter och riter till vår tid?

Psykoanalytikern Carl G. Jung framhävde i sin mångsidiga helhetssyn på människan att myterna förbinder henne med mänsklighetens ursprung. Alla våra jultraditioner grundar sig enligt Mark Adams på gamla shamanistiska traditioner. I stort sätt firade alla germanska kulturer ”Yule” som inträffade kring midvintersolståndet.

Forntida folk, samerna i det moderna Finland inkluderade och kovakstammarna samt stammer från centrala Rysslands stäpper trodde på idén om Världsträdet. Världsträdet betraktades som ett slags kosmisk linje som förenade Nord- och Sydpolen vid vilken universums ytor var fästade. Världsträdets rötter sträckte sig till underjorden, dess stamm till den mellersta jorden som symboliserar människornas alldagliga liv och dess grenar nådde den himmelska sfären, transcendentala dimensioner.

Polstjärnan ansågs även som helig eftersom alla stjärnor kretsar omkring den. Det forna folket associerade denna stjärna med Världsträdet och den linje som det var fäst vid. Trädets topp vidrörde Polstjärnan och shamanens ande klättrade upp för detta metaforiska träd och uppnådde gudomliga sfärer. Detta är den verkliga betydelsen för den stjärna som vi pryder vår julgrans topp med ännu idag och är även orsaken till att shamanen har gjort Polstjärnan till sin hemvist.

Renterghem beskriver två myter som påminner oss om mänsklighetens värdefullaste händelser. Den första färdigheten var användningen av eld. Eldens stora betydelse för människan beskrivs noggrant i boken, t.ex. Moses brinnande buske som det talas om i Bibeln. Denna upptäckt förorsakade att människan trodde att hon är bättre än djuren och hon började inbilla sig att hon hade rätt att härska över miljön och att hon är gudalik. Detta fenomen betäcknas i Bibeln som arvssynden.

Den första myten som uppstod var människans äldsta rit talade om eldträdet (Tree of Fire) ur vilken den traditionella seden uppstod att skapa julstämning med hjälp av en med ljus dekorerad julgran. Elden var troligen känd överallt i världen redan för 800 000 år sedan utom i Tasmanien. Lika länge har julgranen rotat sig in i vår värld som en bestående jultradition.

Den andra myten som Renterghem påminner om är den nutida konsumerade Santa Claus (amerikansk jultomte) är en kvarleva av den forntida visa shamanen som hjälpte människan att bevara harmoni och leva i samklang med Gaia. Gaia var enligt grekisk mytologi Moder Jord. Betäckningen Gaia betyder jordmån eller jordklot. Hon betraktades som jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna och som källan till allt liv. Till en början fanns det endast kaos och därefter utvecklades Gaia ur vakumet samt efter det luften. Allt jordiskt liv, haven, stjärnhimlen och människorna härstammade från Gaia.

Santa Claus och shamanismen

Santa ClausDen amerikanska Santa Claus rötter är tiotusentals år gamla. Shamanen var en andlig vägledare som lärde stammen att leva i harmoni med naturens kafter. Shamanen var den tidens vetenskapsman som läkare, präst, politiker och berättare av sägner som ofta använde sig av övernaturliga metoder som trans. Magi var för den tidens människor vad elektricitet och radium, narkos och hypnos är för oss. För dessa människor var magi vishetens blomma. Vad vi nu kallar vidskepelse var en upplyst insikt i naturens ordning, och kunskap betydde makt för dem liksom för oss. Shamanerna kallades även häxor.

Jultomtens amerikanska namn härleds till Sankt Nikolaus som troligen var en biskop på 300-talet som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet. Han avbiladas vanligen iförd röd biskopsdräkt.

Den vita och röda flugssvampen (Amanita muscaria) växer endast under speciella träd som också är gröna på vintern, som t.ex. granen. Flugsvampen är en hallucinogen svamp som förorsakar att shamanen upplevde att han och flög då han åt av den. Flugsvampens verkande substans upptas inte av kroppen utan utsöndras i urinen. En säkrare metod är därför att dricka urinen. Forntida människor drack av den orsaken varandras urin.

Forntida människor förundrade sig mycket över att den magiska svampen kunde gro och växa utan att det fanns ett synligt frö. De betraktade detta fenomen därför som en ”jungfrufödsel” förorsakad av morgondaggen som sågs som ”gudomlighetens sädesvätska”. De silver- eller guldgirlander som vi klär julgranens grenar med symboliserar denna vätska av detta gudomliga ursprung.

Shamanen flög alltså inte i konkret bemärkelse utan gjorde en s.k. själsresa vilket har tolkats fel som ett konkret flygande. På detta sätt ”flög” också häxorna t.ex. till Blåkulla under påsknatten. Shamanen gör dessa resor för att få veta orsaker till sjukdomar samt kunna bota dem och kallas shamanistisk resa, astralresa eller själsresa.

Shamanen reste också genom luften med en släde som drogs av renar. Renarna var hos dessa halvnomadiska folk heliga djur eftersom de levererade livsmedel, klädsel och andra förnödenheter. Renarna åt även gärna flugsvampar och skuttade och gjorde krumsprång under dena psykodeliska verkan... Shamanernas upplevelser av att flyga till andra världar inkluderade även legender om flygande renar som förde sina resenärer upp till världsträdets högsta grenar. Santa Claus är i sin röda kostym en reinkarnation av dessa forna shamaner som plockade flugsvamp i säckar och delade ut som gåvor även om han åtminstone delvis skapades av Coca-Colas avdelning för reklam.

En av flugsvampens biverkningar är att huden blir rosig och rödblommig. Därför avbildas Santa alltid med blossande kinder och röd näsa. Santas favoritren Rudolf har på detta sätt fått sin i julatider dagligen flera gånger omsjungna röda mule!

Reflektioner

JulnisseVästliga människor har oftast en nedlåtande inställning till hedendomen eftersom man till det annorlunda kombinerar nedvärdering. Man är inte medveten om att dessa forntida människor hade enorma kunskaper och insikter i psykologi, filosofi, sociologi och naturen. De skapade dessa myter och varnade samtiden för överdriven materialism och kontroll över naturen - värderingar som den västliga människan inte ännu heller har förenat med sitt sätt att leva på.

Den uruguanska författaren Eduardo Galeano gjorde uppmärksam på att rasismen och vägran att erkänna urfolk som folk och nationer har satt djupa spår i det av kolonialisterna medförda språkbruket. Urfolk har folklore, ingen kultur, vidskepelse i stället för religion, dialekter i stället för språk och de utövar konsthantverk, inte konst.

Enligt min mening är nostalgi en orsak till vårt annars oförklarliga julfirande som vi helst skulle slopa men ändå utövar magisk dragningskraft på oss. Med nostalgiskt tänkande avses att man återkallar minnet av en idealiserad förgången tid som i verkligheten inte kan återupplevas. Nostalgi användes tidigare i betydelsen av människans längtan efter en trygg hamn då hon är i en främmande miljö. Tillståndet kan jämföras med en sjukdom som man kan dö i. - Det enda botet är då att resa hem!

Gemensamt för människor i olika kulturer är att anse den tid vi lever i som sämre och att längta till ett idealiserat bättre liv förr. Ett typiskt exempel på detta är fantasin om den lilla röda stugan med vita knutar på landet som man vill fira julen i. Men en sådan jul har vanligen ingen själv varit med om. I själva verket är nostalgi ett sätt att uttrycka värderingar man har i sitt nuvarande liv och inte en beskrivning av forna tider. Nostalgins djupaste mening är att man längtar till något som man aldrig har upplevt!

Det är frapperande hur allt i den forntida världsbilden var förbundet med varandra så att det inte fanns isolerade fenomen - kultur, religion, naturfenomen, allt var besjälat, hörde ihop och utgjorde ett meningsfullt sammanhang vilket ännu är fallet med urfolkens världsbild!

Johann Wolfgang von Goethe sade de bevingade orden som jag avslutar min betraktelse av julfirandets ursprung med: Två saker borde barn av sina föräldrar: Rötter och vingar!

Om författaren

Tony van Renterghem föddes i Amsterdam år 1919. Han studerade historia, konst, fotografering, filmkonst och film. Han talar holländska, engelska, franska och tyska. Under WWII dömdes han till döden för motstånd mot Tysklands ockupering men flydde. År 1948 emigrerade han till USA där han arbetade för film och media. Som Hollywoods historiska toppforskare medarbetade han i filmer som The Diary of Anne Frank och The Greatest Story Ever Told. Efter pensioneringen fortsatte han med sitt arbete som författare och rådgivare.

 

 

Nina Michael

Ur arkivet

view_module reorder

Tranströmersymposiet – Fåglarna säger ifrån om Nobelpristagaren

Torsdagen den sjätte går sannerligen till hävderna. Omtumlad av Akademiens besked åkte jag ut på landet för att låta höstvindarna svalka poetpannan. Men inte ens där ville vardagslugnet infinna sig ...

Av: Niklas Törnlund | Essäer om litteratur & böcker | 10 oktober, 2011

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Versailles från korridorerna. Intervju med Benoît Jacquot

Filmen ”Farewell My Queen”av Benoît Jacquot är ett ganska kallt och tämligen oengagerat reportage om tre, fyra dagar under ödesåret 1789 i Versailles när den franska monarkin upphör. I centrum ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 30 november, 2012

Att återföda jaget i konsten. Om Pablo Picasso

Fostret var livlöst, lades åt sidan som dödfött. Don Salvador, Pablos farbror blåste cigarrök i näsborrarna på den nyfödde. Picasso vaknade till sin första verklighet. En ingång till existensen, iögonfallande ...

Av: Benny Holmberg | Övriga porträtt | 23 september, 2012

Aruba-minnena

Ett reportage av Björn Gustavsson om Aruba och det Karibiska havet

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 07 juli, 2017

Inte utan att man undrar hur de tänkte

Platåträskorna klapprade mot stengolvet när slöjdläraren kom springande. Han sög tag i min kompis, ruskade om och slängde in honom bland de brädor som staplats mot väggen i korridoren utanför ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 17 januari, 2014

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna   Nina Bouraoui. Foto: Elisabeth Grate Bokförlag Jag plågas av att skriva om döden, jag kan inte skriva om sexualiteten, de båda ämnena tycks mig ...

Av: Thomas Nydahl | Litteraturens porträtt | 05 januari, 2007

Livet på 60 grader 2

 

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 16 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.