Vilket språk talar Gud? — om bibelns väg till Sverige

Fader war i himiriki hælecht hauis thit namn. til kom os thit rike. warde thin wili hær i iordhriki swa sum han warder i himiriki. wart daglict brød gif os ...

Av: Thomas Notini | 11 mars, 2013
Essäer om religionen

Chimos Vänkväll firar 10 år den tionde september

På lördag fyller en av Stockholms, kanske Sveriges mest unika kulturklubbar tio år. Den heter Chimos Vänkväll och håller till på biografen Tellus i Midsommarkranen i södra Stockholm. Där har ...

Av: Frippe Nilsson | 08 september, 2011
Allmänna reportage

Vyn är densamma av Einar Askestad

Författare med åtta böcker utgivna inklusive novellsamlingen ”Frånfällen”, hösten 2010, som den senaste, född i Kalix av österrikisk mor och norsk far, uppvuxen i Portugal, Spanien, Österrike och Sverige. Efter ...

Av: Einar Askestad | 24 oktober, 2011
Utopiska geografier

Tillblivelseakter - möte, uppbrott och samtidighet i Joan Mirós måleri

TEMA KONST   ”In the work of art, paths are laid out for the beholder’s eye, which gropes like a grazing beast […]. The pictorial work springs from movement, it is ...

Av: Jonas Lindahl | 10 mars, 2008
Essäer om konst

Våra jultraditioners ursprung



En illustration från 1881 av Thomas Nast som tillsammans med Clement Clarke Moore hjälpte till att skapa bilden av jultomten Förståndet stöter överallt på gränser och endast för hjärtat står allt mellan himmel och jord obegränsat till förfogande!
Karl Heinrich Waggerl: Alles wahre ist einfach (allt som är sant är enkelt) 1979.

Mitt intresse för att sätta mig in i våra jultraditioners ursprung började med att jag i en av den världsberömda finska shamanforskaren Juha Pentikäinens böcker stötte på en bild av en övershaman som drogs av renar genom luften sittande i en släde. Då uppstod frågan hos mig om denna företeelse kunde ha något gemensamt med jultomten som det finns liknande bilder av, till exempel som julkort? Ett frö var sått i en bördig grogrund och jag hittade sedan boken When Santa Was a Shaman av Tony van Rentghem (1995) på nätet. Min fantasi fick vingar och jag flög till urminnes tider och olika delar av jordklotet!

Består julen numera endast av konsumering?

Då vi nu vandrar längs med gatorna redan länge före julen möter vi julttomtar, dekorerade julgranar, och allt möjligt krims krams. Allt oftare hör man människor säga att julen har förlorat sin ursprungliga betydelse som en fest för att fira Jesus födelse och nu endast går ut på konsumering samt att världen skulle vara bättre utan allt detta överflöd av varor som ingen verkligen behöver och alla tidskrävande förberedelser. Varför deltar vi ändå varje år i något som endast förorsakar oss extra stress? Jag försöker mig här på en förklaring för mysteriet julens magiska dragningskraft främst utgående från Renterghems forskning.

 Myter och riter som jultraditionernas källa

Rentghem forskade i tio år jultraditionerna i förhistoriska tider och kom till den slutsatsen att de grundar i urgamla myter och riter från vårt hedniska förflutna som ännu lever kvar kraftfullt mitt i vår konsumtionskultur. Trots att de flesta människorna betraktar julen som en kristlig högtid härstammar de flesta symbolerna och ikonerna som vi associerar med julfirandet från shamanistiska traditioner hos folkstammar från det förkristliga norra Europa. Författaren säger att människan alltid har varit medveten om att hon är en del av ett större och högre sammanhang och att hon är en del av detta samband.

Myter

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Enligt min uppfattning underskattar vi myternas betydelse och konstaterar att eftersom det ”endast är en myt” är det således inte sant. Ändå är myterna (grek. Mythos) gamla berättelser som beskriver mänsklighetens tidigaste ursprung och världsalltets uppkomst. En myt är mytologisk dramatiserad skildring av händelser i symbolisk form som vanligen hänvisar till någon urtida händelse.

Karaktäristiskt för myterna är att vi har glömt vad de en gång i tiden representerade och vilken som var deras målsättning. Vi är inte medvetna om att de utgör våra rötter. Renterghem konstaterar att det nu dock håller på att ske en förändring eftersom intresset för att återuppliva gamla kulturvärden växer i samma takt som människan blir medveten om det tilltagande våldet i världen, om allt mera krig och naturens förstörelse. Måhända har jordens uppvärmning väckt upp henne från en djup sömn? - Trots att alla inte är ense om dessa klimatförändringar.

Riter

Jultomten  är den som kommer med julklappar i juletid. Han avbildas oftast som en tjockman med röd luva och ett långt vittskäggRiter (Lat. Ritus, sed, förrättning) är en andlig eller helig form av ceremoni. En fastställd ordning för en förrättning, till exempel en gudstjänst, kallas ritual. Vanligen förrättas ritualerna av en person som är specialicerad för uppgiften som präster eller shamaner. Riten förmedlar i en stlilserad form någon av gruppen eller individen erkänd värdering eller målsättning. Riterna har även betydelse för samfundets identitet eftersom uppfattningen om detta och dess samhörighetskänsla ständigt förnyas genom dessa seder. Det finns olika slags riter, till exempel sådana som årligen ständigt upprepas som firandet av julen, nyåret och midsommaren.

Hur anknyter forntida myter och riter till vår tid?

Psykoanalytikern Carl G. Jung framhävde i sin mångsidiga helhetssyn på människan att myterna förbinder henne med mänsklighetens ursprung. Alla våra jultraditioner grundar sig enligt Mark Adams på gamla shamanistiska traditioner. I stort sätt firade alla germanska kulturer ”Yule” som inträffade kring midvintersolståndet.

Forntida folk, samerna i det moderna Finland inkluderade och kovakstammarna samt stammer från centrala Rysslands stäpper trodde på idén om Världsträdet. Världsträdet betraktades som ett slags kosmisk linje som förenade Nord- och Sydpolen vid vilken universums ytor var fästade. Världsträdets rötter sträckte sig till underjorden, dess stamm till den mellersta jorden som symboliserar människornas alldagliga liv och dess grenar nådde den himmelska sfären, transcendentala dimensioner.

Polstjärnan ansågs även som helig eftersom alla stjärnor kretsar omkring den. Det forna folket associerade denna stjärna med Världsträdet och den linje som det var fäst vid. Trädets topp vidrörde Polstjärnan och shamanens ande klättrade upp för detta metaforiska träd och uppnådde gudomliga sfärer. Detta är den verkliga betydelsen för den stjärna som vi pryder vår julgrans topp med ännu idag och är även orsaken till att shamanen har gjort Polstjärnan till sin hemvist.

Renterghem beskriver två myter som påminner oss om mänsklighetens värdefullaste händelser. Den första färdigheten var användningen av eld. Eldens stora betydelse för människan beskrivs noggrant i boken, t.ex. Moses brinnande buske som det talas om i Bibeln. Denna upptäckt förorsakade att människan trodde att hon är bättre än djuren och hon började inbilla sig att hon hade rätt att härska över miljön och att hon är gudalik. Detta fenomen betäcknas i Bibeln som arvssynden.

Den första myten som uppstod var människans äldsta rit talade om eldträdet (Tree of Fire) ur vilken den traditionella seden uppstod att skapa julstämning med hjälp av en med ljus dekorerad julgran. Elden var troligen känd överallt i världen redan för 800 000 år sedan utom i Tasmanien. Lika länge har julgranen rotat sig in i vår värld som en bestående jultradition.

Den andra myten som Renterghem påminner om är den nutida konsumerade Santa Claus (amerikansk jultomte) är en kvarleva av den forntida visa shamanen som hjälpte människan att bevara harmoni och leva i samklang med Gaia. Gaia var enligt grekisk mytologi Moder Jord. Betäckningen Gaia betyder jordmån eller jordklot. Hon betraktades som jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna och som källan till allt liv. Till en början fanns det endast kaos och därefter utvecklades Gaia ur vakumet samt efter det luften. Allt jordiskt liv, haven, stjärnhimlen och människorna härstammade från Gaia.

Santa Claus och shamanismen

Santa ClausDen amerikanska Santa Claus rötter är tiotusentals år gamla. Shamanen var en andlig vägledare som lärde stammen att leva i harmoni med naturens kafter. Shamanen var den tidens vetenskapsman som läkare, präst, politiker och berättare av sägner som ofta använde sig av övernaturliga metoder som trans. Magi var för den tidens människor vad elektricitet och radium, narkos och hypnos är för oss. För dessa människor var magi vishetens blomma. Vad vi nu kallar vidskepelse var en upplyst insikt i naturens ordning, och kunskap betydde makt för dem liksom för oss. Shamanerna kallades även häxor.

Jultomtens amerikanska namn härleds till Sankt Nikolaus som troligen var en biskop på 300-talet som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet. Han avbiladas vanligen iförd röd biskopsdräkt.

Den vita och röda flugssvampen (Amanita muscaria) växer endast under speciella träd som också är gröna på vintern, som t.ex. granen. Flugsvampen är en hallucinogen svamp som förorsakar att shamanen upplevde att han och flög då han åt av den. Flugsvampens verkande substans upptas inte av kroppen utan utsöndras i urinen. En säkrare metod är därför att dricka urinen. Forntida människor drack av den orsaken varandras urin.

Forntida människor förundrade sig mycket över att den magiska svampen kunde gro och växa utan att det fanns ett synligt frö. De betraktade detta fenomen därför som en ”jungfrufödsel” förorsakad av morgondaggen som sågs som ”gudomlighetens sädesvätska”. De silver- eller guldgirlander som vi klär julgranens grenar med symboliserar denna vätska av detta gudomliga ursprung.

Shamanen flög alltså inte i konkret bemärkelse utan gjorde en s.k. själsresa vilket har tolkats fel som ett konkret flygande. På detta sätt ”flög” också häxorna t.ex. till Blåkulla under påsknatten. Shamanen gör dessa resor för att få veta orsaker till sjukdomar samt kunna bota dem och kallas shamanistisk resa, astralresa eller själsresa.

Shamanen reste också genom luften med en släde som drogs av renar. Renarna var hos dessa halvnomadiska folk heliga djur eftersom de levererade livsmedel, klädsel och andra förnödenheter. Renarna åt även gärna flugsvampar och skuttade och gjorde krumsprång under dena psykodeliska verkan... Shamanernas upplevelser av att flyga till andra världar inkluderade även legender om flygande renar som förde sina resenärer upp till världsträdets högsta grenar. Santa Claus är i sin röda kostym en reinkarnation av dessa forna shamaner som plockade flugsvamp i säckar och delade ut som gåvor även om han åtminstone delvis skapades av Coca-Colas avdelning för reklam.

En av flugsvampens biverkningar är att huden blir rosig och rödblommig. Därför avbildas Santa alltid med blossande kinder och röd näsa. Santas favoritren Rudolf har på detta sätt fått sin i julatider dagligen flera gånger omsjungna röda mule!

Reflektioner

JulnisseVästliga människor har oftast en nedlåtande inställning till hedendomen eftersom man till det annorlunda kombinerar nedvärdering. Man är inte medveten om att dessa forntida människor hade enorma kunskaper och insikter i psykologi, filosofi, sociologi och naturen. De skapade dessa myter och varnade samtiden för överdriven materialism och kontroll över naturen - värderingar som den västliga människan inte ännu heller har förenat med sitt sätt att leva på.

Den uruguanska författaren Eduardo Galeano gjorde uppmärksam på att rasismen och vägran att erkänna urfolk som folk och nationer har satt djupa spår i det av kolonialisterna medförda språkbruket. Urfolk har folklore, ingen kultur, vidskepelse i stället för religion, dialekter i stället för språk och de utövar konsthantverk, inte konst.

Enligt min mening är nostalgi en orsak till vårt annars oförklarliga julfirande som vi helst skulle slopa men ändå utövar magisk dragningskraft på oss. Med nostalgiskt tänkande avses att man återkallar minnet av en idealiserad förgången tid som i verkligheten inte kan återupplevas. Nostalgi användes tidigare i betydelsen av människans längtan efter en trygg hamn då hon är i en främmande miljö. Tillståndet kan jämföras med en sjukdom som man kan dö i. - Det enda botet är då att resa hem!

Gemensamt för människor i olika kulturer är att anse den tid vi lever i som sämre och att längta till ett idealiserat bättre liv förr. Ett typiskt exempel på detta är fantasin om den lilla röda stugan med vita knutar på landet som man vill fira julen i. Men en sådan jul har vanligen ingen själv varit med om. I själva verket är nostalgi ett sätt att uttrycka värderingar man har i sitt nuvarande liv och inte en beskrivning av forna tider. Nostalgins djupaste mening är att man längtar till något som man aldrig har upplevt!

Det är frapperande hur allt i den forntida världsbilden var förbundet med varandra så att det inte fanns isolerade fenomen - kultur, religion, naturfenomen, allt var besjälat, hörde ihop och utgjorde ett meningsfullt sammanhang vilket ännu är fallet med urfolkens världsbild!

Johann Wolfgang von Goethe sade de bevingade orden som jag avslutar min betraktelse av julfirandets ursprung med: Två saker borde barn av sina föräldrar: Rötter och vingar!

Om författaren

Tony van Renterghem föddes i Amsterdam år 1919. Han studerade historia, konst, fotografering, filmkonst och film. Han talar holländska, engelska, franska och tyska. Under WWII dömdes han till döden för motstånd mot Tysklands ockupering men flydde. År 1948 emigrerade han till USA där han arbetade för film och media. Som Hollywoods historiska toppforskare medarbetade han i filmer som The Diary of Anne Frank och The Greatest Story Ever Told. Efter pensioneringen fortsatte han med sitt arbete som författare och rådgivare.

 

 

Nina Michael

Ur arkivet

view_module reorder

dagen efter orden del 2

               

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 20 april, 2012

Köpenhamnskan. Foto-collage:  Cavefors

Mitt möte med en köpenhamnska

I samband med invigningen av Öresundsbron för åtskilliga år sedan, skrevs det i Malmötidningarna många artiklar om det nordeuropeiska broderfolket, med betoning på bröder, på andra sidan Øresund. Vad jag ...

Av: Bo I. Cavefors | Kulturreportage | 14 september, 2015

Marcus Myrbäck

Den kristna erfarenheten

Idag är det en återkommande tanke att religiös utövning är en för individen privatsak, någonting som sker inom den enskilda människan, som inte låter sig definieras av någon annan eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Gästkrönikör | 28 februari, 2017

Inge Schiöler – Den västsvenske färglyrikern

Stränderna stiger i evig renhet ner pärlemorsvala av sandsom i var skiftande minsta skärva serspeglat himmelens land. Mångfald, enhet är stigen ingen går,ljus som bretts ut av en handsom allt att tyda ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 09 januari, 2013

En svensk antisemitisk historia

Boken Lurifaxiana tillhör de råaste antisemitiska texter som publicerats på svenska. Med titeln Lurifaxiana ville författaren säga att boken handlade om lurifaxarna, det vill säga judarna. Det var inte skämtsamt ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 16 februari, 2009

Adonis - en världspoet

Adonis - en världspoet   Den numera i många länder välkände syrisk-libanesiske poeten Adonis kan närmast kallas en världspoet. Adonis, pseudonym för Ali Ahmad Said Esber, är född i Syrien men har ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2006

Gabriela Melinescu reser hem

”Hemma utomlands” ( 2003) Den rumänskfödda författaren Gabriela Melinescu. går omkring i Stockholm, promenerar, sitter i Kungsträdgården och betraktar statyn av Karl XII, som får ett positivt porträtt (invandrarkungen). Man firar ...

Av: Mats Myrstener | Litteraturens porträtt | 15 november, 2012

Andlig fattigdom i en rik värld

Människan är det enda djur som har tråkigt  (Erich Fromm) Den tysk-amerikanska psykoanalytikern, sociologen och filosofen Erich Fromm (1900-1980) har i sin moderna klassiker Att ha eller att vara? (2006) beskrivit ...

Av: Nina Michael | Essäer | 01 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.