Drukpa kunley

De sökande galningarna

De flesta läsare känner till Buddha och buddhismen. Begrepp som yoga, karma och nirvana är i dag knappast främmande för svenska läsare. Här ska jag berätta om en rad märkliga ...

Av: Bertil Falk | 12 oktober, 2014
Essäer om religionen

Animula, Vagula. Blandula

I går när jag kittat lidertaket, och ösregnet börjat efter naturligtvis, la mig sur för att senare orka med kvällssysslor, vaknade efter några timmar plötsligt på förnatten, hade drömt om ...

Av: Stefan Hammarén | 24 juli, 2013
Stefan Hammarén

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | 12 november, 2011
Essäer

Hans Kirk

Den kollektiva blickens mästare

Hans Kirk, född 1898 i Hadsund och död 1962 i Köpenhamn, var en av de första att introducera den kollektiva romanen inte bara i hemlandet Danmark men också i världslitteraturhistorien ...

Av: Tommy Gunnarsson | 27 februari, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Fanns det en Jesus? Jesus bakom myterna - i nio frågor och svar



Den sista måltidenVad betyder egentligen Jesus?

Jesus, Yeshua eller Yeshu på hebreiska och Ioshu på grekiska (Jesus är den försvenskade formen av grekiskan), var ursprungligen inget namn utan en titel. Den användes om någon som ansågs vara en frälsare i betydelsen militär segerherre, och ordet i sig betyder "IHVH frälser". Det fanns troligen en "Yeshua ", en ledare eller hjältefigur man såg upp till, i varenda liten judisk rebellgrupp under de olika epokerna av ockupation i det forntida Israel. Den första Jesus i den judiska historien är Mose egen efterträdare, på svenska kallad Josua, och ärad med en egen bok i den hebreiska Bibeln. Framför alla andra "accepterade" jesusar i den judiska historien har denne krigarjesus getts en hederstitel, Yeshua ben Nun (Jesus av fisken, eller Jesus, Fiskens son). Det är intressant att associationen mellan " jesus" och "fisk" fanns i den judiska miljön i mer än tusen år före kristendomens framträdande.

Den kände judiske historikern Josefus som verkade under det första århundradet, skriver om inte mindre än nitton olika jesusar, och nio av dem levde och verkade under den tid som NT:s Jesus sägs ha levt. Ingen var så välinformerad och kunnig om de olika religiösa sekterna och grupperna inom judenheten som Josefus, men han har inte skrivit ett enda ord om någon Jesus från Nasaret. Detta är anmärkningsvärt!

Josefus skriver om de 28 överstepräster vid templet i Jerusalem som hade ämbetet från Herodes den stores tid (73 - 4 f .v.t.) tills det att templet förstördes år 70. Inte mindre än fyra av dem bar namnet/titeln Jesus: Jesus ben Phiabi, Jesus ben Sec, Jesus ben Damneus och Jesus ben Gamaliel. Till och med Paulus säger i Andra Korintierbrevet 11:4: "Ty om någon kommer och förkunnar en annan Jesus än den jag förkunnade..."

Vilka var då dessa andra jesusar?

Av närmare etthundra kända har ett mindre antal haft en viss betydelse. Av dessa har jag valt att kort presentera sex stycken:

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

1. Jesus ben Sirach skrev omkring år 180 f.v.t. en bok där han förde samman populär judisk visdom med hjältetyper inspirerad av Homeros dikter. Denna bok räknas till de apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna i Gamla Testamentet, och kallas på svenska Jesus Syraks Vishet (på latin går den under namnet Ecclesiasticus ).

2. Jesus ben Pandira , en rabbin, verkade under kung Alexander Jannæus regering (106-79 f.v.t.) och är känd från den talmudiska litteraturen som undergörare och helbrägdagörare. Denne Jesus, som också verkade som profet (i den gamla judiska betydelsen offentlig predikare), hade oturen att hamna i konflikt med kungen eftersom han ofta kritiserade kungens oetiska agerande. Konflikten tog ett abrupt slut genom att denne Jesus avrättades på erev pesach (kvällen som inleder den judiska påsken). Han var Esséersamfundets stiftare och den som i dödahavsrullarna kallas Baal HaTzedek, "rättfärdighetens mästare".

Jesus in box3. Jesus ben Ananias. År 62 började denne profet vandra Jerusalems gator upp och ner, oupphörligen skrikande "Ve åt staden! Ve åt staden!", och förkunnade dess snara förstörelse. Josefus omnämner honom och hans profetior i Boken om de judiska krigen (6:3). Romarna arresterade Jesus ben Ananias men ansåg honom vara en dåre och frigav honom strax därefter. Han dog år 70 genom att krossas av ett stenblock från en katapult under den romerska beskjutningen av Jerusalem.

4. Jesus ben Safat var en rebelledare från Tiberias i Galiléen omkring år 68. När kejsar Vespasianus legionärer var nära att ta kontroll över staden flydde denne "frälsare" till Tarichea vid Galileiska sjön.

5. Jesus ben Gamala. Under det judiska inbördeskriget åren 68-69 var denne Jesus ledare för det så kallade "fredspartiet". När iduméerna under ledning av bröderna Jacob och Johannes ben Susa besköt Jerusalem protesterade han högljutt och vilt stående högt uppe på Jerusalems murar. Iduméerna fann detta tämligen irriterande, så när de tagit sig in i staden var Jesus en av de första att gripas. Han dödades direkt och man matade gamarna och hundarna med hans kropp.

6. Jesus ben Thebuth var en präst som räddade livhanken genom att överlämna en stor mängd tempelskatter till romarna när dessa år 69 besegrade Jerusalem. Han överlämnade bl.a ett antal ljusstakar (och troligen också den berömda sjuarmade Menoran), bägare i rent guld samt en mängd rituella dräkter inklusive översteprästens. Dessa bars i procession av kejsar Vespasianus och hans son Titus under segerparaden i Rom. Segerparaden med de erövrade tempelskatterna kan idag beskådas i bildform på Titus triumfbåge i Rom.

Men med så många jesusar, kan det då inte också ha funnits en Jesus från Nasaret?

Det finns överhuvudtaget inget i den samtida litteraturen eller i de romerska och judiska arkiven som talar för det. Frånvaron av handlingar om någon Jesus från Nasaret talar emot att han funnits som historisk person.

Judarna har alltid fört mycket noggranna register över de sina. Och speciellt noga har man varit med prästsläkterna och ättlingarna till kung David. NT hävdar att Jesus från Nasaret var av kung Davids hus, men ingenstans i släktrullarna finns någon Jesus från tiden runt vår tideräknings början. Ytterligare omständigheter som kan nämnas som problematiska är att i Evangelierna (i synnerhet Lukas), sägs att Josef och Maria begav sig från Nasaret i Galiléen till Betlehem i Judéen för en "universell" romersk skattskrivning (folk- och bostadsräkning skulle vi kalla det idag), beordrad av kejsar Augustus. Men denna historia inrymmer fyra problem. För det första var Galiléen inte en romersk provins, till skillnad från Judéen. Därför hade Josef och Maria ingen anledning att bege sig till Judéen för att låta sig registreras vid en romersk befolkningsräkning. De var ju inte romerska undersåtar. För det andra beordrade varken kejsar Augustus eller någon annan romersk kejsare någonsin en skattskrivning. De hade ingen anledning till det, och här har vi det tredje problemet. Romersk beskattning beräknades endast och uteslutande på ägandet av lantegendom, inte på person. Det fjärde, och mest problematiska för Nya Testamentets trovärdighet är att Nasaret grundlades först under slutet av 200-talet.

Faktum är att samtliga biografiska uppgifter om Jesus från Nasaret är rena falsarier, och mycket enkla att avslöja. Händelser som tillskrivs honom och hans liv, bl.a vise män som följer en klart lysande stjärna, jungfrufödelse, gående på vatten, död och uppståndelse och så vidare, hade redan långt tidigare tillskrivits andra heliga män och inkarnerande gudar både i Västerlandet och Österlandet. De två uttalanden av Jesus från Nasaret som kom att få stor betydelse för de kristna är bönen Fader vår och Bergspredikan. Dessa var dock redan välkända under det första århundradet. Fader vår är en av rabbi Hillel redan på 100-talet f.v.t. gjord sammanställning av diverse citat från den hebreiska Bibeln och den judiska sorgebönen Kaddish, fast då inte som en bön utan som minnesramsa för judiska barn om de väsentligaste delarna i den judiska tron. Och Bergspredikan kan med stor säkerhet tillskrivas rabbi Jesus ben Pandira.

Vem skapade denne rent litteräre person, Jesus från Nasaret, och när?

Jesus morHans skapare var den ex-kommunicerade rabbinen Saul från Tarsos, idag mer känd som den självutnämnde "aposteln" Paulus. I den babylonska Talmud ( Siddra Sanhedrin) finns ett domstolsprotokoll bevarat som visar att han dömts för att ha uppfunnit och predikat en "falsk messias". En enkel läsning av Apostlagärningarna tydliggör att de tolv apostlarna aldrig träffade någon Jesus (de talade om någon som levt långt tidigare, och de var i ständig konflikt med Saul), och att det var Saul som gjorde en "universell messias" av honom. Andra verser visar också att de tolv hade nära förbindelse med esséerna. Skapandet av den fiktive Jesus från Nasaret skedde troligen mellan åren 36-46.

Var någon av alla de jesusar som funnits de tolv apostlarnas Jesus?

Ja, allt pekar på att det var Jesus ben Pandira , rättfärdighetens mästare och Esséersamfundets grundare, också upphovsman till terapevternas skola i Egypten.

Var då Jesus ben Pandira en mästare i ockult/teosofisk bemärkelse?

Nej, han var en avatar, en tillfällig gudomlig inkarnation, med en mission som uteslutande gällde Israel och det judiska folket.

Var han det judiska folkets Messias?

Nej. Vem eller vad Messias är har blivit mycket missförstått utanför den ortodoxa judiska kretsen, främst på grund av att de kristna i århundraden spridit felaktiga idéer om denna gestalt.

Vad är då Messias?

Det judiska folkets Messias är en tulko, för att använda ett tibetanskt uttryck som många är bekanta med, det vill säga en individ som reinkarnerar direkt efter döden utan en mellanlivsperiod, och gör detta mer eller mindre självmedvetet. Messias är ingen annan än Moses själv, och de ortodoxa rabbinerna har kompletta listor på samtliga hans inkarnationer till dags dato. Det har alltså alltid funnits en potentiell Messias inkarnerad, men innan Moses blir denne Messias skall han ha uppfyllt de 23 kriterier som anges i den hebreiska Bibeln, främst i Jesajas bok. Och det hela är en rent intern judisk angelägenhet.

Att diskutera om Jesus från Nasaret uppfyllde dessa kriterier eller inte är helt ovidkommande, eftersom han aldrig existerat utanför Sauls huvud.

Carl Ek
Religionshistoriker, skribent och president för Teosofiska Samfundets Point Lomas Svenska Sektion.
 Bilder. Salvador Dalì

Ur arkivet

view_module reorder

Författaren som termometer i samtidens röv

   Klas Östergren. Foto: Cato Lein Författaren som termometer i samtidens röv Tidningen Kulturens Crister Enander har träffat Klas Östergren i ett kylslaget landskap. Vädret stämmer. På något obegripligt sätt gör det ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 12 januari, 2007

Kadmos drake. Public Domain Wikipedia

Antilogosmaskinen

Filosofie doktor Mara Lee kallar ”Medusas skratt” (2015) för ovärderlig och jag funderar på vilka verk jag finner ovärderliga. Det är svårt, kanske finns min känsla för oöverstigligt värde eller ...

Av: Freke Räihä | Essäer om litteratur & böcker | 30 april, 2016

Norrland – en myt som brottas med verkligheten

TEMA VÄSTERBOTTEN Västerbotten ingår i det kulturella begreppet ”Norrland”. Men var ligger Norrland? Är begreppet en myt, som hålls vid liv av dunkla krafter? Någon delade upp Sverige i Götaland, Svealand, Norrland. Södra halvan ...

Av: Signe Rudberg | Essäer om samhället | 02 februari, 2008

På resa mellan två kulturer

Det är 135 mil mellan Stockholm och Kiruna. För regissören Liselotte Wajstedt är det en resa mellan vardagen i storstaden och en samisk kultur hon aldrig fick uppleva under uppväxten ...

Av: Susanne Claesson | Konstens porträtt | 14 oktober, 2011

Veckan från hyllan. Vecka 12-2013

Det har valts en ny påve, alltid en spännande och viktig tilldragelse, i synnerhet som själva valet har sina egna mycket speciella ceremonier och tillvägagångssätt. Själva valet kallas för konklav, conclave ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 16 mars, 2013

L H O O Q

Renässansmänniskan fyller år

Den som umgås med renässansmänniskor kan i bästa fall mottaga en smula av deras snillrikhet och i sämsta fall drabbas av insikten att oavsett vad hen företar sig, blir hen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 26 juni, 2016

Margaret  Mazzantini . Foto: Gian-Luca Rossetti

Kärlekens kvintessens är en virvel

Margaret  Mazzantini är en italiensk författare som den svenska publiken borde känna väl till. Hon har inom loppet av tio år givit ut fyra böcker på svenska, och i dagarna ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 11 maj, 2017

Nadia Scapoli – från champagne till skumpa

Nadia Scapoli är fotograf och bildkonstnär. Nadia kommer från Ferrara i norra Italien men bor i Göteborg sedan många år tillbaka. Jag träffade henne för en intervju.   Nadia du är italienska ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 18 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.