6 juni - Du gamla, du fria

Du gamla, du fria   6 juni Andra muggen morgonkaffe ångar lockande. Starkt och hett med en ynka mjölkskvätt för att runda av smaken. Dagens nyheter har jag redan läst. Adrenalinet står ...

Av: Crister Enander | 07 juni, 2007
Essäer om samhället

Om L.S. Lowry, industriella landskap och arbete i konsten

”I always deal with poverty. Always with gloom.” – L. S. Lowry (1887-1976) Orden möter en på en av informationsväggarna inne på Tate Britain, som nu har en retrospektiv utställning av L.S ...

Av: Den arge konstvetaren | 19 juli, 2013
Essäer om konst

Hon är ju Unni Drougge!

Minnen är konstiga. De driver obekymrat och oberörda omkring, de tar ibland en vända i luften likt flagor av bränt tidningspapper. En stund seglar de förbli medvetandet och endast om ...

Av: Crister Enander | 11 januari, 2012
Crister Enander

Ett långt liv i sällskap med människor, Gud och poesi

Ett långt liv i sällskap med människor, Gud och poesi Helena Leijd ger oss en glimt in i en numera förgången, men ack så nära, värld, då hon lyssnar på ett ...

Av: Helena Leijd | 15 september, 2006
Övriga porträtt

Samisk kultur kommersialiseras inom turismen i finska Lappland



Ett vidrigt exempel på hurudana grymma fördomar mot samer som det  finns i finska Lappland visar ett vykort med en karrikatyr av en same presenterad av en lappländsk skådespelare i teaterstycket PulttiboisDet är en jäkla lång väg från Helsingfors, längre än till Teneriffa! (Nils Aslak Valkeapää (ur hans bok Terveisiä Lapista sv. Hälsningar från Lappland 1971)

I samband med att jag arbetar för samernas rättigheter har jag fått den uppfattningen att den samiska kulturen i hög grad inom turismen förknippas med stereotypier och exotisering. Jag begränsar mig här till att granska olika sätt att marknadsföra den samiska kulturen inom turismen i finska Lappland. För att få en uppfattnig av hur samerna upplever marknadsförningen av sin kultur och hur man eventuellt kunde använda ändamålsenligare metoder gjorde jag en telefonintervju med dr Anni-Siiri Länsman som har gjort sin doktorsavhandling om temat turism i Lappland. Länsman arbetar som lektor i samisk kultur vid Uleåborgs universitets samiska institution Giellagas. Hennes dissertation om detta tema har titeln Väärtisuhteet Lapin matkailussa. Kulttuurianalyysi suomalaisten ja saamelaisten kohtaamisesta (sv. Gästvänverksamheten inom Lapplands turism. Kulturanalys över finnarnas och samernas möten). 2004]. Jag använder mig av olika sorters litteratur, intervjuer och andra källor.

Kategorisering, stereotyper, exotisering

Kategorisering innebär att objekt placeras i kategorier utgående ifrån någon eller några gemensamma kännetecken. Stereotyper är produkter av kategorisering och har sitt ursprung i boktryckarkonsten. Walter Lippman införde begreppet stereotypi och avsåg ”den bild av världen som människan har i huvudet”. Tanken är att denna föreställning är låst och oföränderlig vilket betyder att den som har stereotyper inte är öppen för information som kunde korrigera denna inställning. Milton Bennett säger att stereotyper uppstår då vi menar att alla medlemmar i en kultur har samma karakteristika beträffande ras, religion, ålder, kön och en viss kultur. Sådana egenskaper som respekteras är positiva stereotyper och de som inte respekteras är negativa stereotyper. Bådas formerna medför problem därför att de ger en felaktig bild. Den världsberömda samiska sångerskan Mari Boine vägrade t.ex. att uppträda vid vinterolympiadens öppningstillfälle i Lillehammar 1994 för att hon inte ville presenteras som ”Norges maskot”.

Exotisering innebär enligt Lorenz Khazaleh att göra en kultur exotiskare än den i verkligheten är. Han menar att bakgrunden till denna tendens är att man i det förgågna underkommunicerat skillnader inom kulturer och överkommunicerat skillnader mellan kulturer. På detta sätt har disciplinen etnologi bidragit till att konstruera bilden av ”de andra”.

Den uruguanska författaren Eduardo Galeano gjorde uppmärksam på att rasismen och vägran att erkänna urfolk som folk och nationer har satt djupa spår i det av kolonialisterna medförda språkbruket. Urfolk har folklore, ingen kultur, vidskepelse i stället för religion, dialekter i stället för språk och de utövar konsthantverk, inte konst.

Vilka symboler används inom turismen?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Anni-Siiri LänsmanLänsman betonar att om man använder de samiska symbolerna riktigt finns det inte något att säga emot saken, men de hänvisar vanligen till en förgången kultur. De ger på det sättet en missvisande bild av hur samerna lever nu. Hon tar som ett exempel att kolten missbrukas mycket. Numera används kolten endast vid festliga tillfällen och inte som ofta i reklamen över allt. Den skall användas endast av samer som tecken på tillhörigheten till det samiska folket. Inom turismen klär sig finnar i kolt och ger sig ut för att vara samer. Varje samisk delkultur har sin egen kolt. Dessa självutnämnda ”samer” klär sig ofta i av en blandning av de olika kulturområdens koltar. Samerna anser det vara absolut förkastligt att vara klädd i en smutsig och slarvigt hopsatt folkdräkt. Sametingets expresident Pekka Aikio brukar beskriva ett exempel på hur samerna upplever en sådan nonchalant klädselkombination. Man kan som jämförelse föreställa sig en frack som är full med fläckar, därtill ett snöre om midjan i stället för bälte och smutsiga gymnastikskor.

Enligt Länsman är erotisering ett tema som i reklamen förknippas med samiska kvinnor. En reklam kan visa bilden av en blond kvinna i kolt som lyfter kokett på kjolfållen för att föreställa en ”typisk samekvinna”.

Likaså finns det bilder av samiska män som är onyktra eftersom att man allmänt kombinerar alkohol med samerna. Det är enligt min mening snarare så att det var resenärer i Lappland som förde med sig spriten åt samerna. Enligt Länsman är finska manliga resenärers gåva ofta en flaska sprit vid mötet med en same.

Renen är den vanligaste samiska symbolen. Renskötseln hör enligt Aikio intimt ihop med den samiska kulturen. Jag tycker att det är felaktigt att användningen av symbolen ren ger turisten bilden att alla samer är renskötare, vilket inte stämmer överens med verkligheten då samerna nu också arbetar inom alla andra yrken som finns i ett modernt samhälle. Titelbilden är en dubbel reklam för här marknadsförs både jultomten och flygresor med Finnair. Enligt uppgift av en väninna som har arbetat vid Finnair har flygbolaget monopol på ”Santa Claus officiella flyglinje”, vilket enligt min mening är ett gigantiskt reklamtrick. Dessutom brukas renen som symbol för resor till Finland, vilket bilden på titelsidan också visar. Åkturer med ren och släde hör till turistattraktionerna och är ett måste för varje turist i Lappland men förekommer numera endast inom turismen. Denna sed hör i samernas liv till det förflutna emedan samerna själva nu har motoriserade fordon.

Det som enligt Länsman sårar samerna mest är att shamantrumman används på olika sätt, som bilder och föremål. Hon menar att detta är en paradox emedan den dominerande befolkningen förbjöd shamanismen under kolonisationen och shamantrummor var strängt förbjudna samt förstördes eller fördes utomlands till olika museer i världen. Det finns inte mera en enda bibehållen äkta shamantrumma i finska Lappland, inte ens i museer!

Begreppet ”samisk shamanism” används som dragplåster inom turismen men oftast i en förvanskad form. Speciellt populärt är det nu att organisera ”samiskt” kvällsprogram där huvudattraktionen består av s.k. ”lapplandsdop”. Detta består av att smörjas in med sot i ansiktet och nacken, man får en ”trolldryck” och det sjungs ”trollvisor”. Turisten skall därigenom förmedlas en känsla av att vara upptagen i och höra till shamanens mystiska värld i Lappland. Med samisk shamanismen har denna nya sed inte det ringaste att göra! Samerna är sårade även av den anledningen att de anser att de görs löjliga för turisterna genom sådana felaktiga versioner av deras andlighet.

Mari Boine Världsberömd samisk jojkare från Norge jojkar traditionellt och moderntDen symbol som sammankopplas med finska Lappland och marknadsförs i stor skala är jultomten som är avbildad i samband med Finnairs reklam på titelsidan. I Rovaniemi finns ett slags Disneyland som kallas Santa Claus Land. Att jultomten kommer från Lappland vet varje finländskt barn, men han har troligen inte så mycket att göra med samerna. Enligt Sirpa Karjalainen som forskat kring jultomten har samerna inte haft en sådan symbol.

Karjalainens forskningar visar att motivet jultomte är sammansatt av kulturella kombinationer och är relativt nytt. Hit hör också biskopen Nikolaus som ansågs vara en så god biskop att han nästan hade ställningen som kardinal. Kardinalens skrud är röd och detta kan ha lett till att jultomten är klädd i rött. Med jultomten sammankopplas också övernaturliga förmågor. Intressant är att shamanerna i Sibirien enligt shamanforskaren Juha Pentikäinen drogs genom luften av renar en i släde på resan till andra världar. Den mytiska renen var shamanens hjälpande och dragdjur. Att bli transporterad på detta sätt är väl det mest kännetecknande för jultomten i många länder, också i USA.

Den finska tidskriften Suomen Kuvalehti tar i en artikel upp att det säljs samiskt krimskrams på salutorget i Helsingfors varvid man använder sig av kopior av äkta samiska produkter. Dessa föremål är inte ens är gjorda i Finland utan oftast i Kina. Aikio visade en bild från den finska dagstidningen Helsingin Sanomat där Jimmy Waddell har en fyra vindarnas hatt på huvudet och det i texten talas om den finska fyra vindarnas hatt. Han säger att man i Finland i tilltagande grad tar över samisk kultur och nu även religion och talar om till exempel finsk shamanism.

Samernas reaktioner

Att inte respektera uttryck för den samiska kulturen kränker samerna i deras kulturella identitet. Tidigare var det brukligt att till samer förklädda finnar tog emot gäster på flygfältet i Rovaniemi. De hade ofta dessa felaktigt sammansatta och smutsiga samiska koltar på sig. Länsman sade att hon verkligen var mycket kränkt över detta och hon hade haft lust att säga åt resenärerna att detta verkligen är vulgärt. Hon anser att detta sätt även betyder att nedvärdera turisterna genom att inte sälja äkta och ärliga produkter. Ingen same skulle ta emot gäster i en smutsig kolt. Länsman säger att det är främst tre sätt som samisk kultur kommersialiseras på inom turismen:

  1. det finns inga gränser eller villkor för vad som säljs som konst

  2. den samiska kulturen erotiseras

  3. man säljer kulturvärden som hör till det förgågna och turismen uppehåller på detta sätt en urgammal bild av samerna som inte mera är aktuell.

Veli-Pekka LehtolaDet som alltså sårar samerna mest är att man använder shamantrumman som souvenir då den är en symbol för koloniseringspolitiken. Ännu mot slutet av 1700-talet straffades de som utövade samiska shamanismen med döden och shamantrumman ansågs som ett oerhört syndigt föremål. Länsman säger att man nu försöker neutralisera fenomenet genom att helt förtiga det historiska sammanhanget utan att tänka på vad trumman egentligen symboliserar. Turismen och resenärerna använder sådana shamantrummor utan att veta vilken historisk bakgrund de har. Man bryr sig inte om vilken symbolfunktion de har för samerna, vilket är synnerligen upprörande för dem.

Jag frågade Länsman om det också förhåller sig så med jojken som med shamantrumman då jojk enligt min mening är samernas heliga sång.”Äkta” jojk erbjuds som kvällsprogram för varje resenär. Hon anser att detta inte är ett problem då jojkarna har många funktioner också som underhållning, men att man borde säga att man har utvecklat en speciell turistsång och att man omvandlat dem så att de inte är som äkta jojkar.

Man ville ändra på benämningen same för att uppnå en positivare inställning till samerna men enligt min mening kan man inte ändra på djupt rotade attityder som fördomar och rasism genom att använda ett nytt ord. Professorn i samisk kultur Veli-Pekka Lehtola vid Uleåborgs universitet säger att ordet same är ett rätt nytt ord som togs i bruk först i början på 1900-talet. Som samisk term är det dock ett urgammalt finsk-ugriskt ord. Det är emellertid inte begreppen som sådana som man borde ändra på utan på de bakomliggande föreställningarna!

Jämförelse med indianerna

Indianerna i USA har liknande problem med stereotyper och exotisering av sin kultur och religion som samerna. Nu har det uppstått ett interreligiöst problem då européer nu allt mera marknadsför indianska religioner i veckoslutskurser. Man kan kalla sig shaman och för ett gott pris sprida olika varianter av de indianska religionerna. Indianerna vill egentligen behålla sin andlighet för sig själva då de menar att allt annat har tagits ifrån dem och religionen är det sista som finns kvar. Indianerna kallar inte sig själva shamaner utan medicinmän och de undervisar sin lära mellan fyra ögon i 10, 20 eller 30 år och inte i veckoslutskurser eller via internet eller böcker. Det finns sådana indianer som undervisar andra människor utanför sin egen stamm men de kan uteslutas ifrån stamgemenskapen. Indianernas kultur och religion marknadsförs också för turister och de behandlas ofta som maskoter liksom fallet är med samerna.

Finns det alternativ?

Pekka AikioEnligt Länsman har det moderna samiska samhället inte kvar sådana symboler som det fanns förr. Dessa gamla symboler säljer bra och att det är svårt också för samerna själva att hitta på lämplig reklam. Hon säger att turismen i stället för dessa ovan nämnda metoder kunde använda sig av samernas kunskaper och förmågor. De är till exempel skickliga på att röra sig i fjällvärlden och i naturen och kunde mera användas som guider. Detta skulle betyda ett starkare objekt att identifiera sig med än en felaktigt presenterad kultur. Länsman anser att det inte är något att invända emot att använda symboler som den samiska kolten om det görs på ett socialt hållbart och acceptabelt sätt. En tydlig kopia kränker inte samerna om man inte försöker uppträda som om man vore en äkta same. Det finns samiskt konsthantverk och smycken som garanterat är gjorda av samer och material från renen och naturen, som till exempel Sámi Duodjis produkter men de kopieras ofta och säljs billigt av finska firmor.

Analys och tolkning

De ovan nämnda samiska symbolerna som kolten, renen och shamantrumman är enligt boken Kulturanalyser av Billy Ehn & Orvar Löfgren nyckelsymboler emedan de står för centrala teman i denna kultur [2001]. Mark Dion som omnämns i boken ifrågasätter den verklighet som byggs upp inom turismen då man använder samiska symboler. Dion talar om ett kulturbundet sätt att organisera världen. Här används ett sätt att marknadsföra den nutida samiska kulturen på basis av ett föråldrat sätt att leva på.

Att inom turismen använda renen som symbol för samerna är i och för sig inte något att kritisera men det som inte beaktas är att renskötseln inte är speciellt lönsam men att staten förtjänar mycket på att använda renen på detta sätt! Samerna profiterar själva inte mycket på den affären – även av den orsaken att antalet renar som det är tillåtet att äga enligt den finska lagen starkt begränsas och det är därför inte möjligt att leva endast på renskötseln utan renskötarna är tvungna att utöva bisysslor!

Samiska vinterskor från Sámi Duodji som säljer äkta samiska produkter tillverkade av samer som endast använder material från naturen, främst från renen. Foto Nina MichaelResor till Lappland marknadsförs på ett sätt som är jämförbart med Barbro Kleins analys av utställningen ”Svenskare än Sverige” år 1997 i USA. Symbolerna som användes där var dalahästar, lutfisk, svenska folkdräkter och midsommarfester. Klein talade om att det kändes som att se det svenska grovt uppförstorat i en skrattspegel [2001]. Det är fråga om att skapa logotyper med ett slagkraftigt etniskt budskap. Genom att framhäva det exotiskt annorlunda stereotypiseras samerna till att bli ett lockande mål för turister. Shamantrumman som varit blodigt allvar förvandlas till en ”kul grej”. Det är som Ehn & Löfgren uttrycker det att samerna tvingas till att leka med identiteten för att synas. Pentikäinen sade i en intervju med honom att det är så trevligt så länge söta samiska flickar är klädda i kolt och man får höra jojkar, men att det är slut med det roliga då samerna i sin egenskap av urfolk ställer krav på sina rättigheter till land, vatten och naturtillgångar!

Ruth Illman tar upp talar om “Puppets for entertainement”. Det främmande upplevs mera attraktivt genom att tillskriva det exotiska kvaliteter. I dessa fall ser man på en liten del av den samiska kulturen och anser att alla samer är så annorlunda att de inte kan vara "persons like me" [2003].

En aspekt av betydelse i kommunikationen mellan folkgrupper är det människan förnekar hos sig själv och ser hos andra. Exempel på detta är erotiserandet och föreställningen att samerna alltid är alkoholpåverkade.Thomas Hylland Eriksen tar upp denna fråga. Han säger att det som gemenskapen förnekar, det vi anser att vi inte är, är det vi avvisar i oss själva [1994]. Bruno Bettelheim uttrycker det så att man överför, projiserar, egenskaper som man inte accepterar hos sig själv på de andra. Denna psykiska mekanism är omdeveten och leder till en känsla av lättnad över att själv inte vara sådan [1980].

Att framställa samerna ur ett förgånget perspektiv är enligt min mening lika paradoxalt som att använda bilder av shamantrumman för olika syften. Under den tid som man här försöker återuppleva var samerna ansedda som mindervärdiga och de förbjöds att tala sitt språk och utöva sin kultur. Nu vill man återställa det förgångna via stereotyper och exotisering som om kolonisationsprocessen inte någonsin skulle ha ägt rum! Det är nödvändigt att bekänna sig till förgågna fel och lära av dem. Det kan inte ske genom att placera den samiska kulturen i ett museum utan genom ett ömsesidigt utbyte i nutidsperspektiv. Kanske vägen till och från Helsingfors då skulle bli väsentligt kortare?

 

Nina Michael

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Varje litterär översättning är unik

Bengt Samuelson och kejsar Tiberius i Villa San Michele, Capri.Crister Enander intervjuar Bengt Samuelson som har översatt flera ryska författare till svenska Den följande intervjun med översättaren Bengt Samuelson har skett ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 04 september, 2008

I gevär på Dramaten. Dramaten& Åke Hodell

När Dramaten för en dag slog upp portarna för att ge plats åt en av modernismens stora hade det formen av en resa över Styx och andra djupa vatten. Tillsammans ...

Av: Lena S. Karlsson | Kulturreportage | 13 september, 2011

Litteratur, fortelling og liv

Å ha et liv å leve og et liv å føre, er ett og det samme som å ha ett og bare ett eneste liv å ta hånd om: dette ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 07 maj, 2009

Gisela Nordell. Dikter

Gisela Nordell är född i Stockholm 1956. Hon arbetat inom folkmusiken sedan 1996, litterära visan. Hon finns att höra på cdn "Ferlin- I livets villervalla" 1999  och "Visor från gränderna" 2002, utgivet på Ljudmanufaktur.Hon har medverkat ...

Av: Gisela Nordell | Utopiska geografier | 17 februari, 2014

En av flera våffelstugor nära Idrefjäll, längs längdspåren...

Fjällanläggningar, Grönklitt, Idre, Ramundberget

Här en snabbpresentation av några vintersportorter söder om Jämtlandsfjällen (Säfsen, Hovfjället, Långberget, Sälen, Grövelsjön m.fl. må ursäkta men kanske kommer att beskrivas senare): Orsa grönklitt (33 mil med bil från ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 17 april, 2017

Varför gnäller männen?

– Det är svårt att tala om män som offer, sade Jens Liljestrand. – Jamen vad beror det på, frågade Belinda Ohlsson. Och längre kom de inte, trots att de drog över ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Om å leve i spenningsfeltet mellom fødsel og død

Innledning Denne artikkelen er om følgende ting. Jeg starter opp med å snakke om en heller konvensjonell måte å framstille vårt liv i verden, for så å gå over til å ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 05 april, 2014

Handling och handlingsgrund ur ett primärt ekosofiskt perspektiv

  En handling måste förstås i relation till sin kontext, eller - sitt språkspel. Man ser mönster, men vilket mönster man ser beror på vilka begrepp som ingår i ens varseblivning ...

Av: Carsten Palmer Schale | Agora - filosofiska essäer | 30 september, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.