Bevissthetsfilosofi

Bevisstheten som grunnkategori Diskursen om bevisstheten er tvetydig; den kan stå for systematiske undersøkelser av bevisstheten, dens struktur og dens fenomen, eller den kan dreie seg om relasjonen mellom vår tilgang ...

Av: Thor Olav Olsen | 05 januari, 2015
Agora - filosofiska essäer

Storpolitiken i änkefru Hjorths sängkammare Storpolitik och rena Almedalen i Örebro 1812

”Ryssland och England gick in i en sängkammare hos änkefru Hjorth på Storgatan i Örebro och slöt fred.” Det låter som en absurdistisk pjäs men är faktiskt vad som hände den ...

Av: Staffan Skott | 08 april, 2014
Kulturreportage

Hurra för Drottningen

Den 23 december kommer svenska flaggor hissas upp som om det var Juldagen, men så är det ej, anledningen är att vi firar H.M. Drottning Silvias 71:e födelsedag. Grattis. På den ...

Av: Vladimir Oravsky | 22 december, 2014
Gästkrönikör

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film

“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man ...

Av: Belinda Graham | 09 december, 2013
Gästkrönikör

Teskedsgumman - en stor liten succé fyller 40 år!



Teskedsgumman 1973  Tesked eller Pepperpot?”Inget kan skada mig när jag är en sagofigur”, säger Teskedsgumman glatt när tre barn skickar ut henne genom fönstret på åttonde våningen i ett leksaksflygplan. Det kanske är därför ”gumman” har hållit så länge? För att hon kan förvandla sig till en sagofigur?

Teskjekjerringa av Alf Prøysen. Kanske inte riktigt en stor världssuccé, men en liten världssuccé, även utanför hemlandet Norges gränser. I England heter hon Mrs. Pepperpot.  Men ingenstans i världen blev Teskedsgumman så stor (ursäkta ordvitsen!) som i Sverige! Detta är mycket tack vare illustrationerna av Björn Berg (också känd för Astrid Lindgrens Emil böcker, 50 år i år) och TV-versionen i färg från 1973 med Birgitta Andersson. Det är denna teskedsgumma som fyller 40 år i år! Den första boken kom ut i Norge redan 1956. Teskedsgumman blev också årets julkalender 1967 - det finaste en bok kan bli i Sverige. Serien blev det stora genombrottet för julkalendern i TV och lockade inte bara en halv miljon barn utan även två miljoner vuxna tittare! 1973 gjordes den klassika TV-serien i färg med samma skådespelare som i julkalendern och TV- och radiojulkalendern reprissändes 1976 och radiojulkalendern även 1997 och 2007.

 Den lilla Teskedsgumman var alltså först med att lansera ”familjeunderhållning” i TV – dvs. med att locka de vuxna konsumenterna till något som först var tänkt bara att roa barnen.

 TV-versionen från 1973 av Teskedsgumman har behållit Björn Bergs illustrationer och det märks att mise-en-scènen försöker att efterlikna hans akvareller. Liksom Teskedsgummans lösnäsa (en spetsig liten uppnäsa, typisk för många av Björn Bergs älskade karaktärer). Medan Birgitta Andersson blev ett med Teskedsgumman för svenska folket så blev komikern Carl Gustav Lindstedt nästan lika känd som hennes gubbe.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att gumman säger "Göta Petter! Nu ble ja liten som enna tesked igen!" står inte i Prøysens bok. Det var skådespelerskan Birgitta Andersson som själv lade till det själv när hon gav gumman sin västgötska gestalt - och dialekt.

  Göta Petter!Handlingen följer i stort sett böckerna, Teskedsgumman gnabbas med sin gubbe, lär barnen ordspråk, lär ut hur man bakar sockerkaka, åker Vasaloppet (i mössan på en japansk åkare), försvarar barnens hus, lär sig simma (i full mundering med långa kjolar, nystruken blus och knäppkängor och oklanderlig hårknut) och försvarar ensamma mobbade barn. Hon ser till att alla blir vänner. Offret och mobbarna, alla kan leka trevligt tillsammans, eftersom alla är snälla innerst inne (och alla barn älskar Teskedsgumman - liksom alla djur - en groda ställer t.ex. upp som simlärare!). Barnen är klädda i rejäla, praktiska unisex kläder, ofta i starka primärfärger, utan spetsar och glitter som är så vanligt idag.

 På något sätt påminner Teskedsgumman om Bamse - en serietidning som också såg dagens ljus 1973. Solidaritet är ledstjärnan. Visar vi bara lite god vilja kan vi alla leka tillsammans. Demonstrerar vi mot att politikerna ska riva barnens hus så kommer barnens hus att få stå kvar. Allt löser sig till det bästa, bara vi håller ihop, och alla är snälla och förnuftiga innerst inne.

 Lagom till 40-års jubileet kommer alla de gamla TV-avsnitten med Teskedsgumman ut på nytt i skinande ny DVD förpackning och i birollerna vimlar det av gamla svenska kändisar - Sigge Fürst, Margareta Krook, Helge Skoog, Meta Velander och Sixten Järnberg. Kommentatorsrösten till skidloppet är av Plex.

 Margareta Krook har en av de bästa scenerna, då hon vägrar ta betalt när hon säljer saker, för ”en människa är ju alltid en människa”. Hennes syster försöker förklara ”en människa i en affär är inte en människa, då är en människa en kund”. Krooks karaktär vidhåller bestämt ”en människa är alltid en människa” – det kan ingenting förändra. Kanske borde detta upprepas idag när många produkter som vänder sig till barn, allt från serietidningar till barnprogram och filmer som har reklam och produktplacering inbäddat i sig. För det är barnet som bestämmer vad familjen ska köpa.  Barnet idag har förvandlats från Människan till Kunden.

Samtidigt med Teskedsgumman kommer också Villevalle i Söderhavet ut på nytt i SVTs klassiska DVD-serie, även denna bok- TV-serie handlar om solidaritet och att hjälpa folk - i detta fall på andra ställen på jorden. Äventyret kombineras med hjälpsamheten, för även om gräset inte är grönare så är sanden varmare på ett annat ställe på jorden och man kan lära sig av varandra istället för att en ska lära ut och en annan ska lära in. Helt klart en nostalgipärla från 1970-talet - som man inte behöver minnas för att bli nostalgisk över, för allting ser så trivsamt ut “förr i tiden” när alla var sams och alla var solidariska med varandra och hjälptes åt.

 

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Veckan från hyllan. Vecka 10 -2013

Efter att ha varit bortrest i två veckor undrar jag efter hemkomsten vad som har hänt under min bortavaro. Som vanligt visar det sig att det har inte hänt något ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 02 mars, 2013

Nigredo

I.   All denna vakna tid tillbringad i andra människors mardrömmar i denna värld av sinnrikt vävda lögner i de svarta pelarnas skuggor vid kanten av den öppna massgraven   Det är som om ett svart hål fötts fram ...

Av: Sven Andrè | Utopiska geografier | 08 november, 2010

Georges Simenon

Maigret kommer tillbaka – svarta döden direkt!

Det är inne just nu att använda ordet retro som försäljningsargument. Vi gjorde det nyss när vi lade ut en del Rörstrandsporslin från sextiotalet på blocket – allt såldes nästan ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 11 november, 2016

Natur och kultur mer samhöriga än vi tror . Byggmästaren som bygger våra…

  Speculum veritatis Titeln på Brian Goodwins bok från 2007, Nature's Due. Healing Our Fragmented Culture, är inte helt lätt att översätta. "Nu är det naturens tur!" (Nature is due) är ett ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 23 april, 2009

Nedslag bland svenska klassiker som blivit film

“Kostymdrama” är i sig ett ord som förpliktigar. Man tänker direkt på påkostade brittiska filmer som vinner Oscars i stil med The King’s Speecheller Gosford Park. Eller så tänker man ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 09 december, 2013

Jean Vigo

Apropå Jean Vigo

Vem minns inte sekvensen i Francois Truffauts ”De 400 slagen”, där en skolklass är ute och joggar med gymnastikläraren i spetsen och det vid varje gathörn smiter iväg några killar ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 29 januari, 2016

Jubeldårar

Åter ser man hur bra förlag riktigt läser manuskript, de vet inte ens om de läser. Visst kan man ju ana att de inte orkar läsa manuskripten, med minsta motståndets ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 december, 2013

Om sjelen. Del II

Platon, som var elev av Sokrates og læreren til Aristoteles, tenkte og skrev om menneskesjelen. Ifølge konsepsjonen en finner hos Platon, gis det hos mennesket visse intellektuelle og moralske evner og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.