Jesus och mobiltelefonerna – en julbetraktelse

Nu i dagarna för sisådär 2015 år sedan sände Gud sin enfödde son till jorden. Han gjorde det för att ge oss möjlighet till frälsning. Något som profeterna i Gamla ...

Av: Carsten Palmer Schale | 24 december, 2011
Essäer om religionen

Rune Depp 3

                                           

Av: Janne Karlsson | 27 januari, 2012
Kulturen strippar

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | 01 november, 2010
Utopiska geografier

Helmer Osslund – Norrlandsskildraren

”En o annan gång har jag väl haft god kredit. Annars vete tusan hur det gått. Och att jag hittills verkligen lyckats hanka mig fram – öfver det fenomenet står ...

Av: Thomas Notini | 06 april, 2013
Konstens porträtt

Teskedsgumman - en stor liten succé fyller 40 år!



Teskedsgumman 1973  Tesked eller Pepperpot?”Inget kan skada mig när jag är en sagofigur”, säger Teskedsgumman glatt när tre barn skickar ut henne genom fönstret på åttonde våningen i ett leksaksflygplan. Det kanske är därför ”gumman” har hållit så länge? För att hon kan förvandla sig till en sagofigur?

Teskjekjerringa av Alf Prøysen. Kanske inte riktigt en stor världssuccé, men en liten världssuccé, även utanför hemlandet Norges gränser. I England heter hon Mrs. Pepperpot.  Men ingenstans i världen blev Teskedsgumman så stor (ursäkta ordvitsen!) som i Sverige! Detta är mycket tack vare illustrationerna av Björn Berg (också känd för Astrid Lindgrens Emil böcker, 50 år i år) och TV-versionen i färg från 1973 med Birgitta Andersson. Det är denna teskedsgumma som fyller 40 år i år! Den första boken kom ut i Norge redan 1956. Teskedsgumman blev också årets julkalender 1967 - det finaste en bok kan bli i Sverige. Serien blev det stora genombrottet för julkalendern i TV och lockade inte bara en halv miljon barn utan även två miljoner vuxna tittare! 1973 gjordes den klassika TV-serien i färg med samma skådespelare som i julkalendern och TV- och radiojulkalendern reprissändes 1976 och radiojulkalendern även 1997 och 2007.

 Den lilla Teskedsgumman var alltså först med att lansera ”familjeunderhållning” i TV – dvs. med att locka de vuxna konsumenterna till något som först var tänkt bara att roa barnen.

 TV-versionen från 1973 av Teskedsgumman har behållit Björn Bergs illustrationer och det märks att mise-en-scènen försöker att efterlikna hans akvareller. Liksom Teskedsgummans lösnäsa (en spetsig liten uppnäsa, typisk för många av Björn Bergs älskade karaktärer). Medan Birgitta Andersson blev ett med Teskedsgumman för svenska folket så blev komikern Carl Gustav Lindstedt nästan lika känd som hennes gubbe.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att gumman säger "Göta Petter! Nu ble ja liten som enna tesked igen!" står inte i Prøysens bok. Det var skådespelerskan Birgitta Andersson som själv lade till det själv när hon gav gumman sin västgötska gestalt - och dialekt.

  Göta Petter!Handlingen följer i stort sett böckerna, Teskedsgumman gnabbas med sin gubbe, lär barnen ordspråk, lär ut hur man bakar sockerkaka, åker Vasaloppet (i mössan på en japansk åkare), försvarar barnens hus, lär sig simma (i full mundering med långa kjolar, nystruken blus och knäppkängor och oklanderlig hårknut) och försvarar ensamma mobbade barn. Hon ser till att alla blir vänner. Offret och mobbarna, alla kan leka trevligt tillsammans, eftersom alla är snälla innerst inne (och alla barn älskar Teskedsgumman - liksom alla djur - en groda ställer t.ex. upp som simlärare!). Barnen är klädda i rejäla, praktiska unisex kläder, ofta i starka primärfärger, utan spetsar och glitter som är så vanligt idag.

 På något sätt påminner Teskedsgumman om Bamse - en serietidning som också såg dagens ljus 1973. Solidaritet är ledstjärnan. Visar vi bara lite god vilja kan vi alla leka tillsammans. Demonstrerar vi mot att politikerna ska riva barnens hus så kommer barnens hus att få stå kvar. Allt löser sig till det bästa, bara vi håller ihop, och alla är snälla och förnuftiga innerst inne.

 Lagom till 40-års jubileet kommer alla de gamla TV-avsnitten med Teskedsgumman ut på nytt i skinande ny DVD förpackning och i birollerna vimlar det av gamla svenska kändisar - Sigge Fürst, Margareta Krook, Helge Skoog, Meta Velander och Sixten Järnberg. Kommentatorsrösten till skidloppet är av Plex.

 Margareta Krook har en av de bästa scenerna, då hon vägrar ta betalt när hon säljer saker, för ”en människa är ju alltid en människa”. Hennes syster försöker förklara ”en människa i en affär är inte en människa, då är en människa en kund”. Krooks karaktär vidhåller bestämt ”en människa är alltid en människa” – det kan ingenting förändra. Kanske borde detta upprepas idag när många produkter som vänder sig till barn, allt från serietidningar till barnprogram och filmer som har reklam och produktplacering inbäddat i sig. För det är barnet som bestämmer vad familjen ska köpa.  Barnet idag har förvandlats från Människan till Kunden.

Samtidigt med Teskedsgumman kommer också Villevalle i Söderhavet ut på nytt i SVTs klassiska DVD-serie, även denna bok- TV-serie handlar om solidaritet och att hjälpa folk - i detta fall på andra ställen på jorden. Äventyret kombineras med hjälpsamheten, för även om gräset inte är grönare så är sanden varmare på ett annat ställe på jorden och man kan lära sig av varandra istället för att en ska lära ut och en annan ska lära in. Helt klart en nostalgipärla från 1970-talet - som man inte behöver minnas för att bli nostalgisk över, för allting ser så trivsamt ut “förr i tiden” när alla var sams och alla var solidariska med varandra och hjälptes åt.

 

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Några dikter

Bläckfiskar lever i de mörkaste djup Sjunger stilla sin sång Omfamnar mjukt den som dristar sig ner Likt sirenerna sjömän en gång   Längst ner på botten krabborna bor Gläds åt det som bli över En förlorad ...

Av: Ivar Andersen | Utopiska geografier | 29 mars, 2010

Den institutionella plikten och den svårmanövrerade referenspunkten

”Det är institutionernas ansvar att sörja för en konstnärlig återväxt som inte räds att ta ut svängarna och i en del fall rasera daterade förväntningar på konstformen som sådan.” Frågan ...

Av: Magnus Bunnskog | Essäer om musik | 03 mars, 2013

En konstnärinna som brinner för miljön

Charlotte Nicolin, uppväxt i Gryts skärgård, kom till Paris från Kanada, 2006, och är nu installerad i konstnärskvarteret "Bastille" där hon bor och har sin ateljé. Jag steg in på en ...

Av: Anne Edelstam | Konstens porträtt | 24 juni, 2009

Renässanstänkaren Giordano Bruno och oändligheten

Illustration: Ragni Svensson Renässansen höjde taket. Man kunde andas friare. Man vågade vara mer sant egensinnig, mer storsinnad och mer djupsinnig än tidigare. En genomgripande pånyttfödelseanda var på väg, men den ...

Av: Percival | Essäer om politiken | 21 april, 2008

Mannen som aldrig blev min svåger

Mannen som aldrig blev min svåger och James Joyce's paradox. Stefan Gurt berättar här om en gammal flickväns bror och ett långt, komplicerat förhållande till James Joyce, om en resa till ...

Av: Stefan Gurt | Essäer om litteratur & böcker | 14 december, 2006

En marginaliserad grundlagsfader

Anders Chydenius på finländskt frimärke. Anders Chydenius var en uppfinningsrik och energisk präst från Österbotten som kom att bli den svenska liberalismen första store uttolkare och förkämpe. Bertil ...

Av: Bertil Falk | Essäer om politiken | 10 februari, 2011

dagen efter orden del 2

               

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 20 april, 2012

Tankens ambivalens Kort synopsis gällande mitt manus

Ramberättelsen ligger i en korrespondens mellan en filosofilärare och hans forna elev. Berättarrösten/eleven är nu disputerad och vill gärna mäta sig med sin forna mentor. Vi kan höja nivån med ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 02 juli, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.