Eyvind Johnson

Hellre nytta än nöje

”Den amerikanska demokratin bryts ner i den mån den finns, tidningarna och det fria ordet undertrycks, alla vallöften (…) bryts, och en våg av förräderi, korruption, angivelser och personliga hämndeakter ...

Av: Ivo Holmqvist | 26 juni, 2016
Essäer om litteratur & böcker

En svensk antisemitisk historia

Boken Lurifaxiana tillhör de råaste antisemitiska texter som publicerats på svenska. Med titeln Lurifaxiana ville författaren säga att boken handlade om lurifaxarna, det vill säga judarna. Det var inte skämtsamt ...

Av: Mikael Mogren | 16 februari, 2009
Essäer om samhället

Umeå som jag minns det

Mats Myrstener om Umeå som stad och kulturstad. I år celebrerar Umeå, ”Kvarkens pärla”, att man blivit utnämnd till kulturhuvudstad inom Europeiska unionen. Inget fel i det – Umeå har alltid ...

Av: Mats Myrstener | 17 januari, 2014
Kulturreportage

Mannen som högg ved i frack

Scen ett Flickvännen Hugger du ved - klädd i frack? Du är en rackelhane. Du ser ut som en sotare med litet huvud i den där hatten. Rackelhanen Sotare! Flickvännen Du lever som en flytboj som ...

Av: Jonatan Järvi | 26 oktober, 2009
Utopiska geografier

Teskedsgumman - en stor liten succé fyller 40 år!



Teskedsgumman 1973  Tesked eller Pepperpot?”Inget kan skada mig när jag är en sagofigur”, säger Teskedsgumman glatt när tre barn skickar ut henne genom fönstret på åttonde våningen i ett leksaksflygplan. Det kanske är därför ”gumman” har hållit så länge? För att hon kan förvandla sig till en sagofigur?

Teskjekjerringa av Alf Prøysen. Kanske inte riktigt en stor världssuccé, men en liten världssuccé, även utanför hemlandet Norges gränser. I England heter hon Mrs. Pepperpot.  Men ingenstans i världen blev Teskedsgumman så stor (ursäkta ordvitsen!) som i Sverige! Detta är mycket tack vare illustrationerna av Björn Berg (också känd för Astrid Lindgrens Emil böcker, 50 år i år) och TV-versionen i färg från 1973 med Birgitta Andersson. Det är denna teskedsgumma som fyller 40 år i år! Den första boken kom ut i Norge redan 1956. Teskedsgumman blev också årets julkalender 1967 - det finaste en bok kan bli i Sverige. Serien blev det stora genombrottet för julkalendern i TV och lockade inte bara en halv miljon barn utan även två miljoner vuxna tittare! 1973 gjordes den klassika TV-serien i färg med samma skådespelare som i julkalendern och TV- och radiojulkalendern reprissändes 1976 och radiojulkalendern även 1997 och 2007.

 Den lilla Teskedsgumman var alltså först med att lansera ”familjeunderhållning” i TV – dvs. med att locka de vuxna konsumenterna till något som först var tänkt bara att roa barnen.

 TV-versionen från 1973 av Teskedsgumman har behållit Björn Bergs illustrationer och det märks att mise-en-scènen försöker att efterlikna hans akvareller. Liksom Teskedsgummans lösnäsa (en spetsig liten uppnäsa, typisk för många av Björn Bergs älskade karaktärer). Medan Birgitta Andersson blev ett med Teskedsgumman för svenska folket så blev komikern Carl Gustav Lindstedt nästan lika känd som hennes gubbe.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att gumman säger "Göta Petter! Nu ble ja liten som enna tesked igen!" står inte i Prøysens bok. Det var skådespelerskan Birgitta Andersson som själv lade till det själv när hon gav gumman sin västgötska gestalt - och dialekt.

  Göta Petter!Handlingen följer i stort sett böckerna, Teskedsgumman gnabbas med sin gubbe, lär barnen ordspråk, lär ut hur man bakar sockerkaka, åker Vasaloppet (i mössan på en japansk åkare), försvarar barnens hus, lär sig simma (i full mundering med långa kjolar, nystruken blus och knäppkängor och oklanderlig hårknut) och försvarar ensamma mobbade barn. Hon ser till att alla blir vänner. Offret och mobbarna, alla kan leka trevligt tillsammans, eftersom alla är snälla innerst inne (och alla barn älskar Teskedsgumman - liksom alla djur - en groda ställer t.ex. upp som simlärare!). Barnen är klädda i rejäla, praktiska unisex kläder, ofta i starka primärfärger, utan spetsar och glitter som är så vanligt idag.

 På något sätt påminner Teskedsgumman om Bamse - en serietidning som också såg dagens ljus 1973. Solidaritet är ledstjärnan. Visar vi bara lite god vilja kan vi alla leka tillsammans. Demonstrerar vi mot att politikerna ska riva barnens hus så kommer barnens hus att få stå kvar. Allt löser sig till det bästa, bara vi håller ihop, och alla är snälla och förnuftiga innerst inne.

 Lagom till 40-års jubileet kommer alla de gamla TV-avsnitten med Teskedsgumman ut på nytt i skinande ny DVD förpackning och i birollerna vimlar det av gamla svenska kändisar - Sigge Fürst, Margareta Krook, Helge Skoog, Meta Velander och Sixten Järnberg. Kommentatorsrösten till skidloppet är av Plex.

 Margareta Krook har en av de bästa scenerna, då hon vägrar ta betalt när hon säljer saker, för ”en människa är ju alltid en människa”. Hennes syster försöker förklara ”en människa i en affär är inte en människa, då är en människa en kund”. Krooks karaktär vidhåller bestämt ”en människa är alltid en människa” – det kan ingenting förändra. Kanske borde detta upprepas idag när många produkter som vänder sig till barn, allt från serietidningar till barnprogram och filmer som har reklam och produktplacering inbäddat i sig. För det är barnet som bestämmer vad familjen ska köpa.  Barnet idag har förvandlats från Människan till Kunden.

Samtidigt med Teskedsgumman kommer också Villevalle i Söderhavet ut på nytt i SVTs klassiska DVD-serie, även denna bok- TV-serie handlar om solidaritet och att hjälpa folk - i detta fall på andra ställen på jorden. Äventyret kombineras med hjälpsamheten, för även om gräset inte är grönare så är sanden varmare på ett annat ställe på jorden och man kan lära sig av varandra istället för att en ska lära ut och en annan ska lära in. Helt klart en nostalgipärla från 1970-talet - som man inte behöver minnas för att bli nostalgisk över, för allting ser så trivsamt ut “förr i tiden” när alla var sams och alla var solidariska med varandra och hjälptes åt.

 

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

På väg mot musiken

Jag har ingen intention att skriva en estetisk-musikalisk text eftersom musiken inte låter sig beskrivas, och jag hoppas läsaren kommer att läsa mellan raderna. Inget begreppsligt fastställande av musikens väsen ...

Av: Guido Zeccola Text. Hebriana Alainentalo. Bilder | Essäer om musik | 21 mars, 2017

John Wilkes Booth dödar Abraham Lincoln. Illustration: Wikipedia

150 år sedan Lincolns död

Abraham Lincoln mördades av John Wilkes Booth den  15 april 1865 i Washington DC. Jonas Ludvigsson påminner oss om den historiska och tragiska händelsen.

Av: Jonas Ludvigsson | Porträtt om politik & samhälle | 22 december, 2015

Familjen Wagner

Wagner idag?

Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del  både ris och ros. Men en sak är säker, det var med Wagner som ett nytt modernare sätt att skapa både ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 28 maj, 2017

Från fragment till bok. Intervju med USAs nya stjärnförfattare Nicole Krauss.

Nicole Krauss tar emot mig på det eleganta hotellet. Hon är i Sverige för att lansera sin nya bok Det stora huset [Great House] som ges ut av Brombergs förlag ...

Av: Alexandra Borg | Litteraturens porträtt | 24 maj, 2011

Christina Jacobson, Dikt

  Solen skiner och regnet öser ner, allt på mindre än tio minuter. Men, man måste ändå älska den svenska sommaren. När det är fint är det så otroligt fint och ...

Av: Christina Jacobson | Utopiska geografier | 01 augusti, 2011

Aktualiteten til filosofisk etikk

Innledning En del av det å være menneske er både å glemme og å kunne glemme. I den sistnevnte betydningen kommer det til uttrykk at mennesker har en tendens til å ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 februari, 2014

Skagens sista dotter – om Helga Ancher

Aldrig hade någon fötts med gynnsammare förutsättningar att bli konstnär än Helga Ancher. Född 1883 mitt in i Skagenmålarnas guldålder, en tid av fester, arbete och konstdiskussioner. Man sade att ...

Av: Kerstin Svea Dahlén | Konstens porträtt | 02 mars, 2014

Sicilien, platsen där Medelhavets civilisationer möts

Det fantastiska med Italien är, inte minst, att lagren av historia ofta ligger i så öppen dager… Man kan vandra i bergsbyar där stenläggningen lagts av etruskerna, tusen år före ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 26 augusti, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.