Hilma af Klint – konst och andlighet

På Moderna museet i Stockholm pågår under våren (16 februari - 26 maj 2013) en stor retrospektiv utställning, ”Hilma af Klint – abstrakt pionjär”. För ett tiotal år sedan var ...

Av: Lena Månsson | 12 mars, 2013
Essäer om konst

Jag vill hinna se korna

Man snackar om höghastighetståg nu. Det går inte snabbt nog. Vi måste komma fram fortare. Vi har väldigt bråttom. Snart har vi inte tid över till någonting. Jag gillar tåg ...

Av: Stefan Whilde | 04 november, 2010
Gästkrönikör

Frågor sprungna ur en nedsvärtning

En nedsvärtning, ett brus: Hon dansar. Eller dör hon? Kropp, vetenskap, rum. Efter föreställningen träder hon med en i krassa ordalag vanlig människas steg fram till en av Atalantes personal ...

Av: Frida Sandström | 22 mars, 2013
Reportage om scenkonst

Välorienterad översikt med slagsidaPia Hellertz, Paradigmskifte på gång?

Pia Hellertz lärde jag känna på en forskarkurs ”Mot ett holistiskt-dialektiskt paradigm”, som Joachim Israel och jag höll i Örebro 1989. Kursen väckte förhoppningsvis en del tankar hos deltagarna, i ...

Av: Erland Lagerroth | 18 december, 2012
Essäer

Teskedsgumman - en stor liten succé fyller 40 år!



Teskedsgumman 1973  Tesked eller Pepperpot?”Inget kan skada mig när jag är en sagofigur”, säger Teskedsgumman glatt när tre barn skickar ut henne genom fönstret på åttonde våningen i ett leksaksflygplan. Det kanske är därför ”gumman” har hållit så länge? För att hon kan förvandla sig till en sagofigur?

Teskjekjerringa av Alf Prøysen. Kanske inte riktigt en stor världssuccé, men en liten världssuccé, även utanför hemlandet Norges gränser. I England heter hon Mrs. Pepperpot.  Men ingenstans i världen blev Teskedsgumman så stor (ursäkta ordvitsen!) som i Sverige! Detta är mycket tack vare illustrationerna av Björn Berg (också känd för Astrid Lindgrens Emil böcker, 50 år i år) och TV-versionen i färg från 1973 med Birgitta Andersson. Det är denna teskedsgumma som fyller 40 år i år! Den första boken kom ut i Norge redan 1956. Teskedsgumman blev också årets julkalender 1967 - det finaste en bok kan bli i Sverige. Serien blev det stora genombrottet för julkalendern i TV och lockade inte bara en halv miljon barn utan även två miljoner vuxna tittare! 1973 gjordes den klassika TV-serien i färg med samma skådespelare som i julkalendern och TV- och radiojulkalendern reprissändes 1976 och radiojulkalendern även 1997 och 2007.

 Den lilla Teskedsgumman var alltså först med att lansera ”familjeunderhållning” i TV – dvs. med att locka de vuxna konsumenterna till något som först var tänkt bara att roa barnen.

 TV-versionen från 1973 av Teskedsgumman har behållit Björn Bergs illustrationer och det märks att mise-en-scènen försöker att efterlikna hans akvareller. Liksom Teskedsgummans lösnäsa (en spetsig liten uppnäsa, typisk för många av Björn Bergs älskade karaktärer). Medan Birgitta Andersson blev ett med Teskedsgumman för svenska folket så blev komikern Carl Gustav Lindstedt nästan lika känd som hennes gubbe.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att gumman säger "Göta Petter! Nu ble ja liten som enna tesked igen!" står inte i Prøysens bok. Det var skådespelerskan Birgitta Andersson som själv lade till det själv när hon gav gumman sin västgötska gestalt - och dialekt.

  Göta Petter!Handlingen följer i stort sett böckerna, Teskedsgumman gnabbas med sin gubbe, lär barnen ordspråk, lär ut hur man bakar sockerkaka, åker Vasaloppet (i mössan på en japansk åkare), försvarar barnens hus, lär sig simma (i full mundering med långa kjolar, nystruken blus och knäppkängor och oklanderlig hårknut) och försvarar ensamma mobbade barn. Hon ser till att alla blir vänner. Offret och mobbarna, alla kan leka trevligt tillsammans, eftersom alla är snälla innerst inne (och alla barn älskar Teskedsgumman - liksom alla djur - en groda ställer t.ex. upp som simlärare!). Barnen är klädda i rejäla, praktiska unisex kläder, ofta i starka primärfärger, utan spetsar och glitter som är så vanligt idag.

 På något sätt påminner Teskedsgumman om Bamse - en serietidning som också såg dagens ljus 1973. Solidaritet är ledstjärnan. Visar vi bara lite god vilja kan vi alla leka tillsammans. Demonstrerar vi mot att politikerna ska riva barnens hus så kommer barnens hus att få stå kvar. Allt löser sig till det bästa, bara vi håller ihop, och alla är snälla och förnuftiga innerst inne.

 Lagom till 40-års jubileet kommer alla de gamla TV-avsnitten med Teskedsgumman ut på nytt i skinande ny DVD förpackning och i birollerna vimlar det av gamla svenska kändisar - Sigge Fürst, Margareta Krook, Helge Skoog, Meta Velander och Sixten Järnberg. Kommentatorsrösten till skidloppet är av Plex.

 Margareta Krook har en av de bästa scenerna, då hon vägrar ta betalt när hon säljer saker, för ”en människa är ju alltid en människa”. Hennes syster försöker förklara ”en människa i en affär är inte en människa, då är en människa en kund”. Krooks karaktär vidhåller bestämt ”en människa är alltid en människa” – det kan ingenting förändra. Kanske borde detta upprepas idag när många produkter som vänder sig till barn, allt från serietidningar till barnprogram och filmer som har reklam och produktplacering inbäddat i sig. För det är barnet som bestämmer vad familjen ska köpa.  Barnet idag har förvandlats från Människan till Kunden.

Samtidigt med Teskedsgumman kommer också Villevalle i Söderhavet ut på nytt i SVTs klassiska DVD-serie, även denna bok- TV-serie handlar om solidaritet och att hjälpa folk - i detta fall på andra ställen på jorden. Äventyret kombineras med hjälpsamheten, för även om gräset inte är grönare så är sanden varmare på ett annat ställe på jorden och man kan lära sig av varandra istället för att en ska lära ut och en annan ska lära in. Helt klart en nostalgipärla från 1970-talet - som man inte behöver minnas för att bli nostalgisk över, för allting ser så trivsamt ut “förr i tiden” när alla var sams och alla var solidariska med varandra och hjälptes åt.

 

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

ASIMOV, CLARKE, BRADBURY OCH VIDARE: OM Sf OCH Pf

Den sommaren, 1970, när jag som 17-åring frälstes av såväl litteraturen som filosofin, läste jag främst tre författare: Rilke (Duinoelegierna, Malte Laurids Brigge), Södergran (allt!) och – Isaac Asimovs Stiftelsetrilogin ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 24 juni, 2012

Näcken och scientismen

Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa,Och den bladbekrönta näckenGigan rör i silverbäcken. Liten pilt bland strandens pilarI violens ånga vilar,Klangen hör från källans vatten,Ropar i den stilla natten: "Arma gubbe! Varför ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2011

Om kärlek och kärlek i kärlek

En måste ju få tillträde till avträdet, sa gubben irriterat till sin fru. Och efter en stund där, något mindre irriterad:Nu har en skiljt agnarna från vetet. Äldsta sonen i Östra gården ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 22 Maj, 2012

Sentrale element i oldtidens filosofi: Fra Platon til Plotin

Det er svært mye som ikke er en reell opsjon for meg som filosof, som for eksempel at jeg ikke kan overta de gamle grekernes allmenne forestillingsverden. med dens mange ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 augusti, 2010

Kipling foto ivo holmqvist

Engelska mil 2

Som den förste engelske och fortfarande i dag den yngste mottagaren av Nobelpris i litteratur fick den 42-årige Rudyard Kipling både vackra ord, pengar, och en medalj 1907. Den kan ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 13 november, 2016

Omlästa klassiker: Per Olov Enquists Nedstörtad Ängel

Omlästa klassiker: Per Olov Enquists Nedstörtad Ängel Mycket har sagts och mycket har skrivits om Per Olof Enquist och hans författarskap alltsedan romandebuten med Kristallögat 1961. Drygt fyrtio år senare nämns ...

Av: Patrik Tornéus | Essäer om litteratur & böcker | 08 februari, 2007

Michael Economou

Två dikter av Michael Economou

Dikterna är hämtade ur Michael Economous diktsamling ”Ja”, som utkommer i september i år på Black Island Books Dikt ett: I byn Isla Negras hade Pablo Neruda ett av sina ...

Av: Michael Economou | Utopiska geografier | 10 juli, 2016

Hamnen i Hamburg med nya konserthuset i bakgrunden. Foto: Björn Gustavsson

Hansaförbundet

Det tyska Hansaförbundet, som var i kraft från 1100-talet till 1600-talet, betydde oerhört mycket för utvecklingen av den nordeuropeiska handeln och utvecklandet av ett slags kulturell samhörighet länderna emellan. Ytterst ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 20 oktober, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.