Veckan från hyllan, Vecka 11, 2012

Det har varit presidentval i Finland. Sauli Niinistö vann. Han är konservativ, men i Finland som på många andra håll i världen vill inte de konservativa kalla sig för konservativa ...

Av: Gregor Flakierski | 10 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

Om gränsen mellan ditt och mitt, och hit och dit

Man skulle kunna påstå att Europa drabbats av gränsvärk. Om det är fråga om fantomsmärtor eller om de avskaffade nationsgränserna, likt en skrämd salamanders avlagda svans, växer tillbaka, återstår att ...

Av: Johan Arnborg | 09 augusti, 2016
Essäer om samhället

Three ladies in Cairo. Del III. New family member

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | 15 juli, 2014
Utopiska geografier

Samuel Palmer – Den pastorala idyllens mästare

Vi lever idag i en värld så långt ifrån den pastorala idyllen som tänkas kan. Krig, terror och bestialiska våldsbrott och mord mot oliktänkande rapporteras ständigt från jordens alla hörn ...

Av: Lena Månsson | 10 september, 2014
Konstens porträtt

Teskedsgumman - en stor liten succé fyller 40 år!



Teskedsgumman 1973  Tesked eller Pepperpot?”Inget kan skada mig när jag är en sagofigur”, säger Teskedsgumman glatt när tre barn skickar ut henne genom fönstret på åttonde våningen i ett leksaksflygplan. Det kanske är därför ”gumman” har hållit så länge? För att hon kan förvandla sig till en sagofigur?

Teskjekjerringa av Alf Prøysen. Kanske inte riktigt en stor världssuccé, men en liten världssuccé, även utanför hemlandet Norges gränser. I England heter hon Mrs. Pepperpot.  Men ingenstans i världen blev Teskedsgumman så stor (ursäkta ordvitsen!) som i Sverige! Detta är mycket tack vare illustrationerna av Björn Berg (också känd för Astrid Lindgrens Emil böcker, 50 år i år) och TV-versionen i färg från 1973 med Birgitta Andersson. Det är denna teskedsgumma som fyller 40 år i år! Den första boken kom ut i Norge redan 1956. Teskedsgumman blev också årets julkalender 1967 - det finaste en bok kan bli i Sverige. Serien blev det stora genombrottet för julkalendern i TV och lockade inte bara en halv miljon barn utan även två miljoner vuxna tittare! 1973 gjordes den klassika TV-serien i färg med samma skådespelare som i julkalendern och TV- och radiojulkalendern reprissändes 1976 och radiojulkalendern även 1997 och 2007.

 Den lilla Teskedsgumman var alltså först med att lansera ”familjeunderhållning” i TV – dvs. med att locka de vuxna konsumenterna till något som först var tänkt bara att roa barnen.

 TV-versionen från 1973 av Teskedsgumman har behållit Björn Bergs illustrationer och det märks att mise-en-scènen försöker att efterlikna hans akvareller. Liksom Teskedsgummans lösnäsa (en spetsig liten uppnäsa, typisk för många av Björn Bergs älskade karaktärer). Medan Birgitta Andersson blev ett med Teskedsgumman för svenska folket så blev komikern Carl Gustav Lindstedt nästan lika känd som hennes gubbe.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Att gumman säger "Göta Petter! Nu ble ja liten som enna tesked igen!" står inte i Prøysens bok. Det var skådespelerskan Birgitta Andersson som själv lade till det själv när hon gav gumman sin västgötska gestalt - och dialekt.

  Göta Petter!Handlingen följer i stort sett böckerna, Teskedsgumman gnabbas med sin gubbe, lär barnen ordspråk, lär ut hur man bakar sockerkaka, åker Vasaloppet (i mössan på en japansk åkare), försvarar barnens hus, lär sig simma (i full mundering med långa kjolar, nystruken blus och knäppkängor och oklanderlig hårknut) och försvarar ensamma mobbade barn. Hon ser till att alla blir vänner. Offret och mobbarna, alla kan leka trevligt tillsammans, eftersom alla är snälla innerst inne (och alla barn älskar Teskedsgumman - liksom alla djur - en groda ställer t.ex. upp som simlärare!). Barnen är klädda i rejäla, praktiska unisex kläder, ofta i starka primärfärger, utan spetsar och glitter som är så vanligt idag.

 På något sätt påminner Teskedsgumman om Bamse - en serietidning som också såg dagens ljus 1973. Solidaritet är ledstjärnan. Visar vi bara lite god vilja kan vi alla leka tillsammans. Demonstrerar vi mot att politikerna ska riva barnens hus så kommer barnens hus att få stå kvar. Allt löser sig till det bästa, bara vi håller ihop, och alla är snälla och förnuftiga innerst inne.

 Lagom till 40-års jubileet kommer alla de gamla TV-avsnitten med Teskedsgumman ut på nytt i skinande ny DVD förpackning och i birollerna vimlar det av gamla svenska kändisar - Sigge Fürst, Margareta Krook, Helge Skoog, Meta Velander och Sixten Järnberg. Kommentatorsrösten till skidloppet är av Plex.

 Margareta Krook har en av de bästa scenerna, då hon vägrar ta betalt när hon säljer saker, för ”en människa är ju alltid en människa”. Hennes syster försöker förklara ”en människa i en affär är inte en människa, då är en människa en kund”. Krooks karaktär vidhåller bestämt ”en människa är alltid en människa” – det kan ingenting förändra. Kanske borde detta upprepas idag när många produkter som vänder sig till barn, allt från serietidningar till barnprogram och filmer som har reklam och produktplacering inbäddat i sig. För det är barnet som bestämmer vad familjen ska köpa.  Barnet idag har förvandlats från Människan till Kunden.

Samtidigt med Teskedsgumman kommer också Villevalle i Söderhavet ut på nytt i SVTs klassiska DVD-serie, även denna bok- TV-serie handlar om solidaritet och att hjälpa folk - i detta fall på andra ställen på jorden. Äventyret kombineras med hjälpsamheten, för även om gräset inte är grönare så är sanden varmare på ett annat ställe på jorden och man kan lära sig av varandra istället för att en ska lära ut och en annan ska lära in. Helt klart en nostalgipärla från 1970-talet - som man inte behöver minnas för att bli nostalgisk över, för allting ser så trivsamt ut “förr i tiden” när alla var sams och alla var solidariska med varandra och hjälptes åt.

 

Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Från Friskatorpet: Gräsmattevärlden

Från ovan är gräsmattan enhetligt böljande grön men när man byter perspektiv och kommer närmare uppenbarar sig en ny värld. Det som verkat homogent byter gestalt och blir till allt ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 27 maj, 2010

Toleransens dilemma del 1 av 2

Ohyggligheterna i Syrien. Ockupationen på Västbanken. Förtrycket i många muslimska länder. Galna kristna, som sätter eld på Koranen. Kongo Kinshasa. Guds befrielsearmé i Centralafrika. Muhammedkarikatyrerna. De fruktansvärda övergreppen på kvinnor ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 08 oktober, 2012

Kungliga böcker samlade i Stockholm

Kungliga böcker samlade i Stockholm Ett reportage om det kungliga biblioteket Det var en gång för länge sedan en kung. Han tyckte om böcker så mycket att han lade grunden ...

Av: Tidningen Kulturen | Allmänna reportage | 07 september, 2006

Bokslut över 2009 års böcker - en god årgång

"En god årgång, kanske lite kladdig i smaken men med en viss bouquet, möjligen kan man också känna något vadmalskt i botten och ett stråk av grusig förgänglighet..." När man ögnar ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 25 december, 2009

Förbjuden kärlek i 1600-talets Sverige – fallet Karin Jönsdotter och Måns Haraldsson

Hur sågs det på utomäktenskapligt umgänge mellan män och kvinnor i 1600-talets Sverige? I granskningen av en föregången era tenderar informationen att vara knapphändig och slutsatserna översimplifierande; vår forskning om ...

Av: Karwan Osmani | Essäer | 08 januari, 2014

En resa till makedonien-ett annorlunda minne av första världskrigets utbrott

Thessaloniki är Greklands andra stad med ungefär en och en halv miljon innevånare och belägen i mellersta Makedonien, en region som har varit utsatt för många konflikter under 1900-talet. Staden var ...

Av: Jens Wallén | Kulturreportage | 04 juni, 2014

Om ondskap

Innledning Denne artikkelen er om at ondskap finnes, at onde mennesker finnes, at onde mennesker har bevissthet om at de er onde og at dyp forståelse av en tilstand eller en ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 13 april, 2014

Reclining Mother and Child

Vilken var den verkliga innebörden av busringningen år 1900 i Worpswedes bykyrka?

Att Paula Modersohn-Beckers insatser för att forma konsthistorien inte fångades upp av etablissemanget under hennes livstid är en skandal. Det är hög tid att börja penetrera detta extraordinära konstnärskap på ...

Av: Michael Economou | Essäer om konst | 31 januari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.